Browsing by Title
Now showing items 1188-1207 of 5399
-
(2022)Ever since the 1980s, political parties have used commercial marketing agencies to conduct their election campaigns. The use of these agencies resulted in what Nicholas O'Shaughnessy has coined political marketing, the marketing of a political product through commercial marketing techniques. This thesis evaluates the normative dimension of this technique, evaluating how it may impact party diversity through the case study of the past three German federal election cycles. To come to a conclusion on the normative dimensions of the utilisation of political marketing the thesis references both O'Shaughnessy's political marketing theory and Otto Kircheimer's catch all party theorem to evaluate the impact political marketing has on party representation. This thesis argues that the political marketing theory and catch all theorem intersect theoretically, making the point that political marketing can both be a symptom and cause of parties transforming into catch all parties, thus constituting a threat to democratic diversity. As its method the thesis uses an audiovisual analysis using the method of iconography. Through it analyses the audiovisual communication of German parties in the past three election cycles by looking at their election advertisement videos. This thesis concludes, through its theoretical framework, analysis of the case study and interpretation, that the advertisements show two main features of a catch all parties defined by Kircheimer: A homogenisation of stylistic means of parties not ideologically affiliated, and de- ideologisation and personification. This means that according to this thesis the German pluralistic party system turning into a system of catch all party system is exemplified and exarcebated by the utilisation of political marketing techniques, a process that is illuminated by the election advertisements of the main political parties.
-
(2020)Interaktionen mellan ledarskap och arbetshälsa är ett mindre utforskat område och speciellt studier om ledarskap inom socialt arbete är ovanliga. Socialbyråns arbetsmiljö är ett återkommande forskningsområde inom socialt arbete. Tidigare forskning är inriktad på hur de anställda på socialbyrån hanterar den utmanande arbetsmiljön och de problem som finns där. Intresset för välbefinnandet hos personer i arbetslivet har ökat samtidigt som psykisk ohälsa blivit allt vanligare. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling är att undersöka arbetshälsa och gott ledarskap inom vuxensocialarbete samt vilka positiva effekter ett gott ledarskap kan ha på anställdas arbetshälsa. Genom att tillämpa positiv psykologi som perspektiv i avhandlingen möjliggörs ett fokus på det som är bra och gott i denna interaktion mellan ledarskap och arbetshälsa utan att helt förbise de utmaningar som finns. Forskningsfrågorna som ställs är 1: Hur beskrivs bra arbetshälsa inom vuxensocialarbete? 2: Hur beskrivs bra ledarskap inom vuxensocialarbete? och 3: Vilken betydelse tillskrivs ett gott ledarskap för en god arbetshälsa? Att studera ledarskapets positiva inverkan på arbetshälsan hos de anställda i kontexten av en socialbyrå ökar förståelsen för hurdant ledarskap de anställda anser att är gott. De anställda på en socialbyrå består av socialhandledare, socialarbetare och ledande socialarbetare. Materialet består av fyra gruppintervjuer med anställda på en socialbyrå, totalt åtta informanter. Som analysmetod används kvalitativ innehållsanalys. Resultaten har visualiserats i tre bilder enligt de forskningsfrågor som ställs i föreliggande avhandling. Fyra aspekter som informanterna i avhandlingen anser höra till en bra arbetshälsa är kompetens, arbetsgemenskap, flexibilitet och autonomi. I ett gott ledarskap ser de substanskunskap, flexibilitet, närvarande och förtroende som centrala aspekter. Slutligen i ett gott ledarskap för arbetshälsan återfinns fyra aspekter: flexibelt, skapar arbetsgemenskap, närvarande och kompetent. Resultaten visar på betydelsen för de anställdas arbetshälsa då en socialbyrå som arbetsplats har en funktionell dialog och närvarande kolleger och närchefer. De kontinuerliga förändringarna i samhället gör också att det sociala arbetets utformning ständigt förändrar sig. Det medför nya utmaningar för den offentliga socialservicens arbetsprocesser och socialbyråns anställda. De anställda på socialbyrå behöver tillräckligt med tid för sina egna relationer med sina kolleger och närchefen, inte enbart tillräcklig tid för arbete med klienter. Den ledande socialarbetaren har möjlighet att utgöra ett stort stöd och starkt bidra till sina medarbetares arbetshälsa om den ledande socialarbetare får tillräckligt med tid och utrymme för det. Ett gott ledarskap tillskrivs en stor betydelse för en bra arbetshälsa.
-
(2013)This paper aims to find out how should a Enterprise Resource Planning (ERP) system development process be organized in a functional organization in order to make it as efficient as possible. A real global organization and their ERP development process currently in use at their site in Helsinki Finland is being used as an example of the structure and functionality of these systems as well as the challenges which organizations usually face in the post-implementation phase of ERP systems. The name of the company has been classified since the research contains some classified information. The target Company is currently in the post-implementation phase of their new ERP system which went live a few years ago. I will describe the tools currently in use as well as their functionality as accurately as possible. The main objective of this thesis is to find out new ways to organize a development process in a functionally organized organization such as the target Company. One of the biggest challenges for the target Company (considering IT) is change management – how to control all the changes taking place in a constantly evolving business environment where changes in the ERP-system are not limited to one system or one location? The governance model in use at the target Company is being used as an example of the functionality of the development tools which can be used in order to ensure the integration of global and local solutions. Their system is compared to other models found from literature and other real-life organizations. Main references in the theoretical part are theories from the field of sociology as well as especially chosen theories from the field of organizational studies with a sociological twist. The most important referred academics are: Wanda J. Orlikowski, Hyötyläinen & Kalliokoski, Harold J. Leavitt, Shayne C. Kavanagh, Nurminen, Reijonen & Vuorenheimo and McLaughlin & Skinner. In the empirical part ERP implementations are not being studied just as technological changes, they are observed as larger multidimensional social processes involving individual agents, technologies and job requirements as well as other key elements of change. Since answers are sought for questions such as why some people feel the way they do towards the current process, a qualitative method has been chosen as the scientific method of this research. The target Company employee’s general feeling towards the current change process has been concretized by interviewing 18 participants from different organizational functions and several levels of organizational hierarchy. Five general themes typical to each organizational function are lined up. The idea of the qualitative analysis is to find out key discourses and themes of all of the functions, and underline themes and discourses that seem to be universal to the organization in question. After analyzing the discourses and themes on an organizational level, five universal problematic discourses remain. Eventually five 'development ideas' aimed to solve them are presented as the final analytical implications. The development ideas presented in this thesis help the target Company to streamline their current development process, future implementation projects as well as their current management processes related to the ERP development process.
