Browsing by Author "Vainionpää, Anne"

Syftet med denna uppsats är att undersöka legitimiteten av de finansiella stabiliseringsåtgärder som vidtagits av EU:s medlemsstater i hanteringen av eurozonens suveräna statsskuldskris. Mer specifik undersöks stabiliseringsåtgärdernas förhållande till de villkor inom EU-rätten som upprätthåller euroländernas finanspolitiska suveränitet. Vidare undersöks hur euroländernas finanspolitiska suveränitet påverkats av centrala rättsakter som upprättats under eurozonens suveräna statsskuldskris för att stärka unionens ekonomiska politik. För att kunna undersöka legitimiteten av de finansiella stabiliseringsåtgärderna och hur euroländernas finanspolitiska suveränitet rättsligt påverkats av eurozonens suveräna statsskuldskris beskrivs först hur euroländernas finanspolitiska suveränitet bestäms inom EU-rätten. I detta syfte beskrivs motiven och vägen till det europeiska valutasamarbetet EMU samt de villkor inom EU-rätten som upprätthåller euroländernas finanspolitiska suveränitet. Därefter presenteras de finansiella stabiliseringsåtgärderna var och en för sig samt central EU-lagstiftning som införts i samband med eurozonens suveräna statsskuldskris för att stärka unionens ekonomiska politik. Resultatet av undersökning visar att legitimiteten av de finansiella stabiliseringsåtgärderna härleds delvis utifrån EMU:s penningpolitiska målsättningar och successivt legitimerats med stöd av EU-rätten. I detta hänseende har kravet på en ökad finanspolitisk solidaritet inom eurozonen ökat. Det regelverk som införts under eurozonens suveräna statsskuldskris för att stärka unionens ekonomiska politik anses emellertid inte minska på euroländernas finanspolitiska suveränitet. Tvärtom anses regleringen vara ämnad att utgöra ett komplement till gällande system för ekonomisk styrning inom unionen i syfte att bevara euroländernas finanspolitiska suveränitet. I denna bemärkelse anses Maastrichtvillkoren för euroländernas finanspolitiska suveränitet förbli intakta. Genom att med hjälp av regleringen försöka stärka medlemsstaternas offentliga finanser förväntas vidare trycket mot ökad finanspolitiks solidaritet inom eurozonen minska. Det omarbetade systemet för ekonomisk styrning inom unionen lider dock fortfarande av institutionella svagheter som hotar att minska effektiviteten av unionens ekonomiska styrning. Eftersom den stärkta lagstiftningen hittills inte kunna tillämpas under normala ekonomiska förhållanden, är dess effektivitet än så länge oviss.