Browsing by Author "Rönnqvist, Linda"

EUIPO har i egenskap av EU:s varumärkesmyndighet i uppgift att registrera EU-varumärken. För att ett kännetecken skall kunna registreras som ett EU-varumärke bör den uppfylla de krav som ställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2017/1001. Den får inte vara mot de absoluta registreringshindren i artikel 7 eller de relativa registreringshindren i artikel 8. I artikel 7 ingår bland annat krav om att ett varumärke bör ha en tillräcklig grad av särskiljningsförmåga, den får inte vara mot allmän ordning eller allmän moral, vara förväxlingsbart med ett annat kännetecken, eller innehålla symboler som är av särskilt allmänt intresse. När kännetecken som innehåller religiös symbolik skall registreras som EU-varumärke, bör EUIPO göra en individuell bedömning från fall till fall och se till att kännetecknet inte går emot registreringshindren i artikel 7. Tolkningen för när ett kännetecken med religiös symbolik strider mot artikel 7 kan vara komplicerat. Registreringsmyndigheten bör ta i beaktande förutom lagstiftningen, även religiösa, kulturella, historiska och politiska aspekter. För att göra ett korrekt beslut i enskilda fall, behöver myndigheten ha en tillräcklig kunskap om den ifrågavarande religionen. Religiös symbolik kan väcka starka känslor hos människor och starkt påverka konsumenters köpbeteende, men också förarga religioners medlemmar om en symbol används på ett fel sätt i ett varumärke. Kommersiell användning av en religiös symbol kan också vara skadligt för en religion som hör till en minoritetskultur om den approprieras av en dominerande kultur och används på ett sätt som nedsätter ett folk och förvränger symbolens ursprungliga betydelse. I denna Pro gradu-avhandling utreds om religiösa symboler borde kunna registreras som varumärken, eller om de borde skyddas från sådan kommersiell användning. Olika religioner och kulturer har olika syn på frågan och i Europa uppstår konflikter när sekulära och religiösa åsikter står emot varandra. Enligt rådets direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (varumärkesdirektivet) artikel 3(2)(b) kan en medlemsstat bestämma att ett varumärke inte skall registreras eller, om det redan är registrerat, att det skall kunna förklaras ogiltigt om varumärket omfattar tecken av högt symbolvärde, särskilt en religiös symbol. De flesta medlemsstater har inte förbjudit registreringen av religiösa symboler som varumärken i sina nationella varumärkeslagar, men det finns stater som har gjort det. Även om religiösa symboler inte nämns som ett registreringshinder i varumärkesförordningen, borde de beaktas på grund av totalitetsprincipen, enligt vilken ett EU-varumärke bör vara registrerbart i alla medlemsstater. Trots att det i vissa medlemsstater inte är tillåtet att registrera religiösa symboler som varumärken, registreras religiösa symboler som EU-varumärken. Rättsläget för registreringen av religiösa symboler bör förtydligas. Ett totalförbud av registrering av religiösa symboler i EU-varumärken fungerar dock inte i praktiken. Religion borde få synas i samhället och i varumärken, så länge de inte strider mot registreringshindren i varumärkesförordningen. EUIPO måste i sin bedömning ta i beaktande det europeiska kulturarvet och de enskilda religionernas kultur och regler för hur deras symbolik kan användas. Vissa religioners symbolik, så som ursprungsbefolkningars symbolik, bör dock ha en särställning i bedömningen så att endast medlemmar av ursprungsbefolkningen kan registrera varumärken som innehåller religionens symbolik.