Browsing by Author "Wilhelmsson, Fanny"

I och med att affärsmarknaden ständigt ändras och oförutsedda händelser i samhället såsom den rådande koronapandemin uppkommer har det medfört en avsevärd inverkan på såväl uppkomsten som hanteringen av kommersiella tvister. Det finns en klar efterfrågan på kostnadseffektiva lösningar – olika slags alternativa tvistlösningsmetoder såsom medling. Till följd av detta har användningen av olika slags processuella avtal såsom medlingsklausuler i kommersiella avtal blivit allt vanligare. I och med att processuella avtalen är ett nytt fenomen kvarstår frågan ifall sådana avtal överhuvudtaget är bindande. Att processuella avtal kan vara civilrättsligt bindande bidrar inte till att sådana överenskommelser är processrättsligt bindande och vice versa. Det finns ingen reglering avseende medlingsklausulers processuella rättsverkan i finsk lagstiftning. Syftet med avhandlingen är att utreda medlingsklausulers processuella rättsverkan – kan de överhuvudtaget anses bindande i förhållande till rättsskyddprincipen, rätten till domstolsprövning enligt EKMR artikel 6 (1) och statens rättsskipningsuppgift. Vidare behandlas kriterier som kan rättfärdiga medlingsklausulers bindande verkan. I stora drag kan det konstateras att förhållningssättet till processuella avtal såsom medlingsklausulers bindande verkan är varierande men om något mera restriktiv. Argumenten mot medlingsklausulers processuella verkan hänför sig främst till att rätten till domstolsprövning utgör en grundläggande rättighet från vilken avvikelser ska vara uttryckligen föreskrivna i lag. Argument som å andra sidan talar för processuella avtals bindande verkan framhäver antagandet av olika slags förutsättningar som att avtalsformuleringen ska vara tillräckligt preciserad och möjligheten att sådana överenskommelser kan utgöra ett tillfälligt processhinder som enbart har en suspensiv inverkan på rätten till domstolsprövning