Browsing by study line "Politics and administration"
Now showing items 21-23 of 23
-
(2023)Syftet med denna avhandling är att undersöka vilka problem som konstrueras i plenumdebatter om föräldraledighetsreformen, det vill säga vilka är de problem som man vill åtgärda med föräldraledighetsreformen. I avhandlingen granskas även konstruerandet av könat föräldraskap och jämställdhet i problemrepresentationerna och vilka konsekvenser problemrepresentationerna i fråga kan få. Avhandlingen utgår från problematiken kring den bristande jämställdheten i det finska föräldraledighetssystemet. I många tidigare föräldraledighetsreformer har man försökt öka jämställdheten utan större framgång. Denna avhandling granskar därför den senaste föräldraledighetsreformen som trädde i kraft augusti 2022 och vars huvudsakliga syfte var att öka jämställdheten. Materialet analyseras utgående från Carol Lee Bacchis What’s the problem represented to be?-ansats. Forskningsfrågorna och analysen bygger på Bacchis teori samt tidigare forskning i jämställdhet och föräldraledighet, som bland annat visar att jämställdhetsbegreppets vaghet och starka maskulina och feminina ideal har utgjort hinder för att uppnå jämställdhet. Metoden som används för att både besvara och formulera forskningsfrågorna är ett diskursanalytiskt angreppssätt med fokus på konstruerandet av problemrepresentationer. Materialet som undersöks består av tre plenumdebatter om föräldraledighetsreformen. De två mest framträdande problemrepresentationerna som identifierades var pappornas låga uttag och förmynderi, vilka står i konflikt med varandra. Problemrepresentationen om pappornas låga uttag utgår från att staten bär ansvar för att öka jämställdheten, medan problemrepresentationen om förmynderi utgår från att staten inte får styra medborgarna. Övriga problemrepresentationer som identifierades var problemrepresentationen om nativitet, ojämställdhet i arbetslivet och ojämlikhet familjer emellan. Resultatet visar att det finns en variation mellan problemrepresentationerna i konstruerandet av både könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet. Denna avhandling avser bidra till ökad förståelse av konstruerandet av problemrepresentationer, könat föräldraskap och jämställdhetsbegreppet i politiska debatter i Finland. Avhandlingen avser också bidra till statsvetenskaplig feministisk forskning och forskning om jämställdhet och föräldraledighet i Finland.
-
(2023)Magisteravhandlingen tar avstamp i den tvåsidiga vetenskapliga diskurs som råder kring ungdomars attityder till demokratins organisering. Forskningsämnet och debatten i samhället är allt mera aktuellt, särskilt under de senaste decennierna men där forskningsinriktningen av specifikt den nya generationens ungdomar fortfarande är rätt tunn. Därför finns det skäl att lyfta fram situationen bland de yngre röstberättigade. Den indirekta demokratin som de flesta västerländska demokratier bygger på har legitimitetsutmaningar i samtiden och en del forskare menar att ungdomarna är en stor orsak till detta på grund av deras passiva valdeltagande. På samma gång försvarar andra forskare att den nya generationens ungdomar inte engagerar sig mindre för det utan att de deltar på övriga sätt i egenskap av direkt demokratiska handlingar. Den tidigare forskningen lyfter fram flera centrala bakgrundsfaktorer som denna undersökning ämnar ta del av, nämligen ålder, utbildning, medborgarkompetens, politiskt intresse, nöjdhet med demokratin, partiidentifikation, politiskt förtroende, politisk vänster-högerskala och kön. Syftet är därmed att försöka se närmare på dessa där ålder är av huvudsakligt intresse för att undersöka vilka attityder ungdomar har till demokratins organisering med fokus på Finland. Materialet som används speglar samtliga bakgrundsfaktorer genom att utgå från Finlands senaste riksdagsvalsundersökning från år 2019. Tillvägagångssättet utgår från en kvantitativ metodansats där tvärsnittsdesign tillämpas för att djupgående undersöka situationen och utföra sofistikerade statistiska kontroller. Analysverktygen som används är deskriptiva statistiska analyser, bivariat analys i form av korstabeller och logistisk regressionsanalys. Centrala resultat som framgår i analyserna är att finländare generellt är nöjda med den indirekta demokratin men som den yngre åldersgruppen ungdomar (18–28 år) föredrar i mindre utsträckning än den äldre (29–98 år) när det kommer till att ens röst kan påverka det politiska beslutsfattandet. Däremot visar det sig att åldersgruppen ungdomar i jämförelse med den äldre föredrar direkt demokrati som utgår från folkomröstning i mindre utsträckning. Dessa resultat baserar sig på studiens hypoteser och därmed får studiens första hypotes stöd medan den andra ej får stöd. Slutsatserna visar först och främst på att det finns variationer gällande attityder till demokratins organisering. Dessa insikter öppnar dels upp för att kontrollera för övriga teorier om demokratiska attityder och dels vidare undersöka andra former av direkt demokrati utöver folkomröstning. För fortsatt forskning finns det således motiv att överväga metodologiska val, särskilt vilka variabler och frågor som används eftersom de kan ge helt olika svar. En annan slutledning är att studerandet av nya generationers ungdomar och deras attityder fortsättningsvis kommer att vara relevant, av den orsaken att det berättar om demokratins organisering och vart samhället är på väg i framtiden, som är fundamentalt inom den statsvetenskapliga forskningstraditionen.
