Browsing by master's degree program "Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper (MSV)"

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Nea Airaksinen Arbetets titel: ’Illusionen att människan orsakar den globala uppvärmningen har pressats in i våra sinnen’’ - En kritisk diskursanalys angående hur man konstruerar klimatförändringen i artiklar publicerade på countermedia webbsidan MV-lehti Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: maj 2023 Sidantal: 56 Nyckelord: klimatförändringen, bekräftande partiskhet, kritisk diskursanalys, countermedia, mv-lehti, socialkonstruktionism, konspirationsteorier, alarmism Handledare: Katarina Pettersson Sammandrag: Det finns få forskningar vars fokus är finländsk countermedia. MV-lehti når en stor publik och har en stor möjlighet att påverka åsikter. Forskningen är samhälleligt relevant för att klimatförändringen är ett aktuellt hot, vilket gör att man behöver förstå hur den uppfattas och konstrueras. Desto mera misinformation som sprids angående klimatförändringen, desto mindre motivation finns för klimatvänliga val samt mindre stöd får politiska beslut som skulle kunna sakta ner klimatförändringen. Syftet med denna avhandling är alltså att förstå hur skribenterna på MV-lehti konstruerar klimatförändringen. Forskningsfrågan är ’’Hur konstrueras klimatförändringen i MV-lehtis artiklar?’’ Teoretiska referensramen för avhandlingen är socialkonstruktionism och bekräftande partiskhet (eng. confirmation bias). I avhandlingen analyserar jag 20 artiklar med hjälp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmetod. Kritisk diskursanalys valdes som analysmetod för att enligt Fairclough (1992) konstruerar användningen av språket vår verklighet. Vilket innebär att sättet som används för att diskutera klimatförändringen i MV-lehtis artiklar konstruerar sociala verkligheten kring klimatförändringen. Analysen resulterade i 3 diskurser om klimatförändringen: konspiration, alarmism och uppoffring. Sammanfattningsvis kan man se att klimatförändringen konstruerades som ett fenomen som inte alls existerar, som ett fenomen som bara existerar för att driva framåt en viss agenda såsom att förtjäna pengar på befolkningens bekostnad eller en viss sorts politik som bara gynnar en del av befolkningen eller slutligen som ett fenomen som existerar men som är väldigt överdrivet och därmed skapar onödig rädsla. Språket konstruerar hur man ser på ett fenomen och därmed kan man se att MV-lehti konstruerar en viss sorts verklighet kring fenomenet ‘’klimatförändring’’. Denna verklighet uppehålls genom att artiklar aktivt publiceras på webbsidan och lockar till sig likasinnat folk.

Arbetsplatser är fyllda med olika osäkerheter som kan leda till att individer upplever rädsla på sin arbetsplats. Att uppleva rädsla på arbetsplatsen är i dagens läge väldigt vanligt. Det finns olika riskfaktorer som gör att individer kan uppleva rädsla på sin arbetsplats, och en vanlig riskfaktor är destruktivt ledarskap. Följderna som långvarig upplevd rädsla kan ha på individen är allvarliga, och detta kan även ha negativa följder för organisationen. Syftet med denna avhandling är att undersöka hurdana orsaker och följder som nämns till upplevd rädsla på arbetsplatsen och hurdana former av destruktivt ledarskap som kommer fram i berättelser och upplevd rädsla på arbetsplatsen. Forskningsfrågorna är: Vad nämns som orsaker till rädsla på arbetsplatsen? Hurdana former av destruktivt ledarskap framkommer i berättelserna? Vad nämns som följder till rädsla på arbetsplatsen? Materialet består av data från AILA som heter ”Tarinat pelosta ja pelottelusta työelämässä, 2008-2009” och består av fritt skrivna berättelser om upplevd rädsla på arbetsplatsen. Resultaten syftar till att destruktivt ledarskap var den mest framstående orsaken till den upplevda rädslan. I analysen hittades fem former av destruktivt ledarskap: att styra genom rädsla, mobbande och kränkande ledarskap, sexuellt trakasserande ledarskap, passivt och frånvarande ledarskap och överkontrollerande ledarskap. Resultaten visar att dessa former av destruktivt ledarskap var bakomliggande orsaker för individernas upplevda rädsla på arbetsplatsen. Följder till den upplevda rädslan som individerna berättade om överenstämmer med tidigare studier om destruktivt ledarskap och upplevd rädsla på arbetsplatsen. Avhandlingen bidrar med kunskap om hur destruktivt ledarskap kan framkomma i olika former och ha negativa följder på individen som upplever detta ledarskap. Dessutom ger avhandlingen en djupare förståelse om hur destruktivt ledarskap kan bidra till att individer upplever rädlsa på arbetsplatsen. Forskningen ger ett intressant perspektiv på destruktivt ledarskap, genom att fokusera på hur den tangerar med upplevd rädsla på arbetsplatsen.

