Browsing by Author "Nyman-Kujala, Linda"

Avhandlingens syfte är att behandla emissionsinstitutets ansvar för fel i prospektet som upprättas i samband med en börsintroduktion av det emitterande bolagets aktier. Vid en börslistning av bolagets aktier är investerarna bundna till den information som publiceras i bolagets börsprospekt. Börsprospektet utgör ofta den enda informationskällan som investeraren har att tillgå gällande det emitterande bolaget och dess värdepapper. Därmed är vikten av att den i prospektet publicerade informationen är korrekt av särskild betydelse för investerarna. Emissionsinstitutet har på marknaden ålagts uppgiften att som tredje part göra en grundlig granskning av både emittenten och informationen i prospektet med syfte att säkerställa att emittenten är börsduglig och att informationen i prospektet är korrekt. Genom antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1129 av den 14 juni 2017 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad avskaffades de nationella bestämmelserna i värdepappersmarknadslagen (14.12.2012/746) om emissionsinstitutets ansvar för upprättande och offentliggörande av prospekt i samband med börsintroduktioner. Värdepappersmarknadslagen innehåller inte heller någon definition av vad som utgör fel i prospektet. Avhandlingens första del innehåller en rättsdogmatisk analys av lagstiftningen, rättsfallen och rättsdoktrinen inom värdepappersmarknadsrättens område. Syftet är att analysera under vilka omständigheter prospektet kan anses vara behäftat med ett fel. I avhandlingen konstateras sammanfattningsvis att definitionen av fel i prospektet vilar på värdepappersmarknadslagens allmänna bestämmelser om skyldigheten att tillhandahålla information samt de klassificeringar av information som gjorts i rättsdoktrinen. Avhandlingens andra del fokuserar på emissionsinstitutets uppgift att granska prospektet, upprätta information som publiceras i prospektet samt ansvar för de fel som uppdagas i prospektet. Hypotesen är att emissionsinstitutets ansvar gentemot investerarna för fel i prospektet är beroende av bl.a. felets natur, dess inverkan på investeraren samt uppfyllandet av emissionsinstitutets aktsamhetsplikt. Felen i prospektet klassificeras utgående från den bakomliggande informationens form- eller faktabundenhet. Ansvaret för fel i sakinformation som är enkel att bevisa i förhållande till rådande fakta torde bedömas strängare än ansvaret för fel som uppdagas i information som är beroende av prognoser, avvägningar eller riskkalkyler. Eftersom värdepappersmarknadslagens ansvarsbestämmelser bygger på vållandeansvar måste felet dessutom anses ha vållat skada för att ansvar skall uppkomma. Slutligen kan emissionsinstitutet undgå ansvar genom att bevisa att det uppmärksammat tillbörlig aktsamhet i utförandet av sitt uppdrag. I avhandlingen konstateras slutligen att emissionsinstitutets ansvar för fel i prospektet förblir sekundärt i förhållande till emittentens ansvar. Emittenten ansvarar primärt för ett prospekt som upprättats i dess eget intresse. Vidare ansvarar emittenten genom det skadeståndsrättsliga principalansvaret för sådana sakkunniga, i detta fall emissionsinstitutet, som den anställt vid upprättandet av prospektet. För att klargöra ansvarsallokeringen vid uppdagandet av fel i prospektet vore det därför önskvärt att genom reglering förtydliga till vilken del emissionsinstitutet bär ett självständigt ansvar för prospektet samt hur strängt detta ansvar skall bedömas. Vid regleringen bör intressena gällande distributionen av en felfri marknadsinformation och investerarnas rätt till ersättning vägas mot rättsekonomiska intressen gällande tryggandet av en effektiv, flexibel och fungerande värdepappersmarknad. Investerarens risktagande skall dock alltid basera sig på marknadsinformation som är väsentlig, tillräcklig och möjligast felfri.