Browsing by Title

Flash crashes are one of the most prominent market inefficiencies which are recognized in stock and index prices. They violate the hypothesis of efficient markets and affect the real economy as well. Their proper forecasting has not been possible with conventional methods due to their seeming rarity and extremity. Furthermore, they are difficult to detect from the noise of price processes. By augmenting the HAR model with company-specific news data aim is to improve volatility estimates on days when these extreme events occur. These days are first identified from the price processes by a novel statistical method called V-statistic, which detects statistically significant flash crashes. Data is every fulfilled trade for six stocks from New York Stock Exchange, and company-specific news flow data which is obtained from RavenPack News Analytics service. Both data sets cover the years 2014 to 2016. HAR model is estimated for all six stocks with and without the news data and the in-sample-model estimates are compared both on the full data and on the days when flash crashes occur. Results are ambiguous but they give slight signs that news data could be useful for improving volatility estimates on the days when flash crashes occur. Model volatility estimates are better on average when augmented with news data. Mean absolute percentage error is 0.1% smaller on average across all entities when augmenting the model with news data. However, there are differences across companies on how much and if at all news data improves models' performance. In conclusion, further work is needed to verify the usefulness of news data in forecasting flash crashes.

The inaccuracy of transport infrastructure projects’ cost estimation has become large issue especially because the amount of large mega projects has been increasing during past few years. The cost estimation inaccuracy is problematic because it biases the results of cost-benefit analysis, which is used to measure the profitability of a project. Subsequently this bias can lead to the misallocation of scarce resources. Besides the construction costs, cost estimation includes the computation of owner’s indirect costs. In this thesis, owner’s indirect costs cover the construction management costs and design costs of the project. According to the current instructions, indirect costs are calculated using fixed default values. As the currently used calculation method does not take the project’s individual properties into account, need for alternative approach has increased. Thus the objective of this thesis is to forecast owner’s indirect costs in the late phases of the infrastructure projects by applying two different machine learning models: linear multiple regression model and artificial neural network model. Additionally, the aim is to study, whether machine learning models provided can outperform the currently used instructions in the prediction of indirect costs. Aim of well-functioning forecast model would be to improve the cost estimation’s accuracy level. In this thesis, owner is defined as the government and indirect costs are only forecasted in later phases of the project. Research question is attempted to solve by applying two commonly used machine learning models: artificial neural network and multiple regression model. Neural network used in this thesis is a feedforward network, which learning mechanism is based on backpropagation algorithm. Multiple regression model utilizes traditional OLS method in the estimation of parameters’ values. Models are constructed with data provided by Finnish Transport Infrastructure Agency. Data includes infrastructure projects’ initial data and the actual shares of design and construction management costs of each project. As an outcome, this thesis provides two preliminary forecast models for owner’s indirect costs. The results also indicate that the neural network and regression model are able to forecast owner’s indirect costs in both categories with higher accuracy compared to the current instructions. Furthermore, study aided to recognize influential variables affecting the indirect costs. During the research process, also few improvements for further development of the forecast models were identified. From the machine learning models, neural network performs better in forecasting the design costs and regression model is able to forecast the construction management costs with slightly better accuracy. These results support the conclusion that costs with uncertain and missing information can be forecasted more precisely with more complex machine learning models, such as the artificial neural network. On the other hand, costs with comprehensive knowledge can be accurately predicted with simpler models, such as the multiple regression.

Producing timely information regarding the current and future state of the economy is important for the practice of economic policy: the delay between the implementation of policy measures and the emergence of their effects is typically considerable, which creates a need to anticipate developments in macroeconomic variables. The producer price index is one such variable: producer price indices are used to track changes in the general price level of goods produced within an economy from the point-of-view of producers, which makes them prominent indicators of inflationary pressures and business cycle conditions. The principal objective of this thesis is to investigate whether the Finnish Producer Price Index for Manufactured Goods could be reliably forecasted in the short run using large sets of external predictors. Increasing the number of predictors exposes standard forecasting methods to inaccuracies and makes their application outright infeasible once the number of variables exceeds the number of observations available for the estimation of the forecasting model. Various alternative methods have been proposed to counter this issue. This thesis provides a broad overview of these methods as well as other relevant issues pertaining to the forecasting macroeconomic variables. Given that no single framework has proven to dominate others in practical applications, a selection of methods has been chosen for the empirical section of this thesis. These methods represent two different approaches to high-dimensional forecasting: dynamic factor models and penalized regressions. The effectiveness of dynamic factor models is based on the assumption that relevant information contained in high-dimensional data can be summarized using only relatively few underlying factors, the estimates of which can, in turn, be used for forecasting. The solution offered by penalized regressions, on the other hand, is based on striking a balance between the bias and variance of the forecasts. Out of the broader class of penalized methods, four different variations will be utilized in this thesis: the Ridge, Lasso, Elastic Net, and Adaptive Lasso. The empirical performance of the methods will be assessed by conducting a simulated out-of-sample forecasting experiment, in which a series of consecutive forecasts are estimated for the target variable using historical data. These forecasts are, in turn, compared to their realized counterparts. The objective of the experimental arrangement is to produce representative information regarding the empirical accuracy of the respective forecasting models by emulating circumstances faced in real-time forecasting: only information that would have been available at the time is used to produce each forecast. The set of predictors used in the experiment is composed of monthly economic time series collected from a variety of sources. Based on the forecasting experiment, the benefit of the high-dimensional models in terms of average forecasting accuracy turns out to be only marginal in comparison to a univariate autoregressive benchmark at the one-, two-, and three-month horizons. Moreover, the differences among the respective high-dimensional methods are found to be insignificant. On the other hand, more favorable results are achieved by using relatively timely market-based variables to predict the concurrent rather than strictly future values of the index. In this case, the penalized models perform particularly well. The results indicate that leveraging the advantage in publication lag enjoyed by external predictors for the purpose of contemporaneous prediction, or nowcasting, could represent the most potential for predicting the producer price index.

Avhandlingens syfte är att undersöka; vad som motiverar de äldre att komma med i dagverksamheten och vilken betydelse dagverksamhet har för dem. Pro gradu avhandlingens teoretiska del är förankrad i aktivitetsteori, disengagemangsteori och rollteori. Andra teoretiska utgångspunkter som används är tidigare forskning som gjorts angående dagverksamhet och aktivitet för äldre. Alla de teoretiska utgångspunkter som används i min avhandling kompletterar varandra i min studie. Den empiriska delen av avhandlingen består av intervjuer med 15 intervjupersoner, varav sex enskilda intervjuer och en gruppintervju med nio personer. Intervjuerna har gjorts vid fyra av social- och hälsovårdsverkets dagverksamhetenheter i Jakobstad. Undersökningen utfördes i form av kvalitativ intervju. Resultatet av studien visar att respondenterna vistades på dagcentret därför att de kände sig ensamma och ville ha sociala kontakter med andra. Sammanlagt tolv av femton respondenter var ensamstående och för en del av de respondenterna utgör dagverksamheten enda gången under veckan då den äldre får delta i ett socialt sammanhang. Denna dag sätter således guldkant på hela tillvaron och är en dag som de äldre ser fram emot eller längtar efter. Aktivitet som de äldre gör vid dagcentren varierar beroende på gruppens sammansättning och enskilda personernas funktionsförmåga och vilja. Aktiviteterna medför bl.a. glädje, samvaro och träning. Aktivitet av olika slag är något som de äldre tycker är bra, för att fortsättningsvis kunna bevara sin funktionsförmåga och vara aktiva. Dagverksamheten ökar och främjar äldres funktionsförmåga genom att erbjuda samhällelig delaktighet, växelverkan och av allt att döma bidrar det till att förlänga hemmaboendet. Den sociala kontakten som de äldre får genom dagverksamheten ger en känsla av samhörighet med övriga deltagare, som ofta är i liknande livssituation. Dagverksamheten utgör en viktig mötesplats för de äldre, som inte annars har möjlighet att delta i annan social aktivitet. Dagverksamheten hjälper även de äldre att fortsättningsvis få en social mötesplats i samhället.

Tutkielman aihe liittyy yhteisöviestinnän formatiiviseen, ennakoivaan arviointiin. Toinen tutkielman keskeinen teema on profilointi eli tavoitekuvan rakentaminen. Tavoitekuvan rakentamisen rinnalla tarkastellaan myös maineen rakentamista. Profilointi on maineen rakentamiseen liittyvää viestinnällistä toimintaa, ja tavoitekuvan rakentaminen on yksi strategisen viestinnän tehtävistä. Tutkielman painotus on viestinnän strategisessa suunnittelussa ja johtamisessa. Viestinnältä vaaditaan strategista tukea organisaation toiminnalle. Viestintä on siirtynyt monissa organisaatioissa perinteisestä tukitoiminnasta yhdeksi ydintoiminnoista. Viestinnän tulee tukea koko organisaation strategian ja tavoitteiden saavuttamista. Viestinnän mittaamisen kytkeytyminen organisaation tavoitteisiin ja strategiaan ei ole kuitenkaan itsestään selvää. Edellä mainittuja viestinnän ilmiöitä tutkitaan Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman Älybussi-projektin yhteydessä. Älybussin ideana on turvata lähipalvelut kunnissa ja tuoda ne harvemmin asutuille alueille liikkuvina palveluina Päijät-Hämeessä. Kuntasektori on suurten muutosten äärellä, johtuen muun muassa pitkään vireillä olleesta Sosiaali- ja terveyspalvelu-uudistuksesta (Sote-uudistus). Tutkielman tavoitteena on tutkia, millainen tavoitekuva täysin uudenlaiselle älybussille halutaan yhteistyössä, monen eri toimijan ja yhteistyötahon kesken luoda ja miten formatiivisen arvioinnin avulla voidaan hyvään maineeseen tähtäävää tavoitekuvaa rakentaa. Tutkielman tarkoituksena on tutkia ja antaa suuntaviivoja tavoitekuvan rakentamiselle ja formatiiviselle arvioinnille, joiden perustella valintoja ja yhteistä näkemystä on helpompi lähteä Älybussi-projektissa yhteisesti muodostamaan ja systemaattisesti rakentamaan. Toinen keskeinen tutkimustavoite on formatiivisen arvioinnin ja hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan synteesin rakentaminen teorian pohjalta ja sen soveltaminen käytäntöön haastatteluaineiston avulla. Tutkimuksen keskeisinä lähteinä ovat Elisa Juholinin ja Leif Åbergin kirjat ja tutkimus liittyen erityisesti tavoitekuvan rakentamiseen ja viestinnän formatiiviseen arviointiin. Mainetutkimuksen puolella keskeisinä lähteinä toimivat Pekka Aulan, Jouni Heinosen ja Saku Mantereen näkemykset. Kansainvälistä tutkimusta keskeisesti edustavat Paul Argenti, Anne Gregory, Paul Noble, Tom Watson ja Paul Willis. Tutkimuksen aineistonkeruumenetelmä on teemahaastattelu. Tutkimusaineisto koostuu 11 haastattelusta: 10 Älybussi-projektin ohjausryhmän jäsenen haastattelusta ja yhdestä viestinnän asiantuntijan haastattelusta. Työn analyysimenetelmä on laadullinen sisällönanalyysi. Tutkielman haastatteluaineiston perusteella määriteltiin formatiivista arviointia hyödyntäen hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan rakentamisen tärkeitä osatekijöitä: 1) keskeiset sidosryhmät ja palvelut, 2) menestystekijät, 3) tavoitekuvan avainsanat ja 4) määrälliset sekä laadulliset arvioinnin mittarit älybussille. Tutkielman keskeisenä tuloksena muodostetussa formatiivisen arvioinnin ja hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan synteesissä organisaation tavoitteet ovat hyvään maineeseen tähtäävän tavoitekuvan rakentamisen lähtökohtana. Formatiivisen arviointi mahdollistaa tarkoituksenmukaisten ja tosiasioihin perustuvien suunnitelmien muodostamisen ennen varsinaista toteuttamista. Sen avulla voidaan paremmin varmistaa, että tehdään oikeita asioita oikein. Tavoitekuvan rakentaminen vaatii tärkeimpien sidosryhmien määrittämistä ja heidän tarpeidensa tunnistamista sekä keskeisten avainmenestystekijöiden täsmentämistä, joissa organisaation tulee olla hyvä menestyäkseen. Menestystekijöiden pohjalta voidaan määrittää tavoitellun tavoitekuvan avainsanat ja perusviestit, jotka tulee testata sidosryhmien keskuudessa. Testausvaiheen jälkeen tehdään varsinainen viestintästrategia ja -suunnitelma ja siirrytään toteutusvaiheeseen. Toteutusta seuraa muutoksen seuranta ja arviointi suhteessa asetettuihin tavoitteisiin ja mittareihin formatiivisen suunnittelun vaiheessa. Tavoiteltava muutos tapahtuu asenteissa, tunteissa tai käyttäytymisessä. Arvioinnin jälkeen siirrytään jatkuvan seurannan ja arvioinnin syklin mukaisesti takaisin organisaation strategisiin tavoitteisiin. Malli korostaa formatiivisen arvioinnin tärkeyttä ja arvioinnin jatkuvaa luonnetta viestinnän johtamismallien mukaisesti. Muutokset maineessa kehittyvät hitaasti. Nimensä mukaisesti kehitetty malli tähtää hyvään maineeseen, ja formatiivisella arvioinnilla on merkittävä rooli hyvän maineeseen tähtäävän tavoitekuvan rakentamisessa.

Avhandlingens utgångspunkt är den aktuella närdemokratiska diskussionen om demokratiunderskott och den kommande finska kommunreformen. Med närdemokrati avses aktivt deltagande och uppmuntrande till detta. Helsingfors och Oslo valdes som referenspunkter på grund av deras likheter med ett avgörande undantag: Oslos stadsdelsstyrelser. Syftet är att utreda huruvida Oslos närdemokratiska satsningar förstärker närdemokratin genom deltagande och mobiliserande: och i och med att det inte finns stadsdelsstyrelser i Helsingfors utgör detta den avgörande skillnaden städerna emellan. För att utreda och förklara avhandlingens antagande om att Oslos satsningar bidrar till starkare närdemokrati ska regleringen, den kommunala strukturen och de närdemokratiska mekanismerna i Oslo och Helsingfors jämföras. Det metodologiska tillvägagångssättet är MSSD (Most similar systems design) i vilket det antas att Oslos och Helsingfors närdemokratiska mekanismer är beroende av städernas kommunala system, dess reglering och den närdemokratiska organisationsstrukturen. En demokratiteoretisk tredelning av de närdemokratiska mekanismerna har kategoriserats så att de närdemokratiska mekanismerna delas i valdemokratiska, deltagardemokratiska respektive samtalsdemokratiska mekanismer. Avhandlingens material består av Norges och Finlands kommunallagar, Oslos och Helsingfors organisationskartor och annat relevant material om städernas demokratiska och närdemokratiska organisering. Avhandlingens mest relevanta resultat är att de valdemokratiska och deltagardemokratiska mekanismerna förklarar avhandlingens antagande, men bara delvis. I och med att Oslos stadsdelsstyrelser väljs med direkta val erbjuder de ett valdemokratiskt tillägg i Oslos närdemokratiska organisering. Och i och med att stadsdelsstyrelserna består av stadsdelens egna invånare som fattar beslut i ärenden som berör stadsdelens service och invånare och har dessutom budgeträtt och –makt kan stadsdelsstyrelserna ses som ett deltagardemokratiskt inslag också. Men stadens invånare är inte mer mobiliserade inom de ramar som staden har att erbjuda: besluten fattas av representanter och stadsdelens invånare utnyttjar sin rätt att lämna in invånarinitiativ väldigt sporadiskt. Ett framtida forskningsobjekt kunde vara att utveckla sådana närdemokratiska inslag som mobiliserar gemene man.

The history of the 20th century Europe is characterized by great social, political and economic changes, and the construction of a common European society. However, with the majority of European countries now being members of the European Union, the political focus has in the 21st century largely shifted towards the non-European immigration. Despite establishing various mechanisms to co-ordinate the migration in the European Union during the past decades, it was only in 1999 that the EU officially started to work towards a common immigration policy for Europe. In the past few years, the migration discourse has focused on asylum applications, and the situation in Europe is now considered to be a migration crisis. Not only is the European migration and asylum policy a highly topical subject, but the majority of the comprehensive research has been done before the Lisbon Treaty, and the more recent studies address the historical development of the migration policy only in brief. On the other hand, the more thorough presentations tend to account for only a short time period in the EU’s history. The aim of this study is to contribute to the understanding of the development of the European Union migration policy in order to better comprehend the shortcomings in tackling the current migration crisis and the inability to create a working asylum system. This was achieved by applying a historical institutionalist view on the development of a European migration policy. The historical institutionalism offers tools to explain the EU’s inability to reach Europe-wide agreements especially in the asylum matters, e.g. through the concepts of critical junctures and path dependence, and the more recent addition of gradual change. Furthermore, using narrative process tracing, the constituting elements of change could be identified. Related to this understanding of HI is the ambitious secondary objective of this study. The fiercest critics claim HI to be 'incapable of coping with change'. Drawing from the foremost HI theorists an attempt was made to address the perceived shortcomings of the theory. The research questions were the following: How has the European migration and asylum policy evolved over time? Why has the EU failed to create a coherent migration policy? Using narrative process tracing the analysis of development was successfully incorporated in the description of the steps in a causal process beginning with bilateral agreements and a laissez-faire policy on migration, gradually leading to the creation of treaties and agreements with an aim to consolidate a common European migration and asylum policy. Both endogenous processes and exogenous catalysts were identified, and emphasizing the temporal aspects of decisions as well as their interconnectedness, a narrative consistent with the historical institutionalist framework generated. Several reasons for continuous development were identified in the study, many of them challenges such as illegal immigration, high number of asylum seekers, and security concerns. Other important factors include the continuous integration that brought about free movement, the SEA, widened external borders, and the need for skilled labor force. Relating to the second research question, it was noted that the migration and asylum policy has hardly been well-organized nor coherent. The EU institutions have themselves recognized the shortcomings of the policies in relation to intended outcomes and the materialized consequences. The underlying institutional reason for this seems largely to be the inflexibility of the EU legal framework. Finally, making use of the research by Hoffmann it was postulated that some of the difficulties are due to perceived advantages of preferring domestic action. Concluding, the historical institutionalist methods were successfully used to produce verifiable and interesting results regarding the development of the EU’s migration and asylum policy. The complementary approach of combining critical junctures, path-dependence and gradual change proved very useful in explaining institutional development and addressing criticism against HI. The inclusion of gradual change proved crucial for the analysis. This study has managed to add to the understanding of the EU’s migration and asylum policy, and through theory testing even improve the usage of historical institutionalism as a research method. The traditional theoretical framework was approached critically and some of the criticism towards HI addressed. As a result, it has been shown that HI offers considerable promise for explaining policy change over time.

I avhandlingen analyseras och jämförs förvaltningens demokratipolitik i Sverige och Finland. Avsikten är att syna de olika beredningsmetoderna och undersöka i vilken mån externa aktörer har inkluderats i processen. Avhandlingens hypotes är att en bredbasig beredningsprocess resulterar i en omfångsrik och mångsidig demokratipolitik. Den behandlade tidsperioden omfattar primärt åren 2002 – 2010, trots att strikta avgränsningar måste uteslutas med tanke på demokratiområdets långsiktiga karaktär. Avhandlingens analysmaterial utgörs huvudsakligen av för ändamålet centrala betänkanden, styrdokument och offentliga handlingar. Den teoretiska referensramen består av tre idealmodeller för demokrati, det vill säga valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati. I analysen kategoriseras de demokratipolitiska initiativen i förhållande till dessa modeller, med tanke på såväl kvantitet som teoretisk inriktning. Därtill redogörs för beredningsprocessernas bredbasighet, för att bedöma om bredbasighet verkligen resulterar i demokratiteoretisk pluralism. Ur analysresultaten framgår, att de senaste årens demokratiutredningar i allmänhet har beaktat de olika aktörerna på ett relativt brett plan både i Sverige och i Finland. I Finland har man utnyttjat nya styrningsmetoder något aktivare än i Sverige, där förvaltningsmodellen visserligen kan tänkas erbjuda färre möjligheter till dylik experimentering eller förnyelse. De framförda demokratiinstrumenten har också de varit många och av varierande karaktär, men ofta har den stora mängden inblandade aktörer även resulterat i konsensuslösningar och brist på konkreti. Sett ur en rent demokratiteoretisk synvinkel har de deliberativa instrumenten och demokratins processaspekter dominerat diskussionen i Sverige, medan den finländska demokratipolitiken främst handlat om konstitutionella reformer, deltagardemokrati och framför allt medborgarsamhällets roll för demokratin. I Sverige har de mänskliga rättigheterna under analysperioden kommit att spela en framträdande roll inom demokratipolitiken, något som säkert kan tolkas i relation till de aktuella invandringsfrågorna. Att en liknande betoning sedermera har antagits också i Finland vittnar förutom om en likartad problembild, även om det täta samarbetet och kontakterna mellan de båda ländernas demokratienheter.