Föreliggande studie är en kvalitativ intervjustudie, vars syfte är att producera kunskap om den sociala interaktionens, speciellt kommunikationens, karaktäristiska drag i relationen mellan arbetstagare och närchefer i en socialjourskontext. Arbetets teoretiska utgångspunkter består av teorier om samverkan mellan den psykosociala arbetsmiljön och arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga, dialogens potential i arbetslivet och närchefers möjligheter att stödja arbetstagares välmående och funktionsförmåga enligt en integrativ modell för autentiskt ledarskap. Empirin består av sju individuella intervjuer med socialarbetare som representerar tre nationella socialjourer. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Avhandlingens forskningsfrågor är; 1) vilka förutsättningar anser socialarbetarna att arbetsförhållandena på socialjourerna skapar för social interaktion mellan närchefer och arbetstagare? 2) vilken betydelse anser socialarbetarna att den sociala interaktionen mellan närchefer och arbetstagare har för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga? 3) hur anser socialarbetarna att närcheferna skulle kunna främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna? En del informanter ansåg att skiftesarbetet i sig begränsar närchefernas och arbetstagarnas förutsättningar för social interaktion, men största delen ansåg att förutsättningarna är beroende av bägge parters insatser i frågan. Trots olika synsätt, upplevdes närcheferna har ett större ansvar i frågan än arbetstagarna på grund av närchefernas maktposition. Kvaliteten på den sociala interaktionen ansågs vara av stor betydelse för arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga. Informanterna upplevde att brister i interaktionen försämrar arbetsgemenskapens arbetsprestation och arbetsengagemang, begränsar förutsättningarna för kompetensutveckling och inverkar negativt på arbetsplatsens sociala relationer och sociala klimat. Däremot upplevdes en god social interaktion stödja arbetsgemenskapen inom dessa områden. Informanterna ansåg att närcheferna kan främja en god social interaktion mellan sig och arbetstagarna genom att stödja arbetstagarnas delaktighet, inflytande, kompetensutveckling och möjligheter till dialog på arbetsplatsen samt sträva efter att utveckla tillitsfulla, ömsesidiga och jämställda relationer till dem. Vidare önskades närchefernas tillgänglighet, närvaro på kontoret, deltagande i klientarbetet och aktivt stödjande av arbetstagarna i deras arbete. Resultaten av studien tyder på att socialjourer skulle kunna gynnas av att kritiskt granska arbetstagares och närchefers nuvarande förutsättningar för social interaktion och behandla deras betydelse inom arbetsgemenskapen. Informanternas upplevelser av och synsätt på temat framstod som snarlika, något som möjligtvis kan förklaras med socialjourernas motsvarande kommunikationskanaler. Genom att skapa förutsättningar för en diskuterande och öppen kommunikationskultur och främja goda sociala relationer och ett stödjande socialt klimat på arbetsplatsen, kan hela arbetsgemenskapens välmående och funktionsförmåga stödjas.

