Browsing by Subject "förnybar energi"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2024)Utvecklingen och konkurrenskraften hos förnybar energi har genomgått en betydande förändring på den europeiska elmarknaden. Från att ha varit beroende av offentliga finansieringsmekanismer på grund av höga kostnader och oförutsägbar produktion, har förnybara energikällor blivit mer självbärande tack vare teknologiska framsteg. Samtidigt har EU:s stödpolitik blivit mer restriktiv och traditionella subventioner minskat, vilket har lett till en ökad osäkerhet kring inkomster för producenter av förnybar energi. För att säkerställa stabila och förutsägbara inkomster och utgifter har energiproducenter och industriella aktörer vänt sig till långsiktiga kommersiella avtal om handel med förnybar el (eng. Power Purchase Agreements). Dessa energiköpsavtal erbjuder ekonomisk trygghet för båda parterna genom fasta försäljningspriser och -volymer, men medför samtidigt nya risker, särskilt med tanke på den långa avtalsperioden och potentialen för oförutsedda förändringar. Syftet med denna avhandling är att utforska med stöd av vilka avtalsrättsliga mekanismer avtalsparterna i energiköpsavtalen kan reagera på ändrade förhållanden på elmarknaden. En möjlighet att anpassa avtalen är nödvändigt, särskilt i ljuset av de utmaningar som uppstår från kriget i Ukraina, samtidigt som en för hög flexibilitet kan sänka avtalens tillförlitlighet och leda till svårigheter för nya projekt att få finansiering. Med tanke på avtalens betydande inverkan på hållbarheten i energiförsörjningen, är en balans mellan stabilitet och flexibilitet kritisk för både framtida och nuvarande avtalsrelationer inom energisektorn. I kärnan av frågeställningen ligger balansen mellan avtalsfrihet, avtalsbundenhet och den avtalsrättsliga skyddsprincipen, som tillsammans utgör ramverket för alla avtalsrelationer i Norden. Följaktigen utforskas dessa principers förhållande till varandra i en situation där ett energiköpsavtal vill anpassas till ändrade förhållanden på elmarknaden. Vidare omfattar avhandlingen en detaljerad analys av specifika standardiserade klausuler inom branschen, inkluderande prisklausuler, omförhandlingsklausuler, Change in Law -klausuler och Force Majeure-klausuler. Utöver möjligheterna att anpassa avtalen till ändrade förhållanden på elmarknaden med stöd av standardvillkor undersöks motsvarande möjligheter med stöd av icke-avtalade avtalsmekanismer, främst jämkningsbestämmelsen i AvtL 36 §. Sammanfattningsvis indikerar forskningsresultaten att avtalsparternas möjligheter att anpassa energiköpsavtalen till förändrade marknadsförhållanden är begränsade. Speciellt elproducenternas behov av ett skydd mot marknadsvolatilitet kan inte tryggas av avtalen i deras nuvarande form. Denna brist på flexibilitet och säkerhet kan göra det svårt för projektfinansiärer att se energiköpsavtal som tillräckliga garantier för långsiktiga inkomster, vilket i sin tur påverkar finansieringsmöjligheter för nya energiprojekt, som byggandet av vindparker. Det standardavtal som används är således kanske inte är mest lämpliga verktyget för avtalsförhandlingar, åtminstone för elproducenter på den finska marknaden.
-
(2023)Avhandlingen granskar hurdan inverkan lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004) har på utbyggandet av och investeringar i havsbaserad vindkraft. Med hjälp av utvärderande forskning och styrmedelsforskning tas det fasta på de hinder och frågor som lagen aktualiserar avseende ekonomiskt utnyttjande av den ekonomiska zonen och forskning som avser utnyttjandet av den i enlighet med 6 § i lagen om Finlands ekonomiska zon. Den nuvarande bestämmelsens effektivitet och funktion bedöms utifrån dess förutsägbarhet för aktörerna inom vindkraftsmarknaden samt utifrån dess miljöpåverkan, med beaktande av Finlands möjlighet att uppfylla de klimat- och energipolitiska mål som åtagits. Utbyggandet av vindkraft har framställts som en väsentlig del i kampen mot klimatförändringen och för att främja den gröna omställningen. Lagen om Finlands ekonomiska zon har däremot inte utarbetats med beaktande av särdragen för energiproduktion och omfattar inte möjligheten att tilldela exklusivitet, vilket innebär att flera aktörer tilldelats forskningstillstånd på samma områden i den ekonomiska zonen. Ett beviljat forskningstillstånd ger heller inte företräde till vidare utnyttjanderätt eller det samtycke som krävs för att få bygga vindkraft i den ekonomiska zonen. Avsaknaden av exklusivitet som en rättslig osäkerhet behandlas med beaktande av den rättsliga osäkerhetens följder för viljan att bygga ut och investera i vindkraft i den ekonomiska zonen. Statens roll för att främja energiproduktion som är hållbar i ordets verkliga bemärkelse betonas även. Två åtgärder för att påverka den rättsliga osäkerheten och skapa exklusivitet i den ekonomiska zonen tas fasta på; en företrädesrätt med gruvlagens (621/2011) bestämmelser som utgångspunkt, samt implementerande av ett auktionsförfarande i den ekonomiska zonen, likt det förfarande som för närvarande enbart tillämpas i de finska territorialvattnen. Avhandlingens slutsats indikerar att vindkraft har en viktig roll för att Finland ska kunna uppnå de klimat- och energipolitiska målen som åtagits. Statens roll är dock för närvarande passiv i den ekonomiska zonen. Det krävs således att staten åtar en större roll för implementerandet av exklusivitet i förfarandet, men även för att öka miljöpåverkan vid utvecklandet, särskilt då det råder en avsaknad av tidigare erfarenhet av energiproduktion inom Finlands ekonomiska zon. För att Finland ska vara ett lockande investeringsmål och de investeringsmöjligheter i andra fossilfria industrier som betonats i den allmänna diskussionen ska kunna förverkligas, bör förutsägbarheten ökas.
Now showing items 1-2 of 2