-
(2015)The study explores how mineral resources are rendered governable through the EITI, a global multi-stakeholder governance mechanism focusing on transparency. The study focuses on Mozambique, a country with growing mining and petroleum sectors and low rankings on governance indices. Stakeholders views on extractive sector governance in Mozambique are analysed through the theoretical framework of governmentality. A governmentality approach focuses on how we govern and are governed, and the nexus between thought and governing. The data for this study consists of 20 interviews conducted in Maputo, Mozambique with government officials, civil society actors, representatives of extractive companies and development partners. The interview data was analysed by conducting a qualitative content analysis. The EITI is a governance mechanism within which governments, civil society actors and companies collaborate to publish and communicate information about the oil, gas and mining sectors. The role the EITI assigns to non-state and private actors and the value it places on liberal ideals show that the EITI reflects a neoliberal understanding of governance. Mozambique has implemented the EITI since 2009. This study demonstrates that in Mozambique, despite EITI implementation, the adoption of neoliberal governance is not complete. Actors deploy neoliberal and other techniques of governance selectively to further their agendas. The state remains a central hub for mineral resource governance, and different actors attempt to influence governance through the state apparatus. Transnational influences, such as development aid, steer the state towards adopting neoliberal governance. Civil society continues to have limited influence over mineral resource governance despite participation in the EITI. However, the adoption of neoliberal forms of governance may open up opportunities for civil society to influence governance.
-
(2014)This Master’s thesis examines the way neoliberalism is being performed at a microscopic level by examining a project on immigrant women’s integration in Finland. The research is contextualized within the administrative changes brought by the New Public Management and the increase of immigrant integration-related projects with European funding. By using grounded theory method the research heavily relied on the empirical data as source of finding a suitable theoretical frame. The analysis was based on Michel Foucault’s work on governmentality and Michel Callon’s concept of agencements, which helped to better understand participants’ subjectivity in the project, while Erving Goffman’s work shed light on the dynamics of power in interaction between the project participants. This thesis focuses on analyzing the first year of the Integra project, organised as four cooperation forums where various stakeholders were invited to discuss openly about immigrant integration issues in Finland. The primary data for the thesis consists of eight focus group discussions collected from all the forums, which was later on supplemented by semi-structured interviews with the project organizers and key participants from the group discussions. The empirical data revealed that the stakeholders present in the forum actively used their agency while the group discussions followed an informal pattern as encouraged by the organizers’ methods. Despite the informal, grassroots characteristic of the project, power relations were configured in a complex manner combing techniques of self and techniques of domination. The neoliberal elements of the Integra project can be tracked in the way the project was organised; the availability of resources and criteria for such projects; the way participants display themselves in the forums; and the diffuse aspects of power and the neoliberal principles that guide the discussions in the forum. In the discussion subchapter several concerns are raised on how the neoliberalism is being performed at a grassroots level in our ‘project society’ and the effects it has on shaping the immigrants’ integration politics.
-
(2021)This thesis analyses the regulation of platform economy in the European Commission. The rise of large technology corporations as the underlying infrastructure of much of social activity has received fervent attention in recent years. However, there is still little consensus on the implications of this process. Does the new platform economy affect only market processes, or does it have broader societal consequences? Further, is platform economy something truly new or is it only a continuation of past forms of corporate power? These questions have acute practical importance. On the 15th of December 2020, the European Commission released a proposal for legislation that seeks to address the power of large platform corporations, called the “Digital Markets Act”. What kind of corporate power does this proposal seek to regulate? And what does it suggest about the regulatory paradigm of the European Commission? The contribution of this thesis consists of three parts. The first part is conceptual. In Chapter 2, an original analytical framework for classifying different dimensions of platform power is proposed. This framework helps to illustrate the continuities and novelties in the capabilities of platform corporations and bring together disconnected strands of research from different disciplines. The second part is empirical. In Chapter 3, the development of platform regulation in the European Commission from Spring 2015 to December 2020 is explained and the framework developed in Chapter 2 is used to analyze a recent proposal for regulation of platform economy, the Digital Markets Act. The last part of the contribution is theoretical. In Chapter 4, the Commission’s proposal is mapped on the horizon of potential alternative contrast spaces, which helps to illuminate the underlying political choices and clarify possible contradictions between different authors. The key conclusion of the work is that the European Commission has sought to address platform economy primarily as an aberration of efficient market processes. This has impacted the type of knowledge that is used in policymaking as well as the range of stakeholders consulted for the legislation. As a consequence, the European Commission ends up seeing platform corporations as actors whose capabilities are limited to manipulation of market activities. Systematic treatment of alternative framings is used to illuminate opportunities for broader analyses on the role of platform economy in the global political economy.
