Browsing by Subject "CEAS"

Det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS, Common European Asylum System) har genomgått en omfattande revidering sedan 2016. Systemets viktigaste del är Dublinsystemet, som reglerar i vilken medlemsstat en ansökan om internationellt skydd behandlas. Kommissionens Dublin IV-reform som påbörjades 2016 lyckades aldrig p.g.a. politiska oenigheter. Hösten 2020 föreslog kommissionen en ny migrations- och asylpakt, vars förhandlingar är pågående. CEAS-systemet har kritiserats särskilt för sin behandling av ensamkommande och separerade minderåriga, så kallade försvunna barn. Både barnrättskommittén och barnrättslig litteratur har redan en tid framhävt barnets deltagande i utvärderingen av barnets bästa, som båda är människorättsprinciper kodifierade i barnkonventionen och rättighetsstadgan. Barnkonventionen är ratificerad av alla unionens medlemsstater. Avhandlingen utforskar förhållandet mellan barnets deltagande och barnets bästa i ljuset av barnets autonomiteori. Avhandlingen utreder hur barnets autonomi förverkligas i det nuvarande och eventuellt blivande CEAS-systemet, om revideringen faktiskt lyckas. Avhandlingen fokuserar särskilt på ensamkommande ungdomar. Avhandlingen visar att CEAS-regleringen inte garanterar barnets autonomi i enlighet med barnets rätt att delta och därmed inte heller utvärderingen av barnets bästa på ett sätt som skulle vara förenligt med medlemsstaternas konventionsenliga förpliktelser. Detta misslyckande spåras till en osystematisk synvinkel på barnets rättigheter i unionens lagstiftningsprocess.