Unga har i dagens samhälle höga krav och förväntningar på sig själva, vilket kan spela en central roll för deras psykiska hälsa. Forskning tyder på att sociala förväntningar och maskulinitetsnormer kan bidra till att unga män inte uttrycker eventuell kravrelaterad ohälsa, vilket ökar risken för att ohälsan går obemärkt förbi bland dem. I föreliggande avhandling utreds hurdana krav och förväntningar unga män uppfattar att de har på sig själva samt hur de ser att de påverkar hälsan. Därtill utreds hur de unga männen uppfattar att kravrelaterad ohälsa kan förebyggas och hanteras samt vilken roll de tillskriver skolan med avseende på detta. Kravrelaterad ohälsa bör förebyggas i tidig ålder, och skolan kan således utgöra en viktig stödkälla. Avhandlingen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med unga män under slutet av 2023 och början av 2024. Avhandlingens teoretiska referensram bygger på Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Som analysmetod tillämpas kvalitativ innehållsanalys. I avhandlingen identifieras två huvudkategorier som berör de unga männens uppfattningar om (1.) hurdana krav och förväntningar de upplever att de har på sig och (2.) hur kravrelaterad ohälsa kan förebyggas och hanteras, där männens uppfattningar om skolans roll med avseende på detta inkluderas. Resultaten visar på att de unga männen upplever förväntningar på att inte visa svaghet för sig själv och andra, förväntningar på arbetskarriär, högre krav på sig själva än andra, samt förändrade förväntningar på maskulinitet. De unga männen upplevde att kraven och förväntningarna främst kommer från dem själva, men att man samtidigt inte kan bortse från att kraven och förväntningarna formas av omgivande sociala förväntningar och maskulinitetsideal. Männen uppfattade att kravrelaterad ohälsa kan förebyggas och hanteras genom att bryta sig loss från osunda tankemönster samt genom att prata öppet i nära relationer. Enligt de unga männen har skolan en viktig roll i att prata om könsrelaterade förväntningar och kravrelaterad ohälsa samt stödja pojkar i att uttrycka och hantera olika slags känslor. Detta kan bidra till en sänkt tröskel bland pojkar och män att vid behov söka hjälp för psykisk ohälsa. Avhandlingens resultat pekar på vikten av att i en tidig ålder föra en dialog med pojkar om upplevda krav och förväntningar, ohälsan som kan följa av dem samt reflektera över hälsosamma och ohälsosamma aspekter av maskulinitet. Avhandlingen bidrar med värdefull kunskap om hurdana krav och förväntningar unga män upplever på sig samt hur kravrelaterad ohälsa enligt männen kan förebyggas. Ökad kunskap om forskningsproblematiken är av relevans för bland annat socialt arbete i skolor och förebyggande verksamheter riktade till pojkar och unga män.

Sammandrag Fakultet: Statsvetenskapliga fakulteten Utbildningsprogram: Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialt arbete Författare: Anna-Maria Dumell Arbetets titel: ”Jag tycker fortfarande om mitt jobb fast det är tungt ibland”. En kvalitativ studie av socialarbetares berättelser om orsakerna till att jobba länge i barnskyddet Arbetets art: Magisteravhandling Månad och år: Februari 2023 Sidantal: 90 Nyckelord: barnskydd, socialarbetare, karriär, arbete, arbetsplatser, socialt arbete Handledare: Christian Kroll Förvaringsställe: Övriga uppgifter: Sammandrag: I avhandlingen undersöks vad som kan karaktärisera de socialarbetares arbetsstigar som har en lång erfarenhet av barnskyddet, och vilka orsaker som bidrar till att socialarbetare stannar kvar länge i barnskyddet. Avhandlingen fokuserar på socialarbetare som har jobbat i barnskyddet redan en längre tid och är fortfarande kvar i barnskyddet. Forskaren är intresserad av att se hur tankarna om arbetsstigar och orsaker att stanna kvar länge i barnskyddet kommer fram i socialarbetares egna berättelser. I avhandlingen talas det om arbetsstigar hellre än karriärer eller karriärvägar eftersom