Browsing by Subject "dataskydd"

När verk som åtnjuter upphovsrättsligt skydd delas på fildelningsnätverk utan rättsinnehavarens samtycke måste rättsinnehavaren verkställa rättigheten för att ha möjlighet att kräva kompensation av den som nyttjat verket. Rätten kan verkställas genom att begära åtkomst till nätverksanvändarnas personuppgifter. Entiteten som verkställer upphovsrätt är i de flesta fall inte den verkliga rättsinnehavaren utan så kallade upphovsrättstroll som har förvärvat rätten genom andra medel. Behandlingen av de förmodade gärningsmännens personuppgifter måste ha en laglig grund (artikel 6 i den allmänna dataskyddsförordningen), av vilka en möjlig grund är att behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur verkställandet av upphovsrätt bemöts när ett upphovsrättstroll är den verkställande entiteten samt att undersöka lagenligheten av behandlandet av användarnas personuppgifter i den nämnda kontexten, med fokus på den personuppgiftsansvariges berättigade intressen. Avhandlingen diskuterar även balansgången mellan upphovsrätt och dataskydd i konfliktsituationer samt hur proportionalitetsprincipen påverkar verkställandet av rättigheterna. Som forskningsmetod tillämpas den rättsdogmatiska metoden med inriktning på rationell argumentation, vilken möjliggör framförandet av argument och slutsatser genom rationell dialog. En central källa är Mircom v Telenet-avgörandet som tillför värdefulla insikter till diskussionen kring avhandlingens tema. Rättspraxis från bland annat Förenta staterna och Kanada presenteras även för att tillföra kontrast. Den centrala lagstiftningen i koppling till temat är EU direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (2004/48/EG) och den allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/679). I tillägg till det presenteras synpunkter angående verkställighet av upphovsrätt, upphovsrättstroll, dataskydd och balansgången mellan rättigheterna som diskuterats i olika publikationer och i litteratur. Trots att upphovsrättstrollens verksamhet i allmänhet bemöts negativt både i domstolar och av publiken stöder sig domstolarna ofta på verkligt bevis av missbruk av rätten till verkställighet som trollen besitter, vilket i många fall inte är lätt att påvisa. En möjlig lösning kunde vara att fastställa tydligare bestämmelser angående rättighetsmissbruk i upphovsrättssektorn, som skulle förbjuda missbruk utan att avlägsna rättsinnehavarens möjlighet att överflytta verkställningsansvaret till en annan entitet. Angående lagenligheten av behandlingen av personuppgifter kan det konstateras att behandlingen kan godkännas på basis av berättigat intresse, men att behandlingen förutsätter utförandet av en balansgång mellan rättigheterna utgående från bland annat fallets specifika omständigheter och parternas verkliga intressen, i enlighet med proportionalitetsprincipen. Balansgången påverkas ytterligare av att rättigheterna i denna kontext föranleds av rättighetsmissbruk, vilket leder till tolkningssvårigheter angående vilken rättighet som kan anses mer vägande.

Den snabba utvecklingen av teknologi och digitalisering har lett till att automatiserat beslutsfattande har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Forskning har dock visat att under de senaste åren har algoritmer i flera situationer fattat automatiserade beslut på diskriminerande grunder. Fenomenet har lett till diskussion gällande huruvida lagstiftningen garanterar ett tillräckligt skydd för personuppgifterna när de används för automatiserat beslutsfattande, samt hur kan individen vara säker på att automatiserade beslut inte fattas på diskriminerande grunder. Avhandlingen analyserar om och hur principerna i artikel 5.1 a i dataskyddsförordningen – principerna om laglighet, korrekthet och öppenhet – skyddar mot möjlig diskriminering orsakat av automatiserade beslut tagna av algoritmer. Det är så gott som ostridigt att diskriminering strider mot laglighetsprincipen, men trots allt uppstår intressanta frågor speciellt gällande positiv särbehandling. Algoritmens diskriminering utgör stora problem speciellt gällande korrekthetsprincipen: eftersom algoritmer är konstgjorda strukturer utarbetade av människan, absorberar algoritmer lätt fördomar som existerar i samhället. Öppenhetsprincipen förknippas ofta med hur väl algoritmens innehåll kan förstås. Kravet på öppenhet kan anses vara motstridigt – den personuppgiftsansvarige ska till viss del känna igen algoritmens processer, men samtidigt är det på grund av algoritmernas komplexitet mer eller mindre omöjligt att förstå algoritmens innehåll och inlärningsprocess. Vidare diskuteras huruvida rätten till förklaring till algoritmens beslut kunde utgöra ett medel till motverkande av diskriminering. En rättighet att få en förklaring till algoritmens beslut skulle naturligtvis motverka diskriminering, men för tillfället är rättsläget gällande frågan tvetydig. Enligt den för tillfället ledande tolkningen kan en rätt till förklaring till logiken bakom beslutsprocessen härledas från skäl 71 i dataskyddsförordningen. Tolkningen har dock fått mycket kritik eftersom skäl inte har ansetts vara direkt bindande. Lagstiftningen bör proaktivt anpassas till den ständigt utvecklande världen med automatik och algoritmer. Redan i dagens läge krävs dock mera konsekventa och tydliga riktlinjer gällande skyddet som dataskyddsförordningen och principerna om laglighet, korrekthet och öppenhet erbjuder med hänsyn till algoritmens diskriminering. Balanseringen mellan integritetsskydd, förebyggande av diskriminering och en effektiv ekonomisk marknad är inte lätt, men eftersom betydelsen av automatik och algoritmer sannolikt kommer att öka i framtiden, är det istället för att motsätta sig förändring motiverat att utveckla teknologin till ett mera etiskt och hållbart håll där ekonomisk tillväxt inte kommer på bekostnaden av individernas integritet.