Browsing by Author "Löfberg, Sara-Maria"

E-handeln har under senaste tiden gång på gång attraherat uppmärksamheten inom konkurrensregleringen. Inom loppet av de senaste tio åren har internet och online försäljning drastiskt förändrat sättet hur varor och tjänster distribueras. Tillverkare och företag har större möjligheter att marknadsföra och sälja sina produkter åt en större kundkrets än tidigare. Konsumenterna har också ett synnerligen bredare urval av distributörer till bruk. Denna ut-veckling har skapat frågor och utmaningar gällande konkurrenslagstiftningen som är utvecklad under en tid då varor ännu såldes i stenfotsaffärer. Den växande e-handelsbranschen har skapat enorma möjligheter vid sidan om stora utmaningar från konkurrensregleringens synpunkt. Mer specifikt kan online försäljning äventyra kontrollen av distributionen och upprätthållandet av brandade produkters image. Tillverkare av lyxprodukter har genom tiderna varit väldigt selektiva angående vilka typer av distributörer de litar på och som får tillåtelse att sälja sina produkter. Tillverkarna än måna om att skapa en exklusiv shopping upplevelse där produkterna blir extra önskvärda. Genom att begränsa antalet affärer där produkterna kan köpas känner sig konsumenterna luxuösa i och med att de har tillgång och möjlighet att köpa produkterna från dessa luxuösa och exceptionella affärer. Tillåtelsen att sälja produkterna har blivit beroende av olika kvalitativa krav som ställs på distri-butörerna. I och med e-handelns utvecklande och allt större betydelse har tillverkarna blivit ivriga att även kontrollera distribu-törernas virtuella säljkanaler. I syfte att skydda produkternas image och sättet produkterna blir presenterade har tillverkarna utsatt olika typer av restriktioner gällande online försäljning. Restriktionerna har varierat från ett totalt förbud mot online försäljning till restriktioner som helt och hållet exkluderar distributörer så som till exempel Amazon från distributionsnätverken. Marknadsplatser så som Amazon och Ebay ses i samband med selektiva distributionssystem som tredje parts platt-formar. En tredje parts plattform är en mellanhand mellan tillverkaren och slutkonsumenten. Vid användningen av en tredje parts plattform står distributören i kontraktsförhållande på ena sidan men tillverkaren och på andra sidan med tredje parts plattformen. Tillverkaren kan välja och kontrollera hur distributörerna säljer produkterna men kontrakts-förhållandet utsträcker sig inte till tredje parts plattformarna. På grund av denna omständighet är tillverkare av lyx-produkter ivriga att helt och hållet förbjuda användningen av online försäljning samt tredje parts plattformarna i samband med distributionen av sina produkter. EU domstolens senaste avgörande gällande selektiv distribution av lyxprodukter i målet Coty Prestige, förväntades forma framtiden för e-handeln inom den Europeiska Unionen. Coty Prestige klargjorde flera öppna frågor men till fleras besvikelse kvarstod vissa osäkerheter. Sammanfattningsvis är konklusionen av Coty Prestige för det första att bevarandet av lyxprodukternas image och aura av lyx berättigar selektiv distribution. För det andra att tredje parts restriktioner i samband med selektiv distribution av lyxprodukter är tillåtna och står i proportion med att bevara pro-dukternas luxuösa image förutsatt att restriktionerna är av objektiv och kvalitativ natur som fastställs på ett enhetligt sätt gentemot alla återförsäljare och tillämpas utan diskriminering. Och för det tredje att tredje parts plattform restrikt-ioner inte begränsar passiv försäljning till en viss konsumentgrupp. Osäkerheter som fortfarande står kvar efter Coty Prestige gäller proportionalitetstestet, avsaknaden av definitionen på termen lyxprodukt samt ifall avgörandet Coty Prestige är tillämpligt på selektiv distribution av andra produkter utanför lyxindustrin.