ordet ”karriär” konnoterar till att mer eller mindre aktivt planera sin arbetsstig för att avancera och nå högre ställning, medan ordet arbetsstigar bättre beskriver en öppen väg genom arbetslivet och är neutralare. Avhandlingen innehåller två forskningsfrågor: 1) Vilken karaktär har arbetsstigarna för de socialarbetare som har jobbat länge i barnskyddet enligt deras egna berättelser? och 2) Vilka orsaker framkommer i socialarbetares berättelser som viktiga för att socialarbetare ska trivas på sitt arbete och jobba länge i barnskyddet? Materialet består av ett för detta ändamål insamlat material i form av sex skriftliga, narrativa livsberättelser och tre muntliga intervjuer som sedan transkriberats. Materialen är insamlade under två olika omgångar, i oktober 2019-december 2020 och december 2022-januari 2023. Materialet analyseras med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Den teoretiska ramen består av två huvudteman: socialarbetares arbetsstigar och orsaker som utformar dessa arbetsstigar. I avsnittet om socialarbetares arbetsstigar presenteras olika teorier om typiska arbetsstigar för socialarbetare och hur arbetsstigens utformning kan påverka en arbetstagares yrkesidentitet. Aspekter från tidigare forskning kring socialarbetares arbetsstigar har sammanfattats i en egen, förenklad modell som en utgångspunkt för analysen av respondenternas arbetsstigar. Det redogörs också kort för teori kring varför man vill och väljer att studera och jobba med socialt arbete. I det andra avsnittet om utformandet av arbetsstigarna för socialarbetare inom barnskyddet identifieras två typer av orsaker: förstärkande respektive belastande orsaker som kan utforma socialarbetares arbetsstig i barnskyddet på ett positivt eller negativt sätt. Enligt resultaten av undersökningen finns det två slags typiska arbetsstigar för socialarbetare som till slut jobbar länge i barnskyddet: de som blir intresserade av barnskyddet redan före eller under studierna och jobbar största delen av sin arbetsstig i barnskyddet, och de som har jobbat längre med andra klientgrupper än barn och unga och blir intresserade av barnskyddet först i arbetslivet. De flesta respondenters arbetsstigar har dessutom varit sådana som bekräftar deras yrkesidentitet på ett positivt sätt. Det finns flera ledande socialarbetare bland respondenterna, och detta kan betyda att de har trivts så bra i sitt jobb som socialarbetare att de har tagit emot positionen som ledande socialarbetare för att kunna förbättra och påverka det jobb som de tycker om. I fråga om förstärkande orsaker som utformar arbetsstigen för socialarbetare i barnskyddet kommer följande teman fram som viktiga: att barnskyddsarbetet är ett kall, vikten av goda arbetskamrater och förmän, den förstärkande effekten av goda klientkontakter och arbetets inverkan på klientfamiljerna, barnskyddets samtidigt utmanande och givande natur, vissa personliga karaktärsdrag som kan hjälpa i barnskyddsarbetet, att hitta den rätta arbetsenheten inom barnskyddsfältet, olika yttre orsaker som lön och bra arbetslokaler, att ständigt lära sig någonting nytt och att känna stolthet för att göra ett utmanande arbete. Som belastande orsaker till utformandet av socialarbetares arbetsstigar nämns återkommande tankar om att byta arbetsplats p.g.a. missnöjde med arbetet, psykisk ohälsa p.g.a. arbetets krav, känslan av moralisk ångest och barnskyddets mediebild och myndighetsansvar. Man kan tolka dessa resultat så att det för att hitta sin yrkesidentitet som socialarbetare i barnskyddet krävs en viss mognadsprocess, och att den mognadsprocessen kan påbörjas i vilket skede av studie- eller arbetslivet som helst och av flera olika orsaker, t.ex. en studiepraktik eller en insikt i arbetslivet. Undersökningen visar också att det verkar vara just barnskyddets utmanande och krävande natur som kan vara en av de orsaker som får socialarbetare att tycka om arbetet och jobba länge i barnskyddet.

