Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "objektiv rättskraft"

Sort by: Order: Results:

  • Nybonn, Alexander (2021)
    Syftet för detta arbete är att redogöra för den negativa rättskraftens objektiva utsträckning i tvistemål. Syftet är m.a.o. att granska vad som egentligen omfattas av den negativa rättskraftens objektiva utsträckning. Syftet för arbetet är således att granska vilka yrkanden och vilka rättsfaktum som omfattas av den negativa rättskraften. I detta arbete tas det också ställning till om den gällande rättens innehåll är ändamålsenligt eller inte. På de punkter där det anses att den gällande rättens innehåll inte är ändamålsenligt, ges det förbättringsförslag. I detta arbete presenteras det även en modell för hur det i detta arbete förespråkas att rättskraftens omfattning bör avgöras. Styrkan med modellen är att den på ett tydligt och förståeligt sätt förklarar hur rättskraftens omfattning bör avgöras. Modellen lyckas framhäva de konkurrerande intressena som ligger bakom rättskraftens utsträckning. Modellen lyckas även framhäva de avvägningar som man måste göra mellan dessa konkurrerande intressen då man utformar rättskraftens utsträckning. Inom modellen spelar så kallade processuella kriterier en väsentlig roll. Orsaken till att man bör använda sig av processuella kriterier är att dessa processuella kriterier utgör de bästa verktygen som finns till vårt förfogande när det gäller att ta ställning till rättskraftens utsträckning. Meriten för de processuella kriterierna är att de på ett förtjänstfullt sätt beaktar motstridiga intressen. I arbetet används modellen för att ta ställning till den gällande rätten. Här vägs olika processuella kriterier mot varandra för att komma fram till ett slutresultat som anses ändamålsenligt i detta arbete. I detta arbete anses det b.la. att det är ändamålsenligt att rättskraften omfattar alla rättsfaktum som kunde ha åberopats vid process nr 1. I arbetet förespråkas det även att sakens identitetsbedömning bör utföras på basis av rättsföljden. I detta arbete anses det också att rättskraften bör omfatta alla alternativa rättsföljder. Gällande de kumulativa yrkandena intas det inte en lika sträng hållning i detta arbete. Orsaken till detta är att de kumulativa yrkandena kan beskrivas som yrkanden som avser olika rättsföljder som är fristående från varandra, samt att de kan bifallas i samma mål.