-
(2011)The thesis aims at investigating the local dimension of the EU cohesion policy through the utilization of an alternative approach, which aims at the analysis of discourse and structures of power. The concrete case under analysis is the Interreg IV programme 'Alpenrhein-Bodensee-Hochrhein', which is conducted in the border region between Germany, Switzerland, Austria and the principality of Liechtenstein. The main research question is stated as such: What governmental rationalities can be found at work in the field of EU cross-border cooperation programmes? How is directive action and cooperation envisioned? How coherent are the different rationalities, which are found at work? The theoretical framework is based on a Foucaultian understanding of power and discourse and utilizes the notion of governmentalities as a way to de-stabilize the understanding of directive action and in order to highlight the dispersed and heterogeneous nature of governmental activity. The approach is situated within the general field of research on the European Union connected to basic conceptualisations such as the nature of power, the role of discourse and modes of subjectification. An approach termed 'analytics of government', based on the work of researchers like Mitchell Dean is introduced as the basic framework for the analysis. Four dimensions (visiblities, subjectivities, techniques/practices, problematisations) are presented as a set of tools with which governmental regimes of practices can be analysed. The empirical part of the thesis starts out with a discussion of the general framework of the European Unions cohesion policy and places the Interreg IV Alpenrhein-Bodensee-Hochrhein programme in this general context. The main analysis is based on eleven interviews which were conducted with different individuals, participating in the programme on different levels. The selection of interview partners aimed at maximising heterogeneity through including individuals from all parts of the programme region, obtaining different functions within the programme. The analysis reveals interesting aspects pertaining to the implementation and routine aspects of work within initiatives conducted under the heading of the EU cohesion policy. The central aspects of an Interreg IV Alpenrhein-Bodensee-Hochrhein – governmentality are sketched out. This includes a positive perception of the work atmosphere, administrative/professional characterisation of the selves and a de-politicization of the programme. Characteristic is the experience of tensions by interview partners and the use of discoursive strategies to resolve them. Negative perceptions play an important role for the specific governmental rationality. The thesis contributes to a better understanding of the local dimension of the European Union cohesion policy and questions established ways of thinking about governmental activity. It provides an insight into the working of power mechanisms in the constitution of fields of discourse and points out matters of practical importance as well as subsequent research questions.
-
(2017)The most recent Global recession forced several central banks to lower their short term nominal interest rates to zero. The monetary policy is faced with the zero lower bound where the interest rates cannot be further decreased. In this situation, the monetary policy is impotent to stimulate the economy. The fiscal policy has become more important in context of Global recession. The persistent effects of the Global recession can be partly explained with a debt overhang. The Global recession was preceded with a period of debt leveraging and followed with a period of reducing the amount of debt in the economy. This process of debt reduction is called deleveraging. The aim of this thesis is to analyse the fiscal policy effectiveness in liquidity trap that is induced by deleveraging. This thesis analyses the effects that an expansion in government purchases has on output in liquidity trap economy. This analysis can be interpreted as an evaluation on the effectiveness of fiscal policy to stimulate the economy. This thesis is going to study the size of this effect with government spending multiplier. This thesis is partly conducted as literature review. Firstly, this thesis analyses the size of the government spending multiplier in different models and under different economic assumptions. Secondly, this paper presents a model that is based on a specific paper. Based on the paper in question, this thesis discusses the effectiveness of fiscal stimulus in deleveraging induced liquidity trap environment. Based on the specific model, this thesis presents the factors affecting the size of its government spending. From my own analysis on this specific model, I find additional factors that affect the government spending multiplier. The specific model used in this thesis relies on a heterogenous household framework with sticky prices. The model economy is faced with a shock that reduces the debt limit. This limit controls the amount of borrowing in the economy. There are two types of households in this model. The patient households smooth their consumption over the periods and the more impatient households consume their entire income and borrow up to the debt limit. The shock forces more impatient households to pay back their debt and lower their consumption. The central bank can stimulate the demand of the patient households if the nominal interest rates are positive. If the shock is large enough the nominal interest rates cannot compensate the decreased demand. When the nominal interest rates are in the lower bound, the economy is in liquidity trap. The liquidity trap can be characterized as zero lower bound equilibrium with decreased output and negative inflation. Based on this specific model, this paper finds that when the monetary policy in constrained by the zero lower bound on nominal interest rates the effectiveness of fiscal policy will be increased. Furthermore based on the same model, this thesis finds that the fiscal policy is more effective in liquidity trap when part of the households is constrained by the borrowing and liquidity constraints. This paper argues that the government spending increase is an effective tool to stimulate economy in liquidity trap that is a result of a large enough deleveraging shock. In this thesis, the effectiveness of fiscal stimulus in liquidity trap is analysed with log-linearised model. Based on literature review this thesis discusses that even though the linearisation simplifies the model analysation it can also produce misleading policy implications. Therefore, the implications of the used linearisation method can be argued to produce too optimistic views on government spending multiplier.
-
(2013)Avhandlingens bakgrund ligger i ett intresse för graffitisubkulturens genusperspektiv och hur den med olika kriminal politiska åtgärder legat i en konflikt i samhället. Dessutom är det en subkultur främst för män. Forskningsfrågan för studien är hur graffiti konstruerar identiteter bland unga män i en nolltoleransmiljö. En begreppsutredning görs mellan graffitikultur och graffitisubkultur, där den senare termen är den som används för studien. Avhandlings metodologi är etnografisk, där man samlat in observationsanteckningar genom att observera tågmålare i huvudstadsregionen under ett års tid mellan året 2011 och året 2012. Underobservationstiden samtalades med cirka 20 olika graffitimålare, var av en var en kvinna. Under fältarbetets gång kom fem olika graffitimålare att ha en betydande roll i undersökningen. Ett sekundärt material i studien är bilderna av tåggraffitin som kom att spela en viktig roll i integreringen till graffitisubkulturen. Genom materialet kom graffitisubkulturens kunskapsproduktion att ha en betydande roll i analysen. Den kunskap som hjälpte graffitimålarna att förstå det komplexa tågsystemet med dens möjligheter att måla den värdesattes allt mera inom subkulturen. Undersökningens resultat visar att nolltoleransen har haft en effekt på statussystem i graffitisubkulturen, där speciellt den synliga statusen, som består av famet, har påverkats. Eftersom graffiti tvättas snabbt bort har subkulturen börjat forma alternativa sätt att skapa fame genom graffitimedier. Samtidigt har graffitisubkulturen motsatt sig kommersialiseringen av graffitin, vilket speciellt kan uttryckas genom graffitimedier. Slutligen, har kontrollen av subkulturellt kunskap blivit betydande för graffitimålarens identitet och status, där man kan genom vetskapen om hur man kan måla tåg minimera riskerna för själva graffitimålandet.