-
(2021)Under de senaste decennierna har våld som riktats mot biståndsarbetare, särskilt lokalt anställda nationella arbetare, ökat både i absoluta och relativa termer. Dessutom har rättsfall lyfts mot internationella biståndsorganisationer där man har hänvisat till oaktsamhet i omsorgspliktens (eng: Duty of Care) förverkligande. Omsorgsplikten för biståndspersonalen har därmed lyfts fram i en större utsträckning under det gångna decenniet. Organisationers omsorgsplikt gentemot sin personal betyder kort sagt ungefär att organisationer bör göra allt i sin makt för att skydda sin personal. Trots allt saknar konceptet en universell definition och dess tolkning och operationalisering varierar mellan och inom organisationer. Det finns också oklarhet om dess legala och etiska innebörd samt för vem konceptet bör tillämpas. Syftet med denna magisteravhandling var att studera omsorgspliktens innebörd som koncept och undersöka hur det definieras och tolkas. Samtidigt försökte jag identifiera varför konceptet inte ännu har genomgående institutionaliserats hos biståndsorganisationer. Studien genomfördes via kvalitativa forskningsmetoder, samt en fallstudie analys där omsorgspliktens praktiska implementering studerades. Tidigare forskning hävdar att man för att kunna förstå vem konceptet (omsorgsplikten) berör måste man först definiera dess innebörd vilken må variera beroende på legala implikationer, omgivningen och kontexten. Givet de dynamiska och oförutsägbara förhållandena som organisationer verkar inom är det svårt att tro att organisationer kan reagera och verka med globala regler, -målsättningar och -intentioner och dessutom ha full kontroll över utfallet. På grund av snabb personalomsättning, i synnerhet på fältnivå, kan organisationer förlora (eller glömma) kunskap. Institutioner är också internt potentiellt motstridiga och skapar multipla logiker som tävlar sinsemellan. Överensstämmelse kan således vara svårt uppnå då bemötandet av vissa logiker kräver trotsandet av andra logiker. Genom en institutionsteoretisk och organisatorisk inlärningsteoretisk ansats, har fyra antaganden framkallats som förklarande dimensioner till institutionaliseringsproblematiken, vilka sedan har använts som stöd för forskningen: (i) oklar definition, (ii) komplexa kontexter, (iiii) personalomsättning / organisatoriskt minne och (iv) multipla/ konkurrerande institutionella logiker. Forskningen genomfördes via litteraturanalys av MSFs externa och interna källor, intervjuer, samt en fallstudie av MSFs CoViD-nödprojekt i Mexiko, 2020. Sammanfattningsvis, har konceptet lyfts fram i en större bemärkelse under det senaste decenniet. Då det inte finns en klar universell definition eller tolkning av omsorgspliktens innebörd är det samtidigt svårt att genomgående operationalisera den på lokal nivå. Ändå uppkommer brister i beaktandet av omsorgsplikten, som delvis beror på organisatorisk glömska som resultat av snabb personalomsättning. Men en större förklarande faktor är brister i informationsflödet på grund av den organisatoriska strukturen där avdelningar blivit alltmer isolerade från varandra. Dessa avdelningar, tillika med individers legatproblem, har sina unika institutionella logiker som försvårar omsorgspliktens institutionalisering och operationalisering.
Now showing items 21-23 of 23