Browsing by Subject "Berättigad särbehandling"

Under andra hälften av 1900-talet skedde betydande framsteg i utvecklingen av principerna om icke-diskriminering. Som en del av denna utveckling växte även förbudet mot åldersdiskriminering fram. Idag anses detta förbud vara en allmän rättsprincip inom EU och regleras nationellt både i grundlagen och i diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen tillämpas framför allt inom arbetslivet och under rekryteringssituationer, och dess bestämmelser har sin grund i EU:s arbetslivsdirektiv från år 2000. En arbetssökande skyddas därmed av den starka regeln som förbjuder arbetsgivare från att diskriminera arbetssökande på grund av deras ålder. Med åldersdiskriminering i detta avseende avses att en arbetssökande behandlas mindre fördelaktigt på grund av sin ålder jämfört med andra personer i en liknande situation, utan att det finns någon objektiv och godtagbar grund för detta. I vissa situationer är det ändå berättigat för arbetsgivaren att förbigå skyldigheten till likabehandling, eftersom syftet med förbudet mot åldersdiskriminering inte är att avlägsna naturliga skillnader mellan människor. Lagen tillåter således viss särbehandling, det vill säga ojämlik behandling, av arbetssökande i situationer där det är rationellt, nödvändigt samt tjänar viktiga sociala och ekonomiska mål. Samtidigt innebär detta att det finns en oklar balansgång mellan tillåten och otillåten särbehandling. Avhandlingens syfte är att undersöka denna gränsdragning och söka svar på när särbehandling på grund av ålder av äldre arbetstagare vid rekrytering anses utgöra diskriminering och när anses den vara berättigad. Avhandlingen utforskar även innebörden av förbudet mot åldersdiskriminering och begreppet särbehandling, samt de olika formerna av berättigad särbehandling som lagen erkänner. Lagen erkänner fyra former av särbehandling, vilka alla är tillämpbara inom rekrytering och ger arbetsgivaren rätt att till exempel sätta ålderskrav eller välja kandidater baserat på ålder. För det första tillåter GOR-undantaget särbehandling i arbeten där verkliga och avgörande yrkeskrav föreligger. Särbehandling kan också berättigas om arbetsgivaren har ett befogat syfte som gäller sysselsättningspolitik eller arbetsmarknad. Positiv särbehandling tillåter särbehandling för att främja faktisk likabehandling och avslutningsvis kan indirekt diskriminering berättigas om den har ett godtagbart syfte. Det finns inget entydigt svar på när särbehandling av ålder anses tillåten, eftersom gränsen mellan berättigad och icke-berättigad särbehandling fastställs vid en proportionalitetsbedömning för att bedöma om åtgärderna är lämpliga och nödvändiga. Klart är i varje fall att alla grunder för berättigad särbehandling ska tolkas restriktivt, eftersom utgångspunkten alltid är att åldersdiskriminering vid rekrytering är förbjudet.