Browsing by Subject "uppfinnare"

Avhandlingen granskar verkningarna som den snabba teknologiutvecklingen och särskilt utvecklingen av artificiell intelligens (AI) medfört den patenträttsliga uppfattningen av uppfinnarskap. Ämnet kan anses viktigt på grund av dess aktualitet och särskilt då vi enligt många står inför ett paradigmskifte som möjligtvis kommer innebära betydande förändringar för samhället. I och med att teknologin för artificiell intelligens tagit betydande utvecklingssteg under de senaste decennierna, har ett skifte också skett inom det patenträttsliga innovationsarbetet. Framom att enbart utnyttja AI-system som assisterande hjälpmedel, har systemen börjat få en allt centralare roll i uppfinningsprocessen, där bidragen som AI-systemet stått för i vissa fall redan nu utgjort en väsentlig del av uppfinningsinsatserna. I dessa fall har uppfinningsinsatserna varit så pass betydliga att ifall de skulle ha varit framförda av en människa, skulle insatserna räckt till att granska personen i fråga som uppfinnare eller meduppfinnare till uppfinningen. Denna betydliga involveringsgrad av AI-system i uppfinningsarbetet väcker således nya frågor och utmanar de traditionsenligt människocentrerade patenträttsliga uppfattningarna, varmed det finns ett motiverat behov att granska dessa uppfinningars ställning inom patenträtten. Avhandlingen granskar huruvida uppfinningar som skapats med betydliga insatser av AI-system kan få patenträttsligt skydd inom den europeiska patentregimen och ifall en viss grad av mänsklig involvering i sådana fall krävs. Ytterligare granskar avhandlingen huruvida den nuvarande patentregleringen fungerar adekvat beträffande skyddet av dessa uppfinningar eller ifall det finns ett behov att se över regleringen. Avhandlingen framför att patenträttsligt skydd kan beviljas den ifrågavarande uppfinningstypen, men identifierar vissa problem relaterade till vagheten av kravet på en tillräcklig mänsklig involveringsgrad, som utgör ett kriterium för beviljandet av patent. Oklarheten med vad som anses med detta absoluta kriterium belyser svagheter i det rådande patentsystemet som samtidigt utsätter systemet för ett hot av missbruk. Slutligen belyser avhandlingen medel med hjälp av vilka de patenträttsliga incentiven kunde åtnjuta en bättre balans, vilket samtidigt skulle minska patentsystemets utsatthet för missbruk.