Browsing by Author "Moilanen, Maria B."

Denna pro gradu-avhandling är en studie de lege ferenda i hur finsk lagstiftning borde utvecklas för att locka mera internationella skiljeförfaranden till Finland. Rubriken innehåller forskning i såväl den gällande finska lagen om skiljeförfarande, den svenska lagen om skiljeförfarande, den tyska lagen om skiljeförfarande och modellagen gällande internationellt skiljeförfarande som utarbetats av UNCITRAL. Studien har därmed en rättsjämförande del som ämnar utreda såväl varför och hur Tyskland valt att implementera modellagen samt varför Sverige valt att inte göra det. Studien kan klassas som en rättsdogmatisk undersökning som ämnar utreda såväl de lege lata läget i Finland samt de lege ferenda varför och hur Finland kunde implementera modellagen. I kapitel två förs en diskussion kring såväl varför en stat skulle vilja vara ett säte för internationellt skiljeförfarande som om varför den nationella skiljeförfarandelagen är av betydelse. Kapitel tre innehåller ett rättsjämförande perspektiv. Först presenterar jag stjärnan i denna avhandling: modellagen. Därefter presenterar jag en föregångare i implementeringen av modellagen – Tyskland. Den tyska modellen känns logisk och enhetlig och skulle bra kunna användas som inspiration i Finland för hur modellagen kan implementeras nationellt. Därefter, som en motvikt till den tyska modellen, presenterar jag den lösning man valt i Sverige. Den finska lagen om skiljeförfarande baserar sig trots allt på gammal svensk rätt och liknar i mångt och mycket den svenska lagen om skiljeförfarande. I kapitel fyra följer en genomgång av de mindre ändringar som skulle föranledas av modellagens implementering. I mångt och mycket motsvarar den finska lagen om skiljeförfarande redan modellagen, och de situationer där den inte gör det är ändringarna lätta att genomföra. Då jag är av den åsikten att modellagen borde tas som grund för den finska lagen, skulle det första steget enligt min mening vara att översätta modellagen till finska och svenska och därefter fundera kring hurdana nationella ändringar och tillägg ännu kunde tänkas vara behövliga. Min egenhändiga översättning av modellagen till svenska finns i bilaga 1. I kapitel fem presenterar jag de tre stora ändringarna implementeringen skulle medföra. Den största förändringen hänför sig till att tillägga bestämmelser i den finska lagen om säkringsåtgärder som meddelats av skiljenämnden. De lege lata innehåller lagen inga bestämmelser alls om dessa. Modellagen däremot har flera, något invecklade bestämmelser gällande dessa. Jag anser att den finska lagen borde ta ställning till huruvida skiljenämnden kan meddela verkställbara säkringsåtgärder eller inte. Modellagens lösning är att skiljenämnder kan, under vissa förutsättningar meddela säkringsåtgärder som berör parterna och att dessa är verkställbara på samma sätt som skiljedomar. Mitt förslag är en förenkling av dessa bestämmelser, varpå skiljenämnden kan utfärda säkringsåtgärder som berör parterna (inte tredje män) och att båda parter alltid ska höras. Därefter kan en part ansöka om verkställighet på samma sätt som hen gör gällande skiljedomar i en nationell domstol. Dessa säkringsåtgärder verkställs på samma sätt som säkringsåtgärder meddelade av domstolar, genom att sökanden har en skyldighet att ställa säkerhet hos utsökningsmyndigheten och ett strikt skadeståndsansvar för en onödig säkringsåtgärd. Det andra nya förslaget är att, de sätt en part kan tillgripa en skiljedom borde omarbetas. Detta skulle leda till att de besätmmelser som finns i den finska lagen om skiljeförfarande gällande en skiljedoms ogiltighet skulle upphävas. Slutligen, i enlighet med det förslag som är framme i Sverige just nu om att centrera mål till Svea hovrätt, borde alla skiljeförfaranderelaterade mål centreras till Helsingfors hovrätt. Förslaget baserar sig på empirisk data om att det redan sker en naturlig centrering till Helsingfors hovrätts domkrets och att såsom argumenterats för t.ex. gällande det legala skiljeförfarandet att det nuvarande trestegs rättegångsförfarandet är onödigt tungrott. I kapitel sex sammanfattas avhandlingens centrala mål: att föreslå en ny lag om skiljeförfarande, som baserar sig på modellagen men som även innehåller finska ändringar och tillägg. Lagförslaget finns uppställt i sin helhet mot den ikraftvarande lagen om skiljeförfarande i bilaga 2.