Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "beskattning"

Sort by: Order: Results:

  • Förutsebarhet i beskattningen av anställningsoptioner och aktieemissioner på grundval av arbetsförhållande i ljuset av finsk och svensk rätt 
    Haataja, Emmi (2020)
    Olika incitamentsprogram har under de senaste årtiondena blivit allt attraktivare som en metod att belöna och behålla nyckelpersoner och anställda i företaget. Vanliga incitamentsprogram är olika aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram. Både i Finlands och i Sveriges skattelagar finns det bestämmelser om aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram. I Finland finns de skatterättsliga bestämmelserna om anställningsoptioner och aktieemission på grundval av arbetsförhållande, så kallade personalemissioner, i Finlands inkomstskattelag (1532/1992) i 66 § och i Sverige finns de skatterättsliga bestämmelserna om motsvarigheterna personaloptioner och värdepappersförvärv på förmånliga villkor i Sveriges inkomstskattelag (1999:1229) i bland annat 10 kap. 11 §. Skattebehandlingen av dessa aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram och i synnerhet förutsebarheten i beskattningen av dessa är relevant i Finland och Sverige då lagstiftningsåtgärder i syfte att göra användning av olika incitamentsprogram attraktivare genom att förbättra förutsebarhet i beskattningen har varit aktuella i de båda länderna på senaste tiden. Olika incitamentsprogram kan vara ekonomiskt sett betydelsefulla för de anställda. Det finns skatterättsliga och bolagsrättsliga frågor som är förknippade med användning av incitamentsprogram. En viktig fråga som gäller användning av olika incitamentsprogram är skattekonsekvenserna för de skattskyldiga samt tidpunkten för beskattningen för att bestämma förmånsvärdet. För att användning av incitamentsprogram ska vara smidigt förutsätts det att konsekvenserna gällande beskattningen kan beräknas på förhand, med andra ord sagt, att beskattningen är förutsebar. Förutsebarhet i beskattningen av dessa incitamentsprogram förutsätter följaktligen att gränsdragningen mellan dessa aktie- och optionsbaserade incitamentsprogram är tydlig. Med stöd av förutsebarhetsprincipen bör de skattskyldige kunna förutse sin beskattning och skattekonsekvenserna för sina handlingar. Om förutsebarhet inte förverkligas, kan detta ha ekonomiska konsekvenser. Svag förutsebarhet i beskattningen tär även på förtroendet för skattesystemet. I denna avhandling utreds det hur förutsebarheten förverkligas i beskattningen av anställningsoptioner och personalemissioner i Finland å ena sidan och förutsebarheten i beskattningen av personaloptioner och värdepappersförvärv på förmånliga villkor i Sverige å andra sidan. Relevant är i detta syftet gränsdragning mellan anställningsoptioner och personalemissioner i Finland och på motsvarande sätt gränsdragning mellan personaloptioner och värdepappersförvärv i Sverige. Förmånsvärdet beräknas vid olika tidpunkter och på olika sätt beroende på om det är frågan om en anställningsoption eller en personalemission i Finland. På motsvarande sätt beräknas förmånsvärdet i Sverige på olika sätt och vid olika tidpunkter beroende på om det är frågan om en personaloption eller ett värdepappersförvärv på förmånliga villkor. Dessa understryker gränsdragningens relevans med avseende på förutsebarheten i beskattningen. I denna avhandling systematiseras och tolkas de faktorer som påverkar gränsdragningen mellan dessa nämnda aktie- och optionsbaserade incitamentsformer i både Finland och i Sverige. Förutsebarheten i beskattningen analyseras sedan i ljuset av gränsdragningen mellan dessa nämnda incitamentsformer. Frågeställningarna undersöks genom användning av både rättsdogmatisk och rättskomparativ metod. Gränsdragningsproblematiken som existerar har uppmärksammats på lagstiftarnivå i både Finland och Sverige. De faktorer som har betydelse för gränsdragningen mellan anställningsoptioner och personalemissioner i Finland å ena sidan och gränsdragningen mellan personaloptioner och värdepappersförvärv på förmånliga villkor i Sverige å andra sidan är dock olika i de två länderna. De centrala gränsdragningsfaktorerna baserar sig i både Finland och i Sverige långt på de högsta förvaltningsdomstolarnas rättspraxis och framgår således inte tydligt av lagstiftning.
