Browsing by Author "Saarikko, Sofia"

Underprestation utgör i praktiken en mycket komplex uppsägningsgrund. För att en uppsägning på grund av underprestation ska vara godtagbar bör i allmänhet en rad olika kriterier uppfyllas. Dels måste arbetstagaren vara medveten om resultatmålet och på vilket sätt arbetsuppgifterna ska utföras för att målet ska nås, och dels ska det resultatmål som arbetstagaren i fråga ska sträva efter att nå vara rimligt i förhållande till arbetstagarens förutsättningar att nå målet. Även om individuella resultatmål kan ställas upp för varje arbetstagare, bör minimikraven för arbetstagare med motsvarande erfarenhet och förutsättningar att nå ett visst mål överensstämma. Uppsägning på grund av underprestation ska alltså endast kunna ske om en miniminivå som är samma för alla motsvarande arbetstagare underskrids. Innan uppsägning med anledning av underprestation kan ske, bör arbetsgivaren vidta åtgärder för att undvika att arbetstagaren sägs upp. I samband med underprestation betonas arbetsgivarens skyldighet att främja arbetstagarens arbetsprestation och att i första hand vidta mildare åtgärder än uppsägning, så som exempelvis omplacering. I rättspraxis har framgått att ju mer arbetsgivaren ansträngt sig för att förbättra arbetstagarens resultat innan uppsägning vidtagits, desto större är chansen att uppsägningen godtas av domstolsväsendet. Syftet med denna avhandling är att reda ut i vilka fall underprestation kan utgöra grund för uppsägning. Vid underprestation är det lätt att automatiskt fokusera på arbetstagaren och dennes fel eller försummelse. Även om både arbetstagarens och arbetsgivarens skyldigheter och möjligheter att motverka underprestation behandlas i denna avhandlig, läggs större vikt än vanligt vid arbetsgivarens ansvar för underprestation. Syftet med avhandlingen är inte att snedvrida ansvaret för underprestation och att lägga mer ansvar än befogat på arbetsgivaren, men däremot att belysa att arbetsgivaren på många sätt är delaktig i arbetstagarens arbetsprestation och det resultat som uppnås. En av arbetstagarens viktigaste förpliktelser är att följa de anvisningar som arbetsgivaren inom ramen för sin direktionsrätt ger gällande arbetets utförande. Om arbetsgivaren är missnöjd med arbetstagarens arbetsinsats måste arbetsgivaren enligt rättspraxis ge arbetstagaren tydliga instruktioner om hur denne i fortsättningen ska agera för att nå de uppsatta resultatmålen. Arbetsgivaren kan dock inte på egen hand förväntas förbättra arbetstagarens arbetsprestation, utan detta kräver självfallet också aktivitet från arbetstagarens sida, vilket arbetsgivaren också har rätt att förvänta sig.