Browsing by Subject "produktionsansvar"

Samtidigt som näringslivet spelar en central roll i den sociala och ekonomiska utvecklingen av det moderna samhället, bidrar det även till otaliga risker som kan orsaka skada för ekonomin, miljön och samhället. Under de senaste årtiondena har emellertid den allmänna uppmärksamheten för företagsansvaret ökat globalt, och idag förväntas företag betjäna samhällsintressen i en bredare skala än att endast lyda befintlig lagstiftning samt identifiera och förebygga skadliga samhällseffekter. Framför allt inflytelserika multinationella företag fordras använda sin kapacitet för att hitta lösningar till samhälleliga problem. Globaliseringen och fragmenteringen av företagens produktion i värdekedjor har lett till att de verksamhetsrelaterade ansvarsfrågorna blivit alltmer gränsöverskridande. Detta, tillsammans med det samhälleliga intresset, har bidragit till en hastig ökning av reglering som omfattar företagens ansvar för bland annat miljö- och människorättskränkningar. De existerande nationella företagsansvarslagarna har dock resulterat i oenigheter av ansvarsgrunder och konkurrensfördelar. Som en lösning till detta har Europeiska unionen tagit åtgärder för att upprätta en bindande unionslagstiftning som ålägger vissa företag en förpliktelse att iaktta tillbörlig aktsamhet i sina gränsöverskridande värdekedjor. Förhandlingarna av direktivförslaget har dock belastats av meningsskiljaktigheter, särskilt beträffande efterlevnaden av bestämmelserna om tillbörlig aktsamhet. Detta inbegriper närmare det gränsöverskridande ansvaret som ett företag kan åläggas till följd av skador som orsakas av ett annat bolag i dess värdekedja till nackdel för en utomstående part. Enligt allmänna aktiebolagsrättsliga regler grundar sig ansvarsfördelningen i ett aktiebolag på de grundläggande principerna om aktiebolagets åtskilda juridiska personlighet och aktieägarens begränsade ansvar. Den heltäckande företagsansvarsregleringen som för tillfället förbereds på unionsnivå utgör ett undantag till dessa principer, då det bolagsrättsliga ansvaret förslagsvis kan utsträckas såtillvida att ett moderbolag förblir ansvarigt för dess utländska dotterbolags skadevållande verksamhet. Fastän samförstånd fortfarande inte nåtts i förhandlingarna gällande direktivets innehåll och omfattning, kan övriga rättsmedel gemenligen utnyttjas för att ålägga ett liknande ansvar för moderbolaget. Dessa rättsmedel utgörs av produktionsansvarsrätten och ansvarsgenombrottet. Foreign direct liability-ansvaret, som utgör en underart till produktionsansvaret, underbygger på allmänna obligationsrättsliga regler och moderbolagets bristande företagsstyrning av dotterbolaget. Ansvarsgenombrottet baserar sig emellertid på principen om förbudet mot rättsmissbruk, och omfattar situationer där en aktieägare under vissa omständigheter och utan stöd av någon förpliktande bestämmelse blir direkt ansvarig gentemot aktiebolagets borgenärer för bolagets förpliktelser i strid med de grundläggande aktiebolagsrättsliga principerna. Syftet med denna avhandling är att ge en bättre bild av den rättsliga förståelsen och regleringen av den verksamhet som sker inom överstatliga värdekedjor, och ämnar till att behandla de olika mekanismerna för att ålägga en aktieägare ansvar för aktiebolagets företagsansvarsrelaterade kränkningar och försummelser. Därutöver diskuteras särskilt ansvarsgenombrottets ställning som en alternativ ansvarsmekanism i ljuset av det produktionsrättsliga och företagsansvarsrättsliga ansvaret.