  • Jämlikhet vid beskattning av arbetsinsatsdividend 
    Granbohm, Fanny (2020)
    ISkL 33 b § 3 mom. har sedan 2010 hindrat delägare i aktiebolag som inte är offentligt noterade från att omvandla förvärvsinkomst till dividendinkomst genom att utdela dividend på basis av delägarens insats. ISkL 33 b § 3 mom. tillämpas då dividend utdelas på basis av någons arbetsinsats, men bestämmelsen tillämpas ändå inte i fall där aktiebolaget enbart har en delägare och dennes arbetsinsats kan inverka på bolagets resultat. Delägare som beskattas för arbetsinsatsdividend i enlighet med ISkL 33 b § 3 mom. behöver inte heller för tillfället erlägga arbetspensions- eller arbetslöshetsförsäkringsavgift på arbetsinsatsdividenden fastän den beskattas som förvärvsinkomst, men arbetstagare som inte är delägare i bolaget är skyldiga att erlägga dessa avgifter av skattenatur på arbetsinsatsdividenden som beskattas som förvärvsinkomst. Således väcks frågorna om ISkL 33 b § 3 mom. försätter delägare och arbetstagare i olika ställning och om denna skillnad är motiverad från ett likabehandlingsperspektiv, samt om syftet för paragrafen uppnås. Syftet för avhandlingen är att svara på dessa frågor. Frågorna närmas med hjälp av rättsdogmatisk metod och genom att undersöka jämlikhetsprincipen och förbudet mot diskriminering som framgår av GL 6 § och deras förhållande till beskattningen. Jämlikhetsprincipen förutsätter att alla är lika inför lagen. Man kan ändå avvika från det här kravet om förutsättningarna av en grundläggande fri- och rättighet uppfylls. Inom skattelagstiftningen är proportionalitetsprincipen och ett godtagbart syfte de mest aktuella begränsningsgrunderna, eftersom legalitetsprincipen i GL 81 § förutsätter att skattelagstiftningen är tillräckligt exakt och noggrant uttryckt och om en skattebestämmelse strider mot de övriga begränsningsgrunderna strider den sannolikt också mot proportionalitetsprincipen. Proportionalitetsprincipens inverkan på begränsningen av GL 6 § redogörs för genom att undersöka grundlagsutskottets och HFD:s praxis och hur dessa förhåller sig till ISkL 33 b § 3 mom. Behandlingen av arbetsinsatsdividend inom beskattningen undersöks genom att jämföra hur arbetsinsatsdividend beskattas beroende på vem som utfört arbetsinsatsen och i hurudana fall den utgör grund för arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgift. Den 1.1.2021 träder lagändringar i kraft enligt vilka dylik dividend ska räknas som arbetsinkomst som utgör grund för arbetspensions-, sjukförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringsavgift. Dessa lagändringar minskar den rådande obalansen mellan behandlingen av arbetsinsatsdividend som grund för dessa avgifter beroende på om den som utfört arbetsinsatsen är delägare i bolaget eller inte. Lagändringarna gäller dock inte delägare som faller inom tillämpningsområdet för lag om pension för företagare 22.12.2006/1272. Resultaten av undersökningen visar att ISkL 33 b § 3 mom. inte är i strid med GL 6 § eftersom den inte ställer delägare i väsentligt sämre ställning och obalansen mellan behandlingen av arbetsinsatsdividend som grund för de obligatoriska socialförsäkringsavgifterna lär till största del försvinna i och med lagändringarna som träder i kraft 1.1.2021. De strukturella problemen inom inkomstskattesystemet återstår dock och kan också i fortsättningen göra skatteplanering lockande.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO