Browsing by Author "Losvik, Hilde"

Skiljeförfarandet har under en lång tid fungerat som ett alternativ till allmänna domstolsförfaranden, inte minst vid kommersiella tvister på grund av förfarandets flexibilitet, effektivitet och privata natur. Att skiljeförfarandet är ett privat förfarande som stänger ute utomstående har alltid varit en orsak till dess popularitet. Det faktum att skiljeförfarandet är privat har dock ofta misstolkats att också innebära att skiljeförfarandet är konfidentiellt och att information från förfarandet således inte under några omständigheter blir tillgängligt för andra än det enskilda skiljeförfarandets aktörer. Det faktum att skiljeförfarandet i sig är privat betyder inte nödvändigtvis att det automatiskt också skulle vara konfidentiellt eftersom begreppen syftar på olika nivåer av icke-offentlighet. Huruvida skiljeförfarandets privata natur också innebär att det är ett konfidentiellt förfarande har diskuterats aktivt på senare tid, i synnerhet under 1990-talet när frågan var ytterst aktuell till följd av ett flertal rättsfall om frågan. Den klyfta som konfidentialitetsfrågan har skapat inom sfären för skiljeförfaranden är hur olika länder och skiljeinstitut har valt att förhålla sig till frågan. Vissa har ansett att skiljeförfarandets privata natur i sig innebär att det i förfarandet föreligger en konfidentialitetsplikt, medan andra har ansett att någon sådan konfidentialitetsplikt inte alls förekommer i förfarandet i sig. I denna avhandling granskas forskningsfrågan hur tre olika länder förhåller sig till konfidentialitetsproblematiken, och då uteslutande partskonfidentialiteten i kommersiella ad hoc skiljeförfaranden. Texten behandlar hur konfidentialitetsproblematiken har uppkommit och hur tre länder, Sverige, England och Finland, förhåller sig till konfidentialitetsfrågan och vilka rättsliga aspekter som är av betydelse för att i praktiken avgöra frågan i diverse land med stöd av det ifrågavarande landets landslag. Framställningen är inte ämnad att fungera som ett uttömmande svar på konfidentialitetsproblemet eftersom ett sådant svar inte kan ges i ett komplext ämne som är beroende av extensiv tolkning i det enskilda fallet. Texten strävar istället efter att ge en bild av hur de tre olika länderna förhåller sig till konfidentialitetsfrågan och vad parter i ett skiljeförfarande bör tänka på vad beträffar konfidentialitetsfrågan när de beslutar sig för att genomföra sitt skiljeförfarande i något av länderna. Texten är uppbyggd i tre huvudavsnitt. Ett inledande avsnitt om skiljeförfarandets historia och utveckling som avslutas med en förklaring av hur konfidentialitetsproblematiken uppkommit. Denna del fokuserar på att förklara hur skiljeförfarandet utvecklats under historiens gång och texten strävar efter att lyfta fram särskilda punkter i utvecklingen som varit särskilt betydelsefulla. Det andra avsnittet beskriver hur Sverige, England och Finland förhåller sig till konfidentialitetsfrågan ur respektive lands synvinkel. I denna del lyfts fram olika rättsliga aspekter som påverkar ländernas inställning till konfidentialitetsfrågan, så som avtalsrättslig lojalitetsplikt och partsautonomitet, samt relevanta rättsfall som har kommit att i praktiken befästa hur ländernas förhåller sig till frågan. Det tredje avsnittet utgör den komparativa delen av forskningen. Genom en funktionell komparativ analys jämförs de tre ländernas förhållningssätt till konfidentialitetsfrågan genom att granska skillnader och likheter i deras respektive inställning. I samband med den funktionella analysen reflekteras det även över orsaker som kan ligga bakom ländernas respektive inställning och hur parter som planerar ett kommande skiljeförfarande bör tänka när de väljer säte för förfarandet. Avslutningsvis, när forskningsfrågan besvarats, reflekterar texten över positiva och negativa aspekter av konfidentialitet i skiljeförfarandet och hur konfidentialitetsfrågan kunde utvecklas för att bli mera självklar för aktörerna inom skiljeförfarandet överlag och speciellt för parterna i det enskilda förfarandet.