Browsing by Subject "immaterialrätt"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2022)Människan har sedan länge använt sig av tecken för att särskilja sin egendom och sina handelsvaror från andras. Betydelsen och värdet av dessa tecken har ändrat avsevärt under de senaste århundraden i takt med förändringar i samhället och på marknaden. Varumärken förekommer nuförtiden överallt och är bland de mest inflytelserika symbolerna i världen. Det varumärkesrättsliga skyddet och varumärkesfunktionerna har utvecklats och utvidgats betydligt inom Europa. Idén om varumärken har funnits redan länge men först under den industriella revolutionen ansågs det finnas ett behov att skydda varumärken rättsligt för att kunna särskilja tillverkarens varor från konkurrenternas och mot förfalskningar. Varumärkets funktion var att skydda innehavarens varor i handeln för att särskiljas från konkurrenterna. Varumärket fungerade som en indikator av kommersiellt ursprung och detta var och är ännu idag varumärkets grundläggande funktion. Den optimala nivån på varumärkesskyddet har redan länge varit omtvistat i Europa. EU-domstolens rättspraxis påbörjade en utvidgning av varumärkesrätten genom att utvidga de varumärkesrättsliga funktionerna. EU-domstolen utvecklade de så kallade nya moderna funktionerna, nämligen reklam-, kommunikations- och investeringsfunktionen. Dessa nya moderna funktioner har väckt mycket diskussion och meningsskiljaktigheter. I samband med utvidgningen av funktionerna har även rättigheterna anknutna till varumärken utvecklats och deras räckvidd har blivit bredare. För samhället och marknaden idag är varumärken betydande speciellt för varors och tjänsters försäljningskraft och för att locka till sig en konsumentkrets. Tack vare utvidgningen av varumärkesfunktionerna skyddas varumärken från mer än bara förväxling. Kända varumärken skyddas även i situationer där det inte finns en förväxlingsrisk i och med att de nya moderna funktionerna även skyddar varumärkets kommunikativa värde, det vill säga renommé. Utvecklingen av skyddet har följt med utvecklingen av den moderna marknaden, men har skyddet blivit för brett? Det moderna varumärkets roll som kommunikationsverktyg är komplext och har fört med sig utmaningar framförallt vad gäller tolkningen av när varumärkesintrång har skett. Till de framtida utmaningarna hör bland annat kopplingen mellan brands och varumärken, skyddsomfånget för icke-traditionella varumärken och utnyttjande av lyxvarumärkens starka skydd. Under de senaste åren har även diskussionen gällande sambandet mellan de grundläggande fri- och rättigheterna och varumärkesskyddet återupplivats. Speciellt yttrandefrihetens inverkan på balansen mellan de konkurrerande parternas intressen har fått synlighet. För de immateriella rättigheterna, men speciellt för varumärkesrätten är balansen mellan de konkurrerande parterna grundläggande. Den moderna varumärkesrätten borde sträva efter att skapa ett system som på bästa sätt balanserar alla parters intressen. Syftet med avhandlingen är att redogöra för hur varumärkessystemet och -funktionerna utvecklats hittills samt att beskriva framtidsutsikten för skyddsomfånget och skapandet av balansen.