-
(2010)Graffiti on viime vuosikymmenten kiistanalaisimpia nuorisoilmiöitä. Suomessa toiminta alkoi 1980-luvun puolivälissä ja vakiintui nopeasti. Varhaisista vuosistaan alkaen graffiti on ollut kiivaan kaupunki- ja kontrollipoliittisen väittelyn aihe, joka herättää moraalipaniikinomaisia reaktioita. Vähän on ollut puhetta siitä, miten maalarit itse kokevat toimintansa. Tämä tutkimus paikkaa kyseistä tietovajetta. Käsiteltävinä ovat toiminnan ajallinen kehityskulku alakulttuurin sisällä, toiminnan motiivit ja graffitin suhde nykyalakulttuureista käytyyn sosiologiseen keskusteluun. Miksi maalaaminen aloitetaan? Millaista toiminta on intensiivisimmillään? Miksi kulttuurista siirrytään sivuun? Tutkimusta varten on haastateltu 15 maalaria. Aineiston perusteella graffitikulttuuri luo vahvan elämäntavallisen kokemuksen, jossa on niin esteettisiä, vastakulttuurisia, yhteisöllisiä, yksilöllisiä kuin destruktiivisiakin piirteitä. Osallisten suhtautuminen sanktioihin on pragmaattista, eikä idealistisia käsityksiä täysin vapaasta kaupunkitilasta esiinny. Laittomuus koetaan toiminnan olennaisena osana, vaikka se herättääkin ambivalentteja tuntemuksia. Sosiologisessa alakulttuurikeskustelussa niin sanottu jälkialakulttuurinen paradigma - 'post-subkulturalismi' - on problematisoinut alakulttuurin käsitteen. On ehdotettu, että alakulttuurien sijaan pitäisi puhua esimerkiksi 'elämäntyyleistä'. Aikalaisdiagnostisen keskustelun tapaan paradigma korostaa identiteettien sirpaleisuutta ja alati kiihtyvää kommunikaatiota eri medioiden välityksellä, mikä johtaa myös alakulttuurien hajaannukseen. Tutkimuksen perusteella graffiti sijoittuu kahden paradigman välimaastoon. Graffitissa on piirteitä kiinteistä, resistanteista ja homogeenisistä vanhemmista alakulttuureista, mutta samalla se sijoittuu globaaliin mediaympäristöön, jossa alakulttuurien rajat hämärtyvät. Graffititoiminta on yleensä laitonta ja ajallisesti sekä paikallisesti marginaalista. Maalarit eivät korosta alakulttuurisidonnaisuutta esimerkiksi vaatetuksella, vaan jäävät alakulttuurin ulkopuolisille tuntemattomiksi. Samalla graffitin kulttuuriset sisällöt leviävät medioiden ja maalareiden matkustelun välityksellä. Graffiti koetaan itsenäisenä alakulttuurina, vaikka sillä onkin pitkäaikainen sidos hiphop-kulttuuriin. Osa haastatelluista sukkuloi myös muissa alakulttuureissa. Toiminnan keskeisiä motivoijia on eritelty neljä: kaveriporukka, henkilökohtainen näkyvyys, esteettinen tarve luoda jotain omaa ja tuhovimma. Oma maalariporukka on tärkeä yhteisö, mutta samalla yksilöllistä mainetta tavoitellaan levittämällä omaa nimimerkkiä mahdollisimman laajalti. Adrenaliinista päihtynyt tuhovimma usein laimenee ajan myötä, kun esteettis-taiteelliset pyrkimykset korostuvat.
-
(2015)Den centrala forskningsfrågan för pro gradun är: Hur påverkar boendemiljön och grannskapet det subjektiva välbefinnandet och hur starkt är sambandet? Syftet med studien är att bidra till en större förståelse inom socialt arbete för socialpolitiska frågor som stadsplanering och segregation. Genom olika kvantitativa metoder försöker jag belysa svårfångade fenomen som välbefinnande och grannskapseffekter. Materialet som jag använder är fritt tillgängligt på nätet och innehåller 54673 observationer och 586 variabler från 23 olika länder. Centrala teman jag använde i studien var en bred definition på välbefinnande, som innefattade vitalitet, själförtroende, emotionellt välbefinnande, positiv handlingsförmåga, livsnöjdhet och fysisk hälsa. Grannskapskontexten mättes med hjälp av tillit till grannar och hur man uppskattade och märkte sin omgivning och om man var rädd att vistas ute efter mörkrets intåg i sitt bostadsområde. Jag studerade också hur variationen ser ut mellan de nordiska länderna och om det finns skillnader inom Finland och Sverige. Slutligen så undersökte jag profiler på olika grupper med skilda grader av välbefinnande och trygghet i grannskapet. Jag testade för olika attityder till olika samhällsfrågor som immigration, politisk orientering och tillit till olika statliga och europeiska institutioner. Den slutsats som har kunnats dras från de olika analyserna av materialet är att grannskapet samvarierar kraftigt med det subjektiva välbefinnandet, ju högre tillit och trygghetskänsla till sin boendemiljö, desto högre känsla av välbefinnande. Variationerna mellan de nordiska länderna, visade att framför allt Danmark låg högst både vad gälde personligt och socialt välbefinnande, medan Finland hade lägsta värden. Variationer mellan regioner i Finland och Sverige. Profilerna uppvisade stora skillnader, tilliten till institutioner som parlament, polis, partier och europaparlamentet var större ju högre värden man hade på välbefinnande och garnnskapskontext. Den politiska orienteringen vänster-höger var starkt polariserad.
-
(2011)Detta arbete tar en titt på ett material insamlat under 1996-1997 av en samlad grupp forskare från Danmark, Sverige, Finland samt Norge där dem ställt frågor som berör samarbete inom de statliga institutioner som har på ett eller annat vis att göra med miljö handläggning. Intresset i Denna tes ligger hos de frågor som handlar om gränsöverskridande samarbete inom den finländska millä förvaltningen. För att finna sådant samarbete har attityden hos de svarande undersökts, dessa har varit en större del handläggare vid olika institutioner med Miljö handläggnings uppgifter samt en liten del med chefsposition med samma typ av handläggnings uppgifter. En ökad projektifiering av Finland har stått som basen i de frågor som använts då frågeställningen utarbetats. Med detta i tanke har sedan governance teorier tagits i bruk med policynätverk, byråkratisk/professionell förvaltning, New Public Management och nätverksledning. Den största teoribasen har dock varit det sista teoriområde som tagits upp, nämligen organisationskultur där attityder är den viktigaste ingrediensen för de frågor som ställts; Finns det gemensamma grunder för de svarandena att stå på gällande tvärvetenskapligt/tvärsektoriellt samarbete? Generella attityder gällande miljövården i Finland samt Samarbete och attityder för samarbete över tvärsektoriella/tvärvetenskapliga gränser. 850st handläggare och chefer svarade på formuläret 1997 i Finland av sammanlagt 2789 svaranden i Skandinavien. Det Finländska materialet har 242 variabler. Frekvens analyser gjordes preliminärt på de valda frågorna. I de fall där svaren visade sig antingen för komplexa för att enbart svaras med hjälp av frekvens körningar samt i de fall där frågorna var av sådan art att de kunde uppvisa svar som inte var lätta att förutses, användes PCA eller ‘Principal Components Analys’ en form av faktoranalys. Då det visades efter preliminära körningar att enbart samarbetsfrågor inte räckte till för att visa på attityder för gränsöverskridande samarbete så gjordes både frekvens körningar samt PCA analyser på hela materialet. Resultatet blev att frågorna 1, 3, 5, 9 samt 13 valdes till slut som beroende variabler med frågor 18 till 21 som specifika samarbetes frågor, frågorna 30a samt 38 som attityds frågor. Positiva attityder gällande miljövården i Finland och samarbetet över gränser, sektoriellt och vetenskapligt har visats att det finns i materialet. Samarbetet finns där med, men det är inte helt problemfritt det heller, precis som attityderna. Tvärsektoriellt/tvärvetenskapligt arbete skapar konflikter oavsett om det är kommunikations problem inom den egna organisationen eller med andra ämnes områden och det är svårt att genomföra i praktiken. Brist på resurser och ekonomi, brist på tid, politisk ovilja att ta radikala beslut för miljöns skull, motsättningar på alla nivåer även hos allmänheten. Samarbete över gränserna finns enligt materialet inom den finska miljövården bland handläggarna, inom landet och internationellt. En positiv attityd existerar för tvärsektoriellt/tvärvetenskapligt samarbete som överensstämmer med de politiska besluten och förändringarna under 1980- och 1990-talet där nya organisationella verktyg sattes i bruk för att förändra en stor och trög förvaltning till att bli mer genomskinlig och mer flexibel.
-
(2023)Syftet med denna avhandling är att redogöra för den grävande journalistikens utveckling på Yles två grävande redaktioner MOT och Spotlight under det senaste decenniet. Temat för avhandlingen är aktuellt då den grävande journalistiken växer kraftigt i ett globalt samhälle som kräver globala lösningar. Mot bakgrunden av att det saknas akademisk litteratur kring delområdet har jag valt att i mitt ramverk presentera och diskutera den grävande journalistiken som fenomen och praxis. Jag har formulerat följande två forskningsfrågor: 1.Hur har de sex grävande journalisterna upplevt att den grävande journalistiken utvecklats under det senaste decenniet på de grävande redaktionerna MOT och Spotlight? 2. Finns det likheter och skillnader mellan de sex grävande journalisternas definition, erfarenheter och syn på den interna utvecklingen som skett på MOT och Spotlight under det senaste decenniet? Avhandlingens material består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med grävande journalister från de två redaktionerna samt en intervjuguide med tolv frågor fördelade på fyra delområden. Som metod användes en deduktiv kvalitativ innehållsanalys med fyra huvudkategorier (egna erfarenheter inom den grävande journalistiken, Arbetsprocesser och metoder, Internt och internationellt samarbete samt Utveckling och framtida utmaningar inom den grävande journalistiken) som ytterligare kompletterades med en jämförelse av likheter och skillnader mellan redaktionerna. Resultaten från de fyra huvudkategorierna visar att de intervjuade definierade begreppet grävande journalistik på ett liknande sätt som lyfts fram i tidigare litteratur. Vidare var ett mer teamfokuserat arbetssätt vanligt både på ett nationellt och internationellt plan. Utveckling och användning av teknologi var även framträdande i arbetssätt och format på de båda redaktionerna. Speciellt multimediala format nämndes som en stor utveckling. Som framtida utmaningar nämnde de grävande journalisterna framför allt samhällets privatisering med ogenomskinlighet som följd, stress och mental ohälsa samt svårigheterna att hitta tid och resurser för grävande journalistik på en lokal nivå. Jämförelsen mellan de två redaktionerna visade på mer likheter än skillnader. Likheterna omfattade definitionen av grävande journalistik, målsättningar, format, arbetsprocesser och en positiv inställning. Skillnader fanns i fråga om personliga upplevelser, upplevda utmaningar och styrkor, specialiseringar och hur ofta huvudprodukten publicerades.
-
(2022)Tiivistelmä – Referat – Abstract Att vara ansvarsfull och ta i beaktande samhällsproblem och globala fenomen som till exempel klimatförändringen i sin verksamhet är en konstant växande trend hos företag. Man kan föra fram sin talan om dessa ämnen på olika sätt och existerande forskning visar att kommunikationen om klimat och miljö kan bero på hurdan sorts press företaget upplever eller viljan av att framstå som miljövänligt i publikens ögon. För att få ett färskt nordiskt perspektiv på hur företag tar sig an denna sorts kommunikation strävar den här avhandlingen efter att belysa frågeställningen genom fokus på finländska företag verksamma i olika branscher. Betoningen i problemformuleringen ligger specifikt på hur dessa kommunicerar, inte ifall de gör det. I den här magisteravhandlingen undersöker jag därmed hur tre finländska företag, Finnair, Neste och LähiTapiola, använder sig av samhällsansvar och klimat i sin kommunikation på webben. För att ta reda på hur denna kommunikation utspelar sig har jag kvalitativt analyserat totalt nio nyhetsinlägg från de olika företagens hemsidor. Den kvalitativa innehållsanalysen och kodschemat för analysen baserar sig på tidigare forskning om greenwashing, organisationskommunikation, samhällsansvar och gestaltning, Den dagsaktuella kommunikationen studerades sedan i ljuset av den existerande teoretiska bakgrunden och resultaten bygger vidare på mycket som tidigare forskning fört fram. Forskningens resultat pekar mot att de undersökta företagen i regel använde sig av hänvisning till mål och möjligheter i samband med de centrala teman samhällsansvar och klimat. Det här kan också ses sammankopplat till vinstgestaltning och en lösningsorienterad inställning, vilket är starkt framstående i majoriteten av nyhetsinläggen. Vidare tyder resultaten på att den tilltänkta pressen för kommunikation om samhällsansvar och klimat inte spelar en lika stor roll som förväntat, då företagen har liknande tillvägagångssätt även om de verkar i olika branscher. Ur materialet kan också en, i jämförelse med existerande teori om greenwashing, mer subtil kommunikation urskiljas där företagen nog tidvis försöker försköna meddelandet men på ett rätt försiktigt plan. Kommunikationen om samhällsansvar om klimat ter sig vara publikinriktad och framhäver i de flesta fall de positiva aspekterna i de studerade företagens verksamhet. Den här undersökningen medför insikter och kunskap om vilka betoningar och element finländska företag väljer att föra fram i dagsaktuell kommunikation till den breda publiken. Även om några nya teoretiska utgångspunkter inte går att formulera, stärks de grundläggande forskningarna och nyansskillnader i hur dessa utformar sig kan bevisas. Avhandlingen tangerar ett aktuellt ämne inom kommunikationsforskning och utgör en grund för vidare, mer heltäckande studier.
-
(2019)I den här avhandlingen granskas hur nordiska flygbolag förhåller sig till att behandla miljön i sin kommunikation och marknadsföring. Syftet med avhandlingen är att skapa förståelse för hur nordiska flygbolag förhåller sig till och resonerar kring att behandla miljön i sin kommunikation och marknadsföring. Avhandlingen svarar också på frågan om representanter för nordiska flygbolag upplever att flygbolag alls kan behandla miljön i marknadsföringen. Flygbolag behandlar i dagsläget miljön i väldigt liten utsträckning i marknadsföringen, och den här avhandlingen tillför ny kunskap om hur nordiska flygbolag förhåller sig till det. Studien utgår ifrån teorier om grön marknadsföring som visar att det finns ekonomiska fördelar med grön marknadsföring. Avhandlingen behandlar också samhällsansvar, och mera specifikt hur nordiska flygbolag upplever sitt eget samhällsansvar, och hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete till konsumenterna. Avhandlingen behandlar också sociala medier, där en stor del av flygbolagens marknadsföring sker, och redogör för vilka utmaningar sociala medier orsakar för flygbolagens marknadsföring. Studien är kvalitativ och materialet baserar sig på anonyma, semistrukturerade intervjuer med informanter som arbetar med kommunikation, samhällsansvar och marknadsföring på nordiska flygbolag. Avhandlingens resultat pekar på att nordiska flygbolag förhåller sig relativt öppet till att behandla miljön i sin marknadsföring och kommunikation, men att det finns en tydlig distinktion mellan de här två. Representanterna för de nordiska flygbolagen upplever att det är svårare att behandla miljön i marknadsföringen – bland annat eftersom det kan leda till anklagelser om grönmålning – än i kommunikationen. Flygbolagen upplever ändå att det är problematiskt att marknadsföringen inte är i linje med den övriga kommunikationen, och att det måste ske en snar förändring om kommunikationen som helhet ska vara trovärdig. Det handlar om flygbolagens överlevnad.
-
Grönt socialt arbete inom socialarbetarutbildningen : studenters och nyligen utexaminerades synsätt (2021)Klimatförändring och miljöförstöring är en av vår tids största frågor men ändå har de fått liten uppmärksamhet inom socialt arbete och inom socialarbetarutbildningen i vårt land. Grönt socialt arbete behandlar hur de sociala, ekonomiska och ekologiska processerna påverkar varandra och vilken betydelse de har för människans mående och välfärd. Syftet är att ge en inblick hur socialarbetsutbildningen inkluderar grönt socialt arbete i Finland och ta reda på hur studenterna tänker i frågan. Teorin professionell socialisering används som en tankeram för att förstå utbildningens betydelse för kommande socialarbetare. Intervjuerna gjordes med tio socialarbetarsstudenter och nyligen utexaminerade från finländska universitet. Informanterna intervjuades via semi-strukturerade datorstödda intervjuer och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att informanterna upplever att klimatförändringen är vårt mest akuta problem. Klimatförändringen skapar ångest hos dem själva och de anser att de inte har tillräckligt med kunskap att bemöta brukarnas klimatångest. Informanterna reflekterar över sina egna konsumtionsval men anser att det framför allt krävs politisk styrning och internationellt samarbete för att kunna bekämpa klimatförändringen. Informanterna är positivt inställda till att grönt socialt arbete ingår i socialarbetarutbildningen. De önskar att grönt socialt arbete skulle nämnas redan under socialarbetets introduktionskurser, ingå som en obligatorisk kurs vid kandidatstudierna och som en valbar kurs på magisternivån. De önskar mera kunskap om praktiska tillämpningar av grönt socialt arbete och de önskar fördjupa sig i ämnet via deltagande i projekt, inom praktikforskning och workshops. Studenterna saknar en begreppsutredning av begreppen grönt socialt arbete, ekosocialt social arbete och green-care. Informanterna anser att ansvaret att tillämpa grönt socialt arbete måste förankras inom organisationen. Som socialarbetare behöver de stöd av ledningen, tid, resurser och ett klart formulerat mål för grönt socialt arbete.
-
(2013)Street children´s life situations have received a lot of attention both in the media and in research in the recent years. In the literature street children are often defined as being under the age of 18. In this thesis, the focus group is the street youth, meaning the adolescents and young adults who either live full-time in the streets or are otherwise strongly connected with the street life. The research interest was to study how poverty is present in the lives of the street youth, and how their experiences of poverty in the streets and their own agency change when they grow older. A further interest was to find out how street life enables transition into adult roles in the society. The theoretical background of the thesis consists of introducing the discussion of structure and agency in social sciences as a way to understand the social life, then introducing the relevant concepts of poverty and social exclusion. Poverty in this thesis is understood in its widest sense, as Amartya Sen has defined it: deprivations of basic capacities that a person has to live the kind of life he or she has a reason to value. Also, the contemporary research on street children is introduced, where the agency perspective has gained space. The thesis also takes a look at some situational factors of the case study country Zambia, which affect the lives of the country’s vulnerable children and youth. This thesis is an ethnographic research consisting of two field work periods in Zambia’s capital city Lusaka. These field work periods took place in July-August 2011 and 2012 in an organization working with street children and youth. The informants were a heterogeneous group of street youth, aged between 14 and 28 and connected to the street life from different positions. The data consists of field notes and 33 recorded interviews with the informants. The results show that most of the street youth expressed reluctance towards their current life in the streets with little prospects for change. Income-wise their poverty seemed to vary, but the money was spent to meet one’s instant needs. Poverty was further expressed in terms of experienced public disrespect and vulnerability to violence and abuse by other street youth as well as police authorities. It also meant remoteness and mistrust in one’s social relationships. Poverty in the streets caused dependency of substances leading to decreased ability to take care of oneself as well as violent behavior. Growing older in the streets seemed to bring increased feelings of wasted years and frustration in one’s life situation, which was in contrast to adult roles in the society. Prolonged street life brought a risk of adopting illegal means and violent and harmful conduct. However, this was not necessarily so, and some of the youth had taken distance to the street life abandoned many of their earlier street behaviors. As chances for employment were small, they were, however, still stuck in the streets to earn living.
-
(2016)In this study, I analyze trade between two growing countries. One of them is technologically more advanced (technological leader), while the other is technologically behind (technological follower), but owns a significant resource bounty. The follower uses natural resources as an input and sells its output to the advanced country which produces consumption goods for both countries. What happens, if these countries integrate by trade. In this study, I prove the existence of stable and sustainable growth paths. I examine economic growth which is mutually beneficial for both leader and follower. I also explore how to generate an economic growth without exhausting a resource bounty of the follower country, but how to use trade as a channel for technology diffusion from a technological leader country. Ultimately, I examine, what happens if there is an asymmetry in the world market: when one country has resources, while other one has better technologies. So, the objective of this work is to find out how will these different economies cooperate, trade and integrate with each other. Deliberations here are accompanied by two models of technological innovation through trade and trade with environmental constraints. Calculating these scenarios through, I came to conditions under which there is a distinct possibility of gaining a unique steady-state equilibrium. These two models persuasively show that there is a way which allows two countries grow together but not exhaust their resource bounty at the same time. If two countries follow these conditions intently and firmly, then their consumption, output and natural resource price grow, while the resource stock hover around the same rate as it used to be. I came to an inevitable conclusion: the bigger an economy of technological follower is the more it is able to switch from developing its own independent research and development sector to a technology diffusion through trade approach and vice versa. It is also possible to say that the wealth benefits more in large country if it has a domestic innovation sector. This ultimately means that in a big country a resource bounty is definitely a blessing rather than a curse. Resource richness supports investments in research and development sector in a big open economy.
-
(2020)This thesis examines the use of sexual violence against men during the Bosnian War in 1992-1995, based on the case files of the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia (ICTY). Previous studies on the victimization of men in conflict-related contexts, including in Bosnian War, are lacking and are not researched enough. The objective is to contribute to the research on sexual violence against men in conflict-related contexts, to find the motives behind committing such actions and to combine the areas of research – conflict, war crimes and human rights studies. The primary source for this thesis is the database of the International Criminal Tribunal for the former Yugoslavia, the first-ever international war crimes tribunal to indict and convict individuals with charges of sexual violence against men. The case files on individuals that have been charged of using sexual violence or include charges of sexual violence in their indictments were analysed to clarify if they fit into the criteria of this research. Sexual violence against men during Bosnian War was used as tactic, a method to create and spread fear. It was part of widespread and systematic attack against the civilian population and to dehumanise the victims. In the case of the Bosnian Serbs and Bosnian Croats the data reveals an intent to forcibly remove a specific ethnic group from an area to ensure control and to depopulate certain areas. Analysis shows that in many instances the person convicted of his or her crime(s) was not directly involved in committing the crimes but bore the responsibility of the acts of their subordinates.
-
(2019)Pro gradu-tutkielmani käsittelee Neuvostoliitossa ja Venäjällä vuosina 1986-2018 tehtyä Gulag-historiapolitiikkaa julkisen historiakulttuurin näkökulmasta ja sitä, miten Gulag-historiaa on käytetty poliittisiin ja yhteiskunnallisiin tarkoituksiin. Tässä työssä Gulagia käytetään sen arkikielisessä merkityksessä sateenvarjokäsitteenä, jolla tarkoitetaan Neuvostoliiton aikaisten vankileirien lisäksi myös kaikkea Neuvostoliiton yhteiskuntajärjestelmään sisältynyttä poliittista väkivaltaa. Historiapolitiikalla tarkoitetaan tietoisesti tapahtuvaa historian poliittista käyttöä, jonka avulla pyritään saavuttamaan tiettyjä yhteiskunnallisia tavoitteita. Julkisella historiakulttuurilla viitataan julkisessa tilassa tapahtuvaan historian poliittiseen käyttöön, esimerkiksi erilaisiin muistomerkkeihin ja muistopäiviin. Aikarajaukseni alkaa vuodesta 1986, jolloin glasnost-periaatteen käyttöönotto mahdollisti ensimmäistä kertaa avoimen keskustelun Neuvostoliiton vankileirihistorian kaltaisesta aiemmin vaietusta aiheesta. Aikarajaukseni päättyy vuoteen 2018, johon mennessä on mielestäni ollut kestävää tarkastella Gulag-historiapolitiikan pitkäkestoisten suhdanteiden lisäksi myös 2010-luvun Venäjän yhteiskunnallisen tilanteen uudenlaista heijastumista vankileirihistorian tulkintaan. Tutkimukseni näkökulma perustuu siihen, että Neuvostoliiton ja sittemmin Venäjän yhteiskunnalliset olosuhteet ovat vaikuttaneet ratkaisevasti siihen, miten Gulag-historiaan on suhtauduttu. Tutkimuskysymykseni mukaisesti tarkastelen, millaista Gulag-historiapolitiikkaa Neuvostoliitossa ja Venäjällä on tehty, ja miten sitä on hyödynnetty poliittisiin ja yhteiskunnallisiin tarkoituksiin. Gulag-historiapolitiikan ajallisten painotusten ja ominaispiirteiden lisäksi kiinnostukseni kohdistuu historiapolitiikan taustalla olevien historiapoliittisten motiivien havainnointiin. Hypoteesini on, että Gulag-historiapolitiikka on luonteeltaan ja sisällöiltään alueellisesti ja sosiaalisesti jakautunut ilmiö, jonka ilmenemisessä on paikallistasolla suuria eroja. Oletus perustui siihen, että historiapolitiikan kentällä ovat vaikuttaneet melko tasaisesti muutamat keskenään erilaiset toimijat, joiden historiakulttuuri on lähes poikkeuksetta ollut tiiviisti sidoksissa poliittisten repressioiden historian kannalta tärkeisiin paikkoihin. Tästä voisi päätellä, että Gulag-historiapolitiikka olisi luonteeltaan epäyhtenäistä, ja että tämä epäyhtenäisyys näkyisi venäläisessä yhteiskunnassa kollektiivisen muistamisen ja yleisen Gulag-historiatietoisuuden puutteellisuutena. Tutkimusmetodini on lähdeaineiston laadullinen sisällönanalyysi, jonka perusteella analysoin Gulag-historiapolitiikan ilmenemistä ja Gulag-historialle aineistossa annettavia merkityksiä. Tekemäni johtopäätelmät kontekstoin Neuvostoliiton ja Venäjän yhteiskunnallisiin kehitysprosesseihin. Aineiston sisällönanalyysin perusteella käy ilmi, että tutkimushypoteesini toteutui osittain. Gulag-historiapolitiikka osoittautui hypoteesini mukaisesti yhteiskunnallisesti jakautuneeksi ja monimuotoiseksi ilmiöksi. Tätä perustelee ennen kaikkea sen historiapoliittisten toimijoiden monimuotoisuus: voidaan katsoa, ettei koko aikarajauksen aikana ole ollut olemassa yhtä yhtenäistä Gulag-historiapolitiikkaa, vaan pikemminkin useiden yksittäisten toimijoiden suhteellisen tarkasti rajattuja historiapoliittisia näkemyksiä ja niiden perusteella tuotettua historiakulttuuria. Etenkin kansalaisjärjestö Memorialilla ja ortodoksisella kirkolla on ollut omat selkeän yhtenäiset näkökulmansa, jotka ovat näkyneet niiden historiakulttuurien erilaisuutena. Niiden historiakulttuurit osoittautuivat omiksi, yhtenäisiksi kokonaisuuksikseen, joiden vaikutukset vastoin hypoteesiani ylittävät paikkakuntakohtaiset rajat, ja joilla on molemmilla ollut huomattava vaikutus Gulag-muistamiseen valtakunnallisella tasolla ympäri Venäjää. Kaikkia historiapolitiikkoja yhdisti niiden motiivien sisäpoliittisuus, pyrkimys kansallisen yhtenäisyyden luomiseen ja Stalinin hallintokauden aikaisten repressioiden suhteellinen korostaminen. Tästä huolimatta Venäjällä ei ole yksiselitteistä, kollektiivista käsitystä siitä, kuinka Gulag-historiaan tulisi suhtautua ja kuinka sitä tulisi julkisesti muistaa ja käsitellä. Tulevaisuuden kannalta huomionarvoista on etenkin valtion 2010-luvulla Gulag-historiaa kohtaan herännyt kiinnostus, jonka taustalla näyttäisi olevan pyrkimys rajoittaa ja kontrolloida valtiosta riippumatonta Gulag-historiapolitiikkaa. Tämä koskee etenkin sellaista historiapolitiikkaa, jonka taustalla on pyrkimys liberaalidemokraattisten arvojen edistämisestä. Nähtäväksi jää, tuleeko Gulag-historiasta tosiasiallinen osa kollektiivista kansallista muistia, ja missä määrin mahdollisesti valtion uusi historiapoliittisen vallankäytön väline.
Now showing items 1188-1207 of 5399