I takt med att världen har blivit mindre och ett stort antal människor befinner sig på flykt så har behovet av olika åtgärder för integration ökat. I denna studie har jag undersökt hur fotboll kan fungera som ett verktyg och stöd i integrationsprocessen. Sport och i synnerhet fotboll anses vara en fungerande integrationsform, men vad är orsakerna till detta? Är fotboll en bättre sport när det gäller integration än andra sporter? En orsak till att fotboll kan vara mer lämpad än många andra sporter är att det är en så kallad global sport som de flesta människor är bekanta med. För att undersöka de här frågarorna har jag studerat tidigare forskning om ämnet och sammanställt det i en litteraturöversikt. De forskningsfrågor som jag har använt mig av för att undersöka detta fenomen är tre till antalet och består av. 1) Hur har fotboll, utgående från tidigare forskning använts som en integrationsform? 2) Hur har man, utgående från tidigare forskning definierat fenomenet integration? 3)Inom vilka dimensioner, kan fotbollen öka möjligheterna till en lyckad integration? Som analysmetod till mitt material har jag använt mig av innehållsanalys. Denna metod valdes för att finna sådana teman i materialet som svara på mina forskningsfrågor. Materialet är stort och består av 17 vetenskapliga artiklar och får att komma åt de delar i materialet som behandlar aspekter som är väsentliga med tanke på syftet med den har pro gradu-avhandlingen var det viktigt att metoden utesluter delar i materialet som är irrelevant. Såväl materialbaserad, -som teoribaserad innehållsanalys har använts, beroende på forskningsfråga. Forskningen kring fotboll som integrationsverktyg är ett relativt nytt ämne och i Finland så finns det inte många studier kring ämnet. Därmed är det viktigt att sammanställa den aktuella forskningen för att eventuellt finna metoder som även kan vara användbara vid integrationsarbetet här hemma i Finland.

Temat i studien är eftervård för klienter som genomgått rehabiliteringsvård för missbrukare i Helsingfors. De centrala forskningsfrågorna är 'hur upprätthålls kontakterna till eftervården under rehabiliteringsperioden?' och 'hurdant stöd erbjuds brukarna efter vårdperioden?'. Genom temaintervjuer med åtta 33-63 år gamla rehabiliteringsklienter som alla genomgått vårdperiod på Helsingfors stads rehabiliteringscenter Tervalampi gård, samt deltagande observation och dokument över från Tervalampi besökta eftervårdsinstanser och fyra slutbedömningar från rehabiliteringsperioden har jag genom innehållsanalys som huvudsaklig analysmetod kommit fram till resultaten i studien. Motivation, ensamhet, sociala nätverk och eftervård är centrala teman som diskuteras i studien. Studien avser måla upp en bild över olika möjliga aktörer hos till vardagen återkomna rehabiliteringsklienter samt ge en inblick i personernas sociala nätverk och vardag. Jag har vid analys av intervjuerna utgått ifrån Thomas J. Scheffs och Howard S. Beckers stämplingsteorier och Ulla-Carin Hedins teori kring uppbrottsprocessen. Dessa har fördjupat förståelsen av materialet i studien. Motivation har en ytterst central roll i studien, eftersom eftervården visar sig hänga på klienternas egen motivation och engagemang. Motivationen styr eftervårdsbanan och därigenom rusmedelsbruket till viss del. Även ett stödjande socialt nätverk visar sig vara av yttersta vikt för att motarbeta ensamheten som framkommit i flera intervjuer. Tervalampi gård visar sig ha en ytterst viktig roll i att tillsammans med klienterna skapa eftervårdsnätverk att stöda klienternas mål att uppnå långvarig nykterhet. Eftervårdsnätverket börjar skapas redan under rehabiliteringsperioden och alla respondenter i studien håller med om att eftervård är en förutsättning för att stöda den egna nykterheten.