-
(2021)Namn på produkter med en särskild anknytning till geografisk plats kan idag skyddas i EU genom systemet för registrering av geografiska ursprungsbeteckningar. Skydd kan beviljas för produkter som härstammar från ett visst geografiskt område och som till följd av detta fått en särskild kvalitet eller ett särskilt rykte. I nuläget omfattar EU:s system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar livsmedel, jordbruksprodukter, vin och spritdrycker. För andra produktklasser finns inget motsvarande skydd. Detta har lett till en diskussion i EU om att utvidga det rådande systemet till att omfatta även andra produkter än jordbruksprodukter, vilket kunde möjliggöra skydd för exempelvis traditionella hantverk. En utvidgning av det nuvarande skyddssystemet till att omfatta andra produkter än jordbruksprodukter har ansetts vara en lösning på det idag fragmenterade rättsläget, där dessa produkter skyddas genom nationella kvalitetsordningar, olika varumärkesrättsliga lösningar eller annan produktspecifik reglering. Samtidigt kan en utvidgning av systemet för geografiska ursprungsbeteckningar också medföra potentiella negativa effekter. Avhandlingens syfte är därför att utreda vilka alternativa rättsliga instrument som i nuläget kan skydda geografiskt anknutna produkter som faller utanför EU:s system för geografiska ursprungsbeteckningar. I avhandlingen utreds möjligheten till skydd genom EU:s reglering om otillbörliga förfaranden i affärsverksamhet samt unionens varumärkeslagstiftning, eftersom dessa delar många funktioner med skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar. Den redan befintliga lagstiftningen verkar kunna ge ett grundläggande skydd för geografiskt anknutna produkter. Skyddets omfattning är ändå inte jämförbart med skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar, som i vissa situationer åtnjuter ett mer omfattande skydd än varumärken, även om dessa skyddsformer på många punkter är jämförbara. Regleringen av geografiska ursprungsbeteckningar bygger på en mångfald av bakomliggande intressen, så som konsumentskydd, reglering av konkurrens samt jordbruksrelaterade frågor. Av dessa orsaker anses ofta reglering av otillbörliga affärsmetoder eller varumärkesrätten medföra ett otillräckligt skydd för geografiskt anknutna produkter. Det finns emellertid skäl att behålla en restriktiv inställning till en utvidgning av skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar i EU. Därmed bör även alternativa instrument för att skydda icke-jordbruksprodukter beaktas i utredningen av ett möjligt framtida skyddssystem för andra produkter än jordbruksprodukter.
-
(2022)Avhandlingen granskar verkningarna som den snabba teknologiutvecklingen och särskilt utvecklingen av artificiell intelligens (AI) medfört den patenträttsliga uppfattningen av uppfinnarskap. Ämnet kan anses viktigt på grund av dess aktualitet och särskilt då vi enligt många står inför ett paradigmskifte som möjligtvis kommer innebära betydande förändringar för samhället. I och med att teknologin för artificiell intelligens tagit betydande utvecklingssteg under de senaste decennierna, har ett skifte också skett inom det patenträttsliga innovationsarbetet. Framom att enbart utnyttja AI-system som assisterande hjälpmedel, har systemen börjat få en allt centralare roll i uppfinningsprocessen, där bidragen som AI-systemet stått för i vissa fall redan nu utgjort en väsentlig del av uppfinningsinsatserna. I dessa fall har uppfinningsinsatserna varit så pass betydliga att ifall de skulle ha varit framförda av en människa, skulle insatserna räckt till att granska personen i fråga som uppfinnare eller meduppfinnare till uppfinningen. Denna betydliga involveringsgrad av AI-system i uppfinningsarbetet väcker således nya frågor och utmanar de traditionsenligt människocentrerade patenträttsliga uppfattningarna, varmed det finns ett motiverat behov att granska dessa uppfinningars ställning inom patenträtten. Avhandlingen granskar huruvida uppfinningar som skapats med betydliga insatser av AI-system kan få patenträttsligt skydd inom den europeiska patentregimen och ifall en viss grad av mänsklig involvering i sådana fall krävs. Ytterligare granskar avhandlingen huruvida den nuvarande patentregleringen fungerar adekvat beträffande skyddet av dessa uppfinningar eller ifall det finns ett behov att se över regleringen. Avhandlingen framför att patenträttsligt skydd kan beviljas den ifrågavarande uppfinningstypen, men identifierar vissa problem relaterade till vagheten av kravet på en tillräcklig mänsklig involveringsgrad, som utgör ett kriterium för beviljandet av patent. Oklarheten med vad som anses med detta absoluta kriterium belyser svagheter i det rådande patentsystemet som samtidigt utsätter systemet för ett hot av missbruk. Slutligen belyser avhandlingen medel med hjälp av vilka de patenträttsliga incentiven kunde åtnjuta en bättre balans, vilket samtidigt skulle minska patentsystemets utsatthet för missbruk.
