Browsing by Author "Nydahl, Emilia"

Denna pro gradu-avhandling behandlar okonventionella varumärkens registrerbarhet. Traditionellt sett har varumärken främst utgjorts av ordmärken eller figurmärken, men tack vare den tekniska utvecklingen under de senaste årtiondena har allt flera nya typer av okonventionella varumärken tagit sig in på marknaden, såsom t.ex. ljudmärken och 3D-märken. Okonventionella varumärken är speciellt starka ur ett marknadsföringsmässigt perspektiv, eftersom dessa kan attrahera flera sinnen samtidigt hos en konsument. Detta kan jämföras med traditionella ord- eller figurmärken, som främst tilltalar synsinnet. Tack vare kopplingen mellan okonventionella varumärken och de olika sinnena skapas det också lättare associationer och emotionella kopplingar mellan en konsument och en produkt, något som kan påverka konsumtionsbeteendet. På grund av att vi som konsumenter uppfattar okonventionella varumärken med andra sinnen än bara synsinnet, medför detta problem under registreringsprocessen. Att återge okonventionella varumärken på ett klart, precist men även objektivt sätt kan vara problematiskt. Syftet med denna avhandling är således att analysera okonventionella varumärkens registerbarhet och granska under vilka omständigheter ett okonventionellt varumärke verkligen uppfyller registreringskraven, med fokus på kraven som uppstår i och med återgivningen av varumärket. Avhandlingens behandlar i första hand EU-varumärken och avhandlingen fokuserar på ljudmärken, färgmärken och multimediemärken. Ämnet i fråga har blivit aktuellt i och med den lagstiftningsreform som har skett inom EU de senaste åren. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1001 av den 14 juni 2017 om EU-varumärken så behöver varumärken inte längre återges grafiskt under registreringsprocessen. Ett tecken får istället återges i valfri lämplig form med användning av allmänt tillgänglig teknik, och således inte nödvändigtvis grafiskt, så länge som återgivningen är klar, precis, fullständig i sig själv, lättillgänglig, tydlig, beständig och objektiv. Avhandlingen inleds med att behandla varumärken på ett allmänt plan, vartefter skillnaderna mellan konventionella och okonventionella varumärken belyses. Därefter behandlas kravet på grafisk återgivning med syftet är klargöra dess inverkan på okonventionella varumärkes registrerbarhet under tidigare år, för att sedan djupare kunna analysera följderna av utgåendet av kravet. Avhandlingen granskar vilken effekt ovannämnda förändring innebär i praktiken vid registreringen av okonventionella varumärken och belyser vilka juridiska och praktiska svårigheter som kan uppstå gällande de tre olika varumärkestyperna. I avhandlingen belyses okonventionella varumärkens registrerbarhet genom en granskning av utvecklingen i rättspraxis och skillnaderna mellan olika rättsfall. Avhandlingen visar vilka gränsdragningar som tidigare har gjorts i rättspraxis och under vilka förutsättningar det har varit möjligt att registrera okonventionella varumärken. Slutsatsen är att utvecklingen tycks gå mot att det blir lättare att registrera okonventionella varumärken, trots att det fortfarande i praktiken är mera problematiskt att återge ett okonventionellt varumärke än ett konventionellt varumärke. Av att återgivningen inte längre måste vara grafisk följer att okonventionella varumärken blir lättare att återge. Det finns fortsättningsvis ändå svårigheter med återgivningen av s.k. icke-visuella okonventionella varumärken, dock undantaget ljudmärken. De tre olika varumärkestyperna som behandlas i avhandlingen medför sina egna specifika svårigheter gällande registrerbarheten. Gällande ljudmärken så får dessa nu fr.o.m. 1.10.2017 återges genom en ljudfil som återger ljuder eller genom en exakt beskrivning av ljudet i notskrift. Kort sammanfattat kan man således säga att s.k. musikaliska ljudmärken har i praktiken flera återgivningsmöjligheter (ljudfil eller notskrift) än icke-musikaliska ljudmärken, som främst kan återges via en ljudfil. Med andra ord, musikaliska ljudmärken kan ha en högre registrerbarhet än icke-musikaliska ljudmärken, speciellt med beaktande av särskiljningsförmåga. Trots färsk rättspraxis gällande registreringen av färgmärken, så är det svårt att entydigt säga hur återgivningen faktiskt ska ske i praktiken och hurdana färgmärken som verkligen kan registreras. Det finns möjlighet till flera olika tolkningar gällande rättspraxis och man kan fråga sig hur långt ett färgmärke måste gå emot att bli ett figurmärke för att med säkerhet kunna registreras. Det finns således fortfarande ett behov av ytterligare forskning och tydligare instruktioner gällande registrerbarheten av färgmärken. Multimediemärken är en ny form av EU-varumärken som återges genom en audiovisuell fil som innehåller en kombination av bild och ljudet. Multimediemärken har ännu inte har behandlats i rättspraxis - det finns i skrivande stund endast finns tre stycken registrerade multimediemärken. Då dessa tre är relativt olika till sin natur finns det även gällande registrerbarheten av multimediemärken en hel del aspekter som man bör granska och förtydliga, speciellt gällande frågan när ett multimediemärke uppfyller särskiljningsförmåga och när ett multimediemärke kan anses ha en ursprungsfunktion.