Browsing by Subject "kriminaliseringsprinciper"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2023)I nuläget innehåller inte gällande strafflagstiftning någon brottsbestämmelse om riktade trakasserier. I nuläget råder det inte heller konsensus om vad som i rättslig bemärkelse bör avses som riktade trakasserier, vilket beror på det mångfacetterade fenomen riktade trakasserier utgör. Således existerar det för närvarande inte någon genomgripande legaldefinition för riktade trakasserier. Med riktade trakasserier avses generellt dock systematisk verksamhet, där en eller flera aktörer, på sociala medier eller internet, uppmanar andra att till angrepp mot en enskild person. Verksamheten kan gå ut på att hota, kränka eller på andra liknande sätt smutskasta en person i syfte att påverka personens handlingssätt. Trots att verksamheten riktar sig på en enskild individ, är motivet oftast att påverka bakomliggande organisationer där personen arbetar. Därför råkar personer ofta ut för riktade trakasserier på grund av sina arbetsuppgifter. Riktade trakasserier har många olika slags effekter och fenomenet utgör ett hot både på ett individuellt- och samhälleligt plan. För en enskild person kan riktade medföra nedsatt psykisk hälsa och begränsa personens vilja och handlingsutrymme. På ett samhälleligt plan utgör riktade trakasserier ett hot mot det allmänna förtroendet för samhället och dess opartiska institutioner samt dess demokratiska system. Riktade trakasserier kan uppfylla förutsättningar för brott och strafflagen innehåller ett flertal olika straffbestämmelser som kan tillämpas på riktade trakasserier. Trots att gällande lagstiftning relativt effektivt kan ingripa i riktade trakasserier, faller dock vissa verksamhetsformer av riktade trakasserier utanför straffbestämmelsernas tillämpningsområde, alternativt uppfyller inte verksamheten enskilda brottsrekvisit. Det framkommer även att alla gällande straffbestämmelser inte i praktiken tillämpats på verksamhetsformer som utgör riktade trakasserier trots att bestämmelsernas utformning talar för att bestämmelserna de facto öven kunde tillämpas på riktade trakasserier. Diskussionen om nuvarande straffbestämmelser är tillräckliga eller om det finns ett behov för en kriminalisering av riktade trakasserier är tudelad och argument som talar både för att nuvarande lagstiftning är tillräcklig och för att en nykriminalisering är nödvändig, har presenterats. Totalt har fem förslag till en nykriminlaisering av riktade trakasserier presenterats med något varierande innehåll. Inget av förslagen har dock lyckats komma med en sådan lösning som genomfattande skulle täcka alla de varierande uttrycksformer som riktade trakasserier kan anta. Förutom att dessa förslag inte lyckas ingripa i alla former av riktade trakasserier kan de inte heller anses befogade, eftersom de inte uppfyller de förutsättningar som vedertagna kriminaliseringsprinciperna förutsätter. Syftet med denna avhandling är att ta reda på vad som avses med riktade trakasserier i rättslig bemärkelse och vilka gällande straffbestämmelser som kan tillämpas på verksamhet som utgör riktade trakasserier. Syftet är även att granska hurudana problem som uppstår vid möjligheterna att tillämpa dessa straffbestämmelser på riktade trakasserier och hurudana situationer som eventuellt faller utanför straffbestämmelsernas tillämpningsområden. Därtill tar avhandlingen fasta på hurudana förslag som givits till en nykriminalisering av riktade trakasserier, huruvida dessa förslag är befogade enligt vedertagna kriminaliseringsprinciper och huruvida förslagen löser de problem som uppstår när det gäller rådande straffbestämmelser som kan tillämpas på riktade trakasserier.
-
(2024)Våld i nära relationer är ett betydligt folkhälsoproblem. Den vanligaste formen av våld i nära relationer är psykiskt våld. Psykiskt våld är ett komplicerat fenomen, särskilt eftersom det kan ta sig uttryck på många olika sätt. Avhandlingen utforskar grundligt vad psykiskt våld innebär och hur det kan definieras i ett straffrättsligt sammanhang med särskild betoning på psykiskt våld i nära relationer. En samhällsdebatt pågår huruvida psykiskt våld, särskilt sådant som förekommer i nära relationer, borde kriminaliseras i en mera omfattande utsträckning. I avhandlingen utreds i vilken mån psykiskt våld är straffbart enligt den befintliga strafflagstiftningen. Särskilt granskas hur den nuvarande lagstiftningen förhåller sig till kriminaliseringsförpliktelsen om psykiskt våld i Istanbulkonventionens 33 artikel. Strafflagstiftningen omfattar inte en uttrycklig straffbestämmelse om psykiskt våld, men psykiskt våld kan bli straffbart genom vissa andra bestämmelser såsom misshandel och olaga förföljelse. Det har dock ansetts att den nuvarande strafflagstiftningen inte tar fasta på det psykiska våldets processuella karaktär, som vanligtvis består av upprepade enstaka incidenter som avskilt betraktat eventuellt inte är klandervärda, men som helhet betraktat kan vara synnerligen allvarliga. I avhandlingen granskas även vissa andra länders kriminaliseringar av psykiskt våld med en komparativ analys av hur kriminaliseringsförpliktelsen förverkligats i dessa länder. Som konklusion konstateras att det finns behov för en mera omfattande kriminalisering av psykiskt våld i Finland. Som följd av detta granskas också huruvida kriminaliseringsprinciperna kan anses bli uppfyllda med avseende på en ny kriminalisering. Särskilt problematiskt med beaktande av de ikraftvarande straffbestämmelserna är att de inte gäller för tvingande kontroll som är särskilt förekommande i nära relationer. I justitieministeriets utredning om det psykiska våldets straffbarhet ingår en åtgärdsrekommendation enligt vilken det vore motiverat att införa tvingande kontroll i strafflagen. Rekommendationen innehåller också ett preliminärt förslag till brottsbeskrivning som analyseras ingående i denna avhandling. Analysen innehåller också en granskning av hur brottsbeskrivningen skulle kunna tolkas samt vilka eventuella framtida tolkningsproblem som kan uppstå till följd av den.
Now showing items 1-2 of 2