I avhandlingen analyseras hur jämställdhetsintegrering implementerats på ministerienivå i Finland. Jämställdhetsintegrering är en metod för införande av jämställdhetsarbete på alla nivåer av beslutsfattande och policyarbete i organisationen. Syftet med avhandlingen är att ta reda på vad i förvaltningens organisering har gjort att jämställdhetsintegrering varit framgångsrikt som metod och vad i sin tur kan ha motverkat det. Som material i avhandlingen används ministeriernas operativa jämställdhetsplaner, med operativ jämställdhet syftas direkt på jämställdhetsintegrering som metod för främjande av jämställdhet. Som metod används teoribaserad innehållsanalys. Tidigare teori och forskning styr analysen av materialet då den utgör grunden för det som analyseras i materialet. Ett analysramverk kring effektiv implementering av policy och nödvändiga förändringar i organisationen och policyprocessen för tillämpningen av jämställdhetsintegrering används som grund för analysen av ministeriernas operativa jämställdhetsplaner. Avhandlingen fann att alla ministerier har en operativ jämställdhetsplan, vissa i kombination med operativ likabehandlingsplan eller personalpolitisk jämställdhets- eller likabehandlingsplan. Också strukturer för jämställdhetsarbete i ministerierna finns till och för det mesta en tydlig ansvarsfördelning för arbetet. Målsättningarna och åtgärderna i de operativa jämställdhetsplanerna tangerar för det mesta på olika sätt att stadga jämställdhetsintegrering som en naturlig del av verksamheten i stort till exempel i lagberedningen, budgetberedningen och verksamhetsplaneringen eller resultatstyrningen. Hur konkreta eller omfattande åtgärderna är varierar mellan ministerierna. Utbildning av personal och åtgärder kring intern och extern kommunikation lyfts ofta fram i planerna som åtgärder. Resurser tangeras väldigt sällan i planerna, det samma gäller en positiv inställning till jämställdhetsarbete i organisationen och att utomstående faktorer inte bör påverka organisationens jämställdhetsarbete. Avhandlingen fann både liknande resultat men också olikheter jämfört med tidigare forskning. Likheter är att lagberedning och budgetering är verksamhetsområden med åtgärder kring jämställdhetsintegrering, men en skillnad att avhandlingen ofta fann åtgärder kring resultatstyrning, program och projekt och verksamhetsplanering till skillnad från tidigare forskning. I likhet med tidigare forskning finns strukturer för jämställdhetsarbetet på plats i ministerierna men avhandlingen fann till skillnad från tidigare forskning att också att de operativa jämställdhetsgrupperna verkar ha starkt mandat och ansvarsfördelning för sitt arbete. Resurser kunde inte kartläggas i avhandlingen då väldigt få ministerier nämner dem som faktor i planen.

Föreliggande studie är en kvalitativ dokumentanalys, vars syfte är att undersöka hur kommunerna har förberett sig inför välfärdsområdesreformen, hur man planerat anpassning inför omstruktureringen på lokalnivå, och vad som kan förklara eventuella variationer mellan kommunerna. Studerade dokument är kommunstrategier samt budget och ekonomiplaner från tre urvalskommuner inom Västra Nylands välfärdsområde. Strategin är ett arbetsverktyg för att leda kommunen och för att planera och bygga framtiden. I bästa fall är strategierna riktlinjer för kommunens verksamhet och syns i den dagliga verksamheten och i kommunens beslutsfattande. Kommunernas verksamhetsmiljö är färgad av kommunernas mål, lagstadgade uppgifter och politiska mål. För att tillgodose och utvärdera dessa behov skapar kommuner strategier för att styra verksamheten för de kommande åren. Kortare handlingsplaner, till exempel budget och ekonomiplaner, används för att genomföra den kommunala strategin och andra program. Då social- och hälsovårdstjänsterna har svarat för cirka hälften av kommunernas verksamhet antas en reform i storlek med vårdreformen fordra en viss strategisk planering och anpassning. Forskningsfrågorna har formulerats: 1) Har kommunen i sin strategi lyft fram eventuell anpassning inför reformen? 2) Har kommunen i sin budget och ekonomiplan lyft fram eventuell anpassning till följd av välfärdsreformen? Forskningsresultaten stödjer kontingensteorins idé om att varje kommun verkar var för sig i sin unika verksamhetsmiljö, där även praxis och prioriteringar som understryks och poängteras i strategier och planer beror på kommunernas kontingensfaktorer. Resultaten visar, att strategin inte är det verktyg i vilket man öppnar upp för exakta anpassningsåtgärder.

Representation av män och kvinnor i reklamer har länge varit ett omtalat ämne. Representationen anses inte vara jämställd. Enligt forskning framställs och representeras de olika könen på olika sätt i reklamer. Tidigare forskning visar att kvinnor syns mindre i medier och framställs ofta på ett stereotypiskt sätt. I denna avhandling analyseras Fazers reklamer som publicerats på Fazers egna YouTube kanal under året 2021. Sammanlagt har 21 reklamer analyserats. Forskningen fokuserar på könsrepresentationer samt stereotyper och dess framställning gällande kön. Som metod för att utföra forskningen har det använts inslag av både kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa delen har både bild samt ljud analyserats medan i den kvalitativa delen ligger fokus på innehållet av bilderna i de olika reklamerna. Forskningen baserar sig på Goffmans teori om könsstereotyper där sex olika stereotyper Goffman lagt fram analyseras i reklamerna. Dessa stereotyper är: relativ storlek, den feminina beröringen, funktionsrankning, familjescener, ritualisering av underordning och licensierad avlägsnande. Goffmans teori har bekräftats i många tidigare studier medan annan forskning fått andra resultat. I denna forskning analyseras hur det manliga och kvinnliga könen framställs i finsk reklam. De kvantitativa resultatet visar att det är 54 procent kvinnor och 46 procent män som visas i bild i Fazers reklamer. I reklamerna är det vanligare med en kvinna som spelar huvudrollen och det är 58 procent kvinnor som har huvudrollen och 42 procent män som har huvudrollen. Av berättarrösterna och replikerna som finns med i reklamerna syns den största skillnaden då 63 procent är kvinnor och 38 procent män. Stereotyperna Goffman lagt fram finns alla närvarande men flesta i väldigt små grader. Stereotypen ritualisering av underordning var den som var närvarande i reklamerna i högsta grad. Den stereotypen som syns i minst tillfällen är funktionsrankning. Den kvalitativa innehållsanalysen fokuserar på fyra reklamer, en som bekräftar en stereotyp, en som inte gör det och två som både bekräftar stereotyper men även bryter mot dem. Resultaten i den kvalitativa delen visar att Fazer försöker undvika stereotyper genom att visa andra sociala kön exempelvis, men även att det fortfarande finns klassiska könsstereotyper i vissa reklamer.

Kundtjänstmedarbetare ställs dagligen inför utmanande situationer i sitt arbete, där de tillgängliga arbetsresurserna strider mot de hårda arbetskraven. Tidigare studier visar att socialt stöd är en betydande resurs som hjälper medarbetare att hantera dessa krav de ställs på i sitt arbete. Dessutom blir distansarbete en allt vanligare arbetsform. Syftet med denna avhandling är därmed att undersöka hur kundtjänstmedarbetare beskriver betydelsen av distansarbete samt vilken betydelse socialt stöd av kollegor och chefer har i deras arbete. Materialet till studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer bland medarbetare på en teletjänstcentral. I studien deltog fem respondenter från Finland och tre respondenter från Sverige. Materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultaten visar en övergripande positiv attityd gentemot distansarbete och dess fördelar. Distansarbete har visat sig bidra till effektivare tidsanvändning, ökad trivsel samt en lugn och behaglig arbetsmiljö. Dessutom bidrar distansarbetet till en förändring i den sociala interaktionen och kommunikationen i arbetet. Socialt stöd beskrevs i form av emotionellt stöd och kamratstöd, hjälp med arbetsuppgifter, chefens sociala stöd samt feedback. Socialt stöd är en betydande resurs för distansarbetande kundtjänstmedarbetare, även om resultaten också visar mer likgiltiga attityder gentemot detta stöd. Eftersom en stor del av den tidigare forskningen inom teletjänstcentraler gjorts utanför Norden och Europa, bidrar denna avhandling till en nordisk synpunkt på socialt stöd inom kundtjänstarbete samt betydelsen av distansarbetet. Dessutom bidrar avhandling med kvalitativ forskning, i och med att den största delen av den tidigare forskningen inom ämnet varit kvantitativ. Ämnet är viktigt att belysa, eftersom distansarbetet blir en allt vanligare arbetsform och vi behöver öka förståelsen om vilken betydelse distansarbetet kan ha i arbetet. Samtidigt är det viktigt att förstå hur vi kan bidra till att stödja medarbetare i de krav de ställs på i sitt arbete, och vilka resurser som medarbetarna anser vara betydelsefulla i deras arbete.

