Browsing by Subject "samfundsbot"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Min avhandling behandlar den finländska samfundsboten och den svenska företagsboten och jämför dessa sanktionssystem med varandra. Det starka nordiska samarbetet har satt sin prägel på den nordiska straffrätten och gjort den mer homogen, och de nordiska länderna har därför väldigt långt haft en liknande eller samma uppfattning om vad de kriminaliserade handlingarna och påföljderna bör utgöras av. Straffrättssystemen kan trots detta inte anses vara helt likartade, de uppvisar vissa särskilda nationella drag. Det är dessa nationella drag som jag för den finländska samfundsbotens och den svenska företagsbotens del undersöker i min avhandling. Samfundsboten togs in i det finländska rättssystemet genom en reform av strafflagen år 1995, och innehar idag en mycket viktig plats i det finländska där: den utgör en av de huvudsakliga påföljderna för juridiska personers brott inom deras verksamhet. Det straffrättsliga ansvaret för juridiska personer i Finland bottnar i principen om att den juridiska personen inte kan anses vara gärningsman då ett brott har begåtts, trots att den juridiska personen nog kan finnas straffrättsligt ansvarig för sagda brott. Den första regleringen av den svenska företagsboten uppkom redan år 1986, alltså ungefär elva år innan samfundsboten. Inom det svenska rättssystemet regleras samfundsboten av brottsbalken, enligt vilken en företagsbot kan dömas ut för brott vars föreskrivna straff är strängare än penningböter och ifall brottet har skett i samband med utövningen av näringsverksamhet, offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet eller annan verksamhet som en juridisk person eller enskild företagare bedriver. Syftet med denna avhandling är att granska det finländska samfundsbotssystemet respektive det svenska företagsbotssystemet och analysera hur dessa skiljer sig från varandra, eller vilka likheter dessa sanktionssystem innehar. Jag tar bland annat fasta på skillnader i tillämpningen av dessa sanktionsformer, som vem sanktionen kan riktas mot och vilken form den har givits inom de respektive rättssystemen, och på hur och hur mycket dessa sanktioner används. I min avhandling använder jag mig primärt av den rättsjämförande forskningsmetoden, men även av den rättsdogmatiska forskningsmetoden.
-
(2020)Denna pro gradu -avhandling granskar hur det straffrättsliga ansvaret fördelar sig då ett konkursbo gör sig skyldig till ett miljöbrott i samband med fortsättandet av konkursgäldenärens affärsverksamhet. I scenariot som jag undersöker har konkursförvaltningen som en följd av ett beslut eller en underlåtelse att handla gjort sig skyldiga till ett miljöbrott enligt strafflagen 48:1. Förutsättningen är att handlingen skett genom uppsåt eller grov oaktsamhet. Denna fråga är relevant i och med den totala avsaknaden av rättspraxis inom området samt den pågående diskussionen inom konkursrättens område om konkursbon och deras relation till miljöansvar. Jag begränsar min forskning till enbart det straffrättliga ansvaret och behandlar därför inte offentligrättsligt ansvar eller skadeståndsrättsligt ansvar. Konkurs som fenomen och dess syfte klargörs för att kunna närma mig frågan huruvida konkursboet kan göra sig skyldiga till brott. Det framkommer att miljöbrott i samband med fortsättande av konkursgäldenärens verksamhet i likvidationssyfte är möjligt. Diskussionen om huruvida ett konkursbo skall anses vara en juridisk person lyfts fram och trots att svaret av majoriteten anses vara nekande så bär konkursboet många egenskaper av en juridisk person. I avhandlingen framkommer hur vissa drag i ett konkursbos beslutsfattandeorganisation kan jämföras vid ett aktiebolags organi-sation. På grund av dessa likheter analyseras om rättspraxis kring ett aktiebolags miljöbrott kunde appliceras på ett konkursbo om det gjort sig skyldiga till samma brott. Det framkommer att ett konkursbo precis som ett aktiebolag kunde dömas till samfundsböter vid miljöbrott om det inte tydligt går att definiera vem i organisationen som kan hållas straffrättsligt ansvarig. Boförvaltarens roll och det straffrättsliga ansvaret som är sammankopplat med denna position granskas. Jag kommer fram till att en boförvaltare i ett konkursbo kan hållas straffrättsligt ansvarig för ett miljöbrott som orsakats av konkursboet vid fortsättande av konkursgäldenärens affärsverksamhet. Frågan som främst blir relevant är hur omfattande boförvaltarens plikt att utreda eventuella miljörisker och när boförvaltarens agerande kan anses vara grovt oaktsamt. Sammanfattningsvis kommer jag fram till i min pro gradu -avhandling att det straffrättsliga ansvaret för ett konkursbos miljöbrott kan åläggas själva konkursboet i och med utdömandet av samfundsböter som sanktion för brottet. I slutändan är det borgenärerna som varit delaktiga i beslutsfattandeprocessen som påverkas av denna sanktion. I andra hand kan även boförvaltaren hållas straffrättsligt ansvarig om han eller hon agerat genom uppsåt eller grov oaktsamhet. Det framkommer att det är en rad faktorer som beaktas då man bedömer om oaktsamhet skall anses vara grov. En av dessa faktorer är det skyddade intressenas värde. I rättspraxis har miljö och natur och dess beskyddande ansetts vara ett viktigt intresse och plikten att skydda den från förstörelse är omfattande. Ur detta kan även härledas att boförvaltaren plikt att förhindra miljöskada är omfattande och därför bör han eller hon åta sig omfattande åtgärder för att utreda om risker för miljöskada finns i samband med konkursgäldenärens verksamhet. Omfattande åtgärder kunde till exempel inkludera att anlita utomstående experter för att analysera vilka åtgärder som är nödvändiga för att förhindra miljöskada.
Now showing items 1-2 of 2