-
(2020)Dagens teknologisamhälle erbjuder individer med olika underhållningsmedel. Ett av de snabbast växande underhållningsmedlen inom nöjesbranschen är videospel, som genom sina digitala egenskaper har tagit nöjesbranschen med storm. Idag utgör videospel en global miljardindustri, som till stora delar skyddas genom det upphovsrättsliga regelverket. Det upphovsrättsliga regelverket är vidare extensivt, vilket medför att det upphovsrättsliga ramverket som omfattar videospel är mångfacetterat. I avhandlingen fästs uppmärksamhet på hur videospel betraktas i Finland från en upphovsrättslig synvinkel. Mer specifikt fästs uppmärksamhet på den finska doktrinens ändamålsenlighet i situationer där videospel kopieras, för att granska huruvida gällande synvinklar i Finland är tidsenliga och tillräckliga. Från en upphovsrättslig synvinkel inbegriper videospel ett flertal element, som kan erhålla upphovsrättsligt skydd. I egenskap av ett digitalt verk som kommer i olika slag och format, kan ett videospel bestå av antingen ett få upphovsrättsligt skyddsbara uttrycksformer eller flera olika uttrycksformer. För att uppmärksamma dessa faktorer, måste det upphovsrättsliga regelverket avseende videospel vara anpassningsbart på alla typer av videospel. Detta åstadkoms genom att de upphovsrättsliga reglerna hålls tidsenliga och uppdaterade. I avhandlingen granskas om detta är fallet i Finland. Kopiering av videospel utgör ett reellt hot för spelutvecklare, som genom tidsmässiga och ekonomiska uppoffringar strävar efter att skapa videospel för att erhålla ekonomisk nytta. Med hänvisning till konkurrensfriheten som präglar den finska marknadsekonomin, är kopiering i sig inte ett förbjudet förfarande. Detta påvisar även upphovsrätten, som inte skyddar idéer utan enbart sättet som idéer uttrycks på. Spelbolag med kopiering som primär affärsverksamhet utnyttjar dessa utgångspunkter genom att fokusera på spelets bakomliggande idé, det vill säga spelets helhetsupplevelse och gameplay. Genom att kopiera ett annat spels gameplay, undviker spelkopior upphovsrättsligt intrång, men åstadkommer ett spel som är närapå identiskt med originalspelet. Avhandlingen utforskar hur ett dylikt förfarande bemötts i praxis, i syfte att granska vad som är en icke-skyddad idé och ett skyddat uttryck i ett videospel. I avhandlingen behandlas forskningsfrågorna genom att använda den finska upphovsrätten som utgångspunkt. Eftersom videospel är ett internationellt område, vars upphovsrättsliga egenskaper uppmärksammats utomlands, kommer avhandlingen även att förlita sig på utländska synvinklar. Kopiering av videospel har i synnerhet aktualiserats i den amerikanska doktrinen. Till följd av detta stöder avhandlingen sig på domstolsavgöranden i USA, för att granska huruvida dessa kan tillämpas i den finska doktrinen. Således används den utländska doktrinen i avhandlingen enbart som ett påfyllnadsmedel till avhandlingens frågeställning, som är att utforska hur videospels upphovsrättsliga ställning granskats i Finland. Avhandlingen är rättsdogmatisk, vilket betyder att avhandlingen strävar efter att hitta tolkningsrekommendationer till den gällande rätten avseende videospels upphovsrättsliga omfång i Finland, inte faktiska svar till hur videospel bör eller ska granskas.
Now showing items 1-4 of 4