Individer från Mellanöstern är enligt statistik är mycket utsatta gällande rasism, hatbrott och diskriminering i Finland. Enligt Police University College hate crime report for 2018, så är muslimer på grund av t.ex. islamofobi och terrorism den mest utsatta gruppen för hatbrott i Finland. Forskning visar att Finland har presterat sämst av de nordiska länderna då det kommer till att anställa kvinnliga migranter. Diskussionen om flyktingar har dessutom varit en stor debatt inom politiken under de senaste åren, och socialt arbete har en central roll för hur politiken i landet utövas i praktiken. Syftet med magisteravhandlingen är att belysa de sociala myndigheternas behandling och bemötande av flyktingkvinnor med annan etnicitet och kultur, specifikt de som kommer från länder utanför Europa och EU. Avhandlingen uppmärksammar kvinnors upplevelser av bemötande och stöder ett feministiskt förhållningssätt inom socialt arbete som kritiskt granskar ojämlikhet och rasism i samband med de sociala myndigheternas bemötande, och vad detta har haft för konsekvenser för kvinnornas livssituation. Detta görs genom de teoretiska utgångspunkterna, critical race theory samt feministiskt socialt arbete, och avhandlingen följer en socialkonstruktionistisk epistemologisk utgångspunkt. Magisteravhandlingen utgår ifrån en kvalitativ ansats, där det empiriska materialet baseras på en analys av redan insamlat intevjumaterial för forskningen “Forced Migrants' Experiences of Family Reunification 2018-2020”, utförd av forskare Johanna Hiitola vid forskningsorganisationen Migrationsinstitutet i Åbo. Forskningen undersökte flyktingars upplevelser av familjeåterförening, och hur Finlands skärpta familjeåterföreningslagstiftning påverkar familjelivet för migranter med flyktingbakgrund. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med flyktingkvinnor från Mellanöstern. Analysmetoden som tillämpas är tematisk analys med abduktiv ansats. Resultatet från kodningen och analysen bildar fem olika omfattande teman: ”För lite, orättvis eller felaktig information”, ”De sociala myndigheterna upplevs icke-empatiska och tar inte individuella behov i beaktande”, ”Socialarbetarens kontakt och hjälp är opersonlig”, ”Socialarbetaren har hjälpt och stöttat”, samt ”Behov av förändring gällande bemötande”. I resultatet syns spår av både critical race theory, feministiskt socialt arbete och empowerment. Temana visar att flyktingkvinnorna har negativa upplevelser av de sociala myndigheterna. De beskriver för lite information, orättvis behandling och felaktig information som en del av problematiken. Dessutom upplevs de sociala myndigheterna vara icke-empatiska och ointresserade, med en oförmåga att ta individuella behov i beaktande. Socialarbetarens hjälp beskrivs som opersonlig, med ett fokus på det byråkratiska, men en oförmåga att hjälpa individens personliga problematik eller att fördjupa sig i individens situation. Trots negativa interaktioner, upplevs även positiva sammanhang där socialarbetaren har varit hjälpsam och stöttande. Kvinnorna upplever att det behövs en förändring gällande de sociala myndigheternas bemötande. Avhandlingen bidrar till ny kunskap om flyktingkvinnors upplevelser av de sociala myndigheternas bemötande, som förhoppningsvis kan hjälpa de professionella inom socialt arbete att navigera sitt arbete på ett mer jämlikt sätt.