Browsing by Subject "riskkapitalinvesterare"

Riskkapital är ett finansierings- och investeringsinstrument där riskkapitalbolag samlar kapital från professionella investerare för att köpa upp privata företag. Eftersom investeringsformen kännetecknas av hög risktagning för investerarna har man genom reglering infört stränga krav på marknadsföring till icke-professionella investerare vilket i praktiken innebär att endast professionella investerare tillåts investera. Avhandlingen undersöker de risker som existerar för riskkapitalinvesterare, samt vilka preventiva och reparativa riskhanteringsverktyg som finns investerarna tillhanda. Avhandlingen granskar även förhållandet mellan förvaltningsbolaget och investerarna, samt grunder på vilka investerare kan rikta skadeståndskrav gentemot fondförvaltarna ifall att skada uppstår. Avhandlingens undersöker därtill genomgående huruvida de olika riskhanteringsverktygen och den gällande regleringen av investerarskydd ger tillräckligt skydd för investerarna. Riskkapitalinvesterare blir huvudsakligen utsatta för risker som är förknippade antingen med fonden, eller med förvaltningsbolaget. Eftersom regleringen kring riskkapital traditionellt är dispositiv, har stor del av riskhanteringen kommit att förverkligas genom avtal som sluts mellan förvaltningsbolaget och investerarna. Typiska avtalsvillkor strävar till att likrikta intressen och begränsa förvaltningsbolagets handlingsfrihet. I efterdyningarna av finanskrisen 2008-2009 ansåg man dock att det dispositiva skyddet inte var tillräckligt och införde tvingande lagstiftning (AIF-direktivet) som strävar till att förbättra investerarskyddet också för investerare i riskkapitalfonder. Regleringen av investerarnas möjlighet att rikta skadeståndskrav gentemot förvaltningsbolaget, påverkas av såväl AIF-lagen, som bolagsrättsliga, skadeståndsrättsliga och avtalsrättsliga bestämmelser. Sammanfattande kan konkluderas att i fall då förvaltningsbolaget orsakat investerarana ekonomisk förlust genom vårdslöst agerande, kan ett skadeståndsansvar riktas mot förvaltningsbolaget. Avgörande för huruvida ansvar uppstår är huruvida förvaltaren kan bevisa att man inte agerat oaktsamt i egenskap av fondförvaltare. Trots de riskhanteringsverktyg som finns investerarna tillhanda, kan investerarskyddet för riskkapitalinvesterare inte konkluderande anses tillräckligt. Ett tydligt utvecklingsbehov som identifierats är enhetligare reglering av investerarskyddet. Genom enhetligare krav på registrering och auktorisering vid marknadsföring till såväl icke-professionella som professionella investerare kunde förvaltningsbolagen informationsskyldighet gentemot investerarna förbättras. Detta skulle bidra till ett förbättrat investerarskyddet för investerare i riskkapitalfonder.