Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "barnskydd"

Sort by: Order: Results:

  • Lindblad, Karin (2024)
    I denna magisteravhandling granskas vårdnadstvister som fenomen i barnskyddsärenden, närmare bestämt i bedömningen av servicebehovet där man utreder familjens behov av socialvårdstjänster och/eller behov av barnskydd. Avhandlingens fokus ligger på socialarbetares upplevelser av bedömning av servicebehov för familjer i konflikt. Syftet med avhandlingen är att belysa socialarbetarnas upplevelser kring utredningen av dessa fall samt granska socialarbetarens roll och barnskyddets befogenheter ur handlingsutrymmets perspektiv. I avhandlingen behandlas vårdnadstvister som fenomen utgående från en beskrivning av de mest problematiska fall. Benämningen vårdnadstvist syftar i denna avhandling inte automatiskt på en rättslig process, utan syftet är snarare att beskriva fortgående högkonfliktsituationer hos föräldrar som separerat samt dessa konflikters potentiella skadlighet för det gemensamma barnet. Ämnet granskas utgående från bedömningsprocessen, eftersom det är där ärenden har sin början. Bedömningen av servicebehovet lägger grunden för det fortsatta arbetet med familjen och påbörjar ett eventuellt klientskap i familjesocialt arbete eller i barnskyddet. Bedömningsprocessen är således central för familjer som är i behov av utomstående hjälp. Barnskyddets verksamhet styrs stark av lagar, bestämmelser och normer. Socialvårdens bedömningsprocess kategoriserar och sorterar familjer in eller ut ur systemet på basen av stödbehovet, familjens omständigheter, situationens potentiella farlighet samt systemets förmåga att svara på problematiken utgående från givna verktyg. Socialarbetaren som utreder familjens situation och behov av stöd förenar det professionella uppdraget med de individuella behoven. Socialarbetarens handlande styrs av lagstadgade uppgifter och det professionella ansvaret, samtidigt lämnar professionen utrymme för eget övervägande som utgör socialarbetares handlingsutrymme. Närmandesättet i denna studie är kvalitativ. För insamlandet av det empiriska materialet har sex socialarbetare vid enheten för bedömning av servicebehov för barnfamiljer inom Östra Nylands välfärdsområde intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studien utgår från en induktiv metod där slutsatser görs på basen av resultaten, närmare bestämt har en kvalitativ innehållsanalys fungerat som analysmetod. Vårdnadstvister har visat sig vara ett komplicerat fenomen i socialvårdens bedömningsprocess. Familjers problematik verkar vara svårlöst och socialarbetare verkar uppleva att det inte finns lämpliga tjänster att erbjuda dessa familjer. Över lag verkar myndigheter anse att befogenheterna för att avhjälpa denna typ av problematik inte är tillräcklig, vilket leder till ansvarsspridning mellan myndigheter. Barnskyddsmyndigheter verkar uppleva att det ställs orealistiska förväntningar på dess verksamhet både från föräldrars och andra myndigheters sida. Samtidigt tacklas socialarbetare med det professionella ansvaret och vårdnadstvisters potentiella farlighet för barnet att komma i kläm mellan sina tvistande föräldrar. Vårdnadstvister har visat sig belasta en stor skara myndigheter, samt dra till sig uppmärksamheten av barnskyddsmyndigheter genom återkommande barnskyddsanmälningar. Utredningen av familjens situation har visat sig vara tidskrävande och frustrerande med tanke på föräldrars oförmåga till samarbete, motstridighet samt negativa inställning gentemot varandra. Diskussion huruvida vårdnadstvister över huvud taget hör till barnskyddets bedömningsprocess verkar uppstå då föräldrar söker ställningstagande till barnets vårdnads- och boendefrågor samt avsiktligen använder myndigheter för att samla bevis för kommande rättsliga processer. Över lag verkar det som att fallen måste innehålla inslag av annan barnskyddsproblematik för att falla innanför barnskyddets befogenheter. Utgående från resultaten verkar socialarbetare uppleva att vårdnadstvistproblematik vanligen faller utanför deras mandat och handlingsutrymme.
  • Lindroos, Linda-Marie (2019)
    Efter att den nya socialvårdslagen trädde i kraft år 2015 har arbetet inom barnskyddet förändrats. Tyngdpunkten i arbetet har flyttat från det korrigerande barnskyddet till det tidiga stödet enligt socialvårdslagen. Efter lagförändringen har socialarbetarna inom barnskyddet enligt tidigare forskning upplevt oklarheter gällande avgörandet att inleda endera ett socialvårdsklientskap eller ett barnskyddsklientskap. Finlands lagstiftning möjliggör rum för tolkning och därav har kommunerna kunnat implementera lagförändringen på olika sätt. Syftet med denna studie är att granska hur kommunerna implementerat den nya socialvårdslagen och ifall det finns kommunala skillnader. Mitt främsta intresse är att få veta vilka faktorer är avgörande då socialarbetare besluter att inleda ett barnskyddsklientskap och min forskningsfråga är hur motiverar socialarbetarna inledandet av barnskyddsklientskap. De teoretiska utgångspunkterna för forskningen är socialarbetarens kunskap och makt, bedömningsarbete och utvärderingsforskning. Det empiriska materialet i min studie består av webb enkäter som besvarats av socialarbetare och socialhandledare inom barnskydd och socialvård i tre kommuner. Enkäten har bestått av både slutna och öppna frågor. Den centralaste analysmetoden som använts är innehållsanalys. Resultaten i studien visar att oro över barnet är den avgörande faktorn för inledande av barnskyddsklientskap. Resultaten visar även att lagen implementerats på olika vis i olika kommuner och detta leder till ojämlikhet för invånarna. Resultaten visar även att socialarbetare inom socialvården och barnskyddet arbetar klientcentrerat och har en stor kunskap men även att den enskilda socialarbetaren har stor makt. Resultaten tyder på att det finns möjligheter till utveckling inom arbetet och det finns ett behov av gemensamma riktlinjer både inom och mellan kommunorganisationerna.