Browsing by Author "Sundman, Tobias"

På värdepappersmarknaden har information en alldeles kritisk funktion. För att handeln med värdepapper ska kunna fortgå och aktörerna vara villiga att delta i handeln krävs att information om de finansiella instrumenten finns tillgänglig. Information ligger till grund för varje handelsbeslut som fattas. Ifall rimlig information om de finansiella instrumenten inte fanns att tillgå, skulle aktörerna på marknaden inte vara villiga att bedriva handel. Endast på detta sätt, genom att information de facto finns att tillgå, kan en effektiv marknad uppnås och upprätthållas. På värdepappersmarknaden utgör informationen en fördel som innehavaren av informationen har gentemot dem som saknar motsvarande information. Eftersom information spelar en så central roll för värdepappersmarknadens funktionalitet, spelar regleringen av information och dess utnyttjande på värdepappersmarknaden en viktig roll. Det är av största vikt för marknadsaktörerna att veta var gränsen mellan tillåtet och otillåtet informationsutnyttjande går, samt att det finns fungerande normer för att förhindra marknadsmissbruk och effektiva och klara åtgärder att vidta i de fall då marknadsmissbruk är ett faktum. Då normerna som reglerar marknadsbeteendet är öppna och flexibilitetseftersträvande accentueras rättsdoktrinens och rättsdogmatikens funktion som leverantör av välmotiverade systematiseringar och tolkningsrekommendationer. Målet med denna avhandling är att systematisera och tolka definitionen av insiderinformation. Infallsvinkeln är dock inte en ”traditionell” rättsdogmatisk analys av definitionen, där varje beståndsdel ingående granskas skilt för sig. Även om ett dylikt tacklande av forskningsfrågan säkerligen vore motiverat med tanke på en fullständig analys av undersökningsobjektet, är sen sådan analys emellertid utmanande att framgångsrikt genomföra för definitionen i sin helhet på det spaltutrymme som en magisteravhandling medger. I stället tar avhandlingen avstamp i den historiska utvecklingen av insiderregleringen ur ett internationellt perspektiv. Granskningsobjektet i den kontextualiserande delen utgörs således av insiderregleringen i USA. De två primära syftena med denna infallsvinkel är dels att erbjuda läsaren en bredare kontext och en djupare förståelse för den företeelse och de koncept som diskuteras, dels att sålla fram och analysera de ideologier som ligger till grund för utvecklingen av insiderregleringen i USA. Enligt det synsätt som avhandlingen omfattar utgör ideologierna tolkningsmässiga verktyg som kan utnyttjas vid systematiseringen av den europeiska insiderregleringen och definitionen av insiderinformation. Synsättet kan motiveras bland annat med det inflytande som värdepappersmarknadsregleringen i USA haft på den europeiska regleringen. I den systematiserande delen av avhandlingen ställs definitionen av insiderinformation i den nödvändiga relationen till de definitionsstyrda normerna i den europeiska regleringen – med andra ord förbudet mot insiderhandel och röjande av insiderinformation, samt emittenters fortlöpande skyldighet att offentliggöra insiderinformation. Detta sker genom att de definitionsstyrda normernas innehåll granskas och analyseras. Analysen finner att innehållet i dessa normer är expansivt betingade. Vidare analyseras den europeiska definitionen i samklang med de tolkningsverktyg som utgörs av de ideologier som identifierades i granskningen av insiderregleringen i USA. Analysen finner på denna punkt att den egalitetsbetonade ideologi som den europeiska insiderregleringen bottnar i leder till en insiderreglering som på det hela taget är särdeles expansiv. Avhandlingen argumenterar för att definitionen av insiderinformation, för att uppnå en optimalt fungerande marknad, med fördel kan tolkas i en restriktiv riktning inom det tolkningsutrymme som medges av övriga tolkningsstyrande faktorer. Analysen av avhandlingen utmynnar i en konkret tolkningsrekommendation som framhåller att även den europeiska definitionen, i likhet med andra på detta område betydande jurisdiktioner (såsom USA och Australien), kan systematiseras så att den primärt består av ett krav på att informationen inte är allmänt tillgänglig (monopolistisk) och att den är väsentlig. Informationens monopolistiska natur utgör enligt avhandlingens systematisering en tillgänglighetsdimension, varvid den gemensamma nämnaren för de tre övriga kriterierna i substansdimensionen utgörs av väsentlighet. Informationens väsentlighet gestaltas bäst genom ett krav på att informationen har en kurspåverkande potential, vilket i sin tur lämpligen bedöms med hjälp av total mix-standarden.