Browsing by Subject "Företagsansvar"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2023)Samtidigt som näringslivet spelar en central roll i den sociala och ekonomiska utvecklingen av det moderna samhället, bidrar det även till otaliga risker som kan orsaka skada för ekonomin, miljön och samhället. Under de senaste årtiondena har emellertid den allmänna uppmärksamheten för företagsansvaret ökat globalt, och idag förväntas företag betjäna samhällsintressen i en bredare skala än att endast lyda befintlig lagstiftning samt identifiera och förebygga skadliga samhällseffekter. Framför allt inflytelserika multinationella företag fordras använda sin kapacitet för att hitta lösningar till samhälleliga problem. Globaliseringen och fragmenteringen av företagens produktion i värdekedjor har lett till att de verksamhetsrelaterade ansvarsfrågorna blivit alltmer gränsöverskridande. Detta, tillsammans med det samhälleliga intresset, har bidragit till en hastig ökning av reglering som omfattar företagens ansvar för bland annat miljö- och människorättskränkningar. De existerande nationella företagsansvarslagarna har dock resulterat i oenigheter av ansvarsgrunder och konkurrensfördelar. Som en lösning till detta har Europeiska unionen tagit åtgärder för att upprätta en bindande unionslagstiftning som ålägger vissa företag en förpliktelse att iaktta tillbörlig aktsamhet i sina gränsöverskridande värdekedjor. Förhandlingarna av direktivförslaget har dock belastats av meningsskiljaktigheter, särskilt beträffande efterlevnaden av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet. Detta inbegriper närmare det gränsöverskridande ansvaret som ett företag kan åläggas till följd av skador som orsakas av ett annat bolag i dess värdekedja till nackdel för en utomstående part. Enligt allmänna aktiebolagsrättsliga regler grundar sig ansvarsfördelningen i ett aktiebolag på de grundläggande principerna om aktiebolagets åtskilda juridiska personlighet och aktieägarens begränsade ansvar. Den heltäckande företagsansvarsregleringen som för tillfället förbereds på unionsnivå utgör ett undantag till dessa principer, då det bolagsrättsliga ansvaret förslagsvis kan utsträckas såtillvida att ett moderbolag förblir ansvarigt för dess utländska dotterbolags skadevållande verksamhet. Fastän samförstånd fortfarande inte nåtts i förhandlingarna gällande direktivets innehåll och omfattning, kan övriga rättsmedel gemenligen utnyttjas för att ålägga ett liknande ansvar för moderbolaget. Dessa rättsmedel utgörs av produktionsansvarsrätten och ansvarsgenombrottet. Foreign direct liability-ansvaret, som utgör en underart till produktionsansvaret, underbygger på allmänna obligationsrättsliga regler och moderbolagets bristande företagsstyrning av dotterbolaget. Ansvarsgenombrottet baserar sig emellertid på principen om förbudet mot rättsmissbruk, och omfattar situationer där en aktieägare under vissa omständigheter och utan stöd av någon förpliktande bestämmelse blir direkt ansvarig gentemot aktiebolagets borgenärer för bolagets förpliktelser i strid med de grundläggande aktiebolagsrättsliga principerna. Syftet med denna avhandling är att ge en bättre bild av den rättsliga förståelsen och regleringen av den verksamhet som sker inom överstatliga värdekedjor, och ämnar till att behandla de olika mekanismerna för att ålägga en aktieägare ansvar för aktiebolagets företagsansvarsrelaterade kränkningar och försummelser. Därutöver diskuteras särskilt ansvarsgenombrottets ställning som en alternativ ansvarsmekanism i ljuset av det produktionsrättsliga och företagsansvarsrättsliga ansvaret.
-
(2024)Företags påverkan på miljön är något som uppmärksammats i allt högre omfattning under de senaste åren, till och med i den grad att termen företagsansvar vuxit fram. Men eftersom ingen enhetlig definition har skapats för företagsansvar på den globala marknaden, skapar detta en möjlighet för företag att tänja på begreppet för att anpassa det till den egna affärsverksamheten. Detta kan ha konsekvenser som exempelvis grönmålning. Inte nog med detta, företagsansvars nuvarande regelverk lutar globalt sett endast på soft law, dvs mjuk rätt som inte har rättsligt bindande verkan. Den otydliga och osammanhängande regleringen, i koppling till bristen på ansvarsfullhet från företags sida, är problem som EU vill lösa med hjälp av det godkända företagsansvarsdirektivet. Grunden för företagsansvarsdirektivet härleds från EU:s gröna giv. Målet med den gröna given är att införliva hållbar bolagsstyrning för att skifta fokus från kortsiktiga finansiella resultat till långsiktig utveckling och hållbarhet. Till följd av företagsansvarsdirektivet kommer det kunna ställas krav på företag att beakta den negativa påverkan deras verksamhet har på miljön. Detta förverkligas med hjälp av den tillbörliga aktsamheten. Hållbarhet, eller hållbar utveckling, betraktas som trendiga begrepp, men de innehar även betydande juridisk relevans. Hållbar utveckling har ursprungligen växt fram från den internationella miljörätten, men på senare tid har innebörden utvidgats till att omfatta mer än endast miljörättsliga aspekter. För denna avhandling föreligger det väsentligt vilken roll och plats hållbarheten har i bolagsstyrning, särskilt i avseende till företagsansvarsdirektivet. Hänseende bör fästas vid den påverkan bolagsrätten har på hållbarheten. Denna avhandling undersöker framväxten och utvecklingen av företagsansvars regelverk, särskilt betraktande miljömässiga aspekter som hållbar utveckling och miljöansvar. Analysen av det rättsliga regelverket utförs på internationell, EU- och nationell nivå, eftersom det till följd av företags globala natur ska ses mer ändamålsenligt än en granskning av endast det nationella regelverket. Avhandlingens andra del granskar livscykeln av den förslagna artikel 25 i företagsansvarsdirektivet, inkluderat dess framväxt och slopande. Den förslagna artikel 25 stadgar en mer utförlig aktsamhetsplikt för företagsledningen, vilket skulle betyda att företagsledningen skulle ha en skyldighet att vid sitt agerande i företagets bästa intresse, ta till beaktande hållbarhetsaspekter och de mänskliga rättigheterna. I avhandlingen analyseras varför artikel 25 slopades och vilka konsekvenser detta kan ha för förverkligandet av hållbar bolagsstyrning. Genom en omfattande analys av det rättsliga regelverket, med betoning på artikel 25, presenteras en kritisk syn på det godkända företagsansvarsdirektivet. Resultatet av avhandlingen belyser komplexiteter och utmaningar som existerar vid harmoniseringen av traditionell grundläggande bolagsrätt med hållbarhetsomställningen, vilket forskning visar är nödvändigt att genomföra inom en nära framtid. Detta anses vara en klar avspegling av det kapitalistiska synsättet i anknytning till den vaga och formbara hållbarheten. Avhandlingen påvisar den existerade klyftan mellan det rättsliga regelverket, specifikt företagsansvarsdirektivet, och EU:s hållbarhetsmål, vilket tyder på att mer omfattande och bindande reglering krävs. Vidare understryker avhandlingen företags centrala roll som aktörer för genomförandet av hållbarhetsomställningen. Slutligen konstaterar avhandlingen att framsteg för att utveckla mer ansvarsfulla företag har gjorts, men det ifrågasätts om regleringstakten kommer hålla jämna steg med överskridningen av de planetära gränserna.
Now showing items 1-2 of 2