Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Title

Sort by: Order: Results:

  • Understanding online privacy behaviours : An integration of the Reasoned Action Approach and Protection Motivation Theory 
    Mela, Noora (2022)
    This thesis investigates the antecedents of online privacy behaviours in the context of institutional tracking in PC and in mobile environments by utilizing a research model integrating The Reasoned Action Approach (RAA) and Protection Motivation Theory (PMT). Using a convenience sample (N = 148), an empirical study testing the conceptual model based on said theories was conducted. Data analysis was performed using the partial least squares technique and simple slopes analysis. Results demonstrate, that RAA constructs injunctive norm, instrumental attitude and PMT construct perceived severity predict intentions to protect personal data, while intentions and procedural knowledge regarding protective strategies predict protective behaviours in both PC and mobile environments. Both intentions and procedural knowledge have a stronger positive effect on online privacy behaviours in PC than in mobile environment. Procedural knowledge was found to moderate the relationship between intentions and behaviours in both environments. The study’s limitations and implications for research and practice are discussed.
  • Understandings of racism in the Equality Plans of the Finnish Universities of Applied Sciences 
    Lehtola, Annika (2021)
    The purpose of this study is to investigate how race and racism are understood in the policy documents called Equality Plans of the Finnish language-based Universities of Applied Sciences. The research questions are 1) what is said about racism and other related concepts in the Equality Plans, and 2) where and in relation to what are they acknowledged? Moreover, the study examines how whiteness and other values of Finnish society are reflected in the Equality Plans and what types of solutions higher educational institutions offer to racism. The analytical reading of the Equality Plans is informed by the theoretical framework that includes perspectives of critical whiteness, intersectional postcolonial feminism, Nordic exceptionalism to racism and colonialism, and feminist and education policy studies that discuss interpretations and practices of equality in educational institutions. The research material includes Equality Plans in eighteen Finnish language-based Universities of Applied Sciences in Finland. The analysis utilises the tools of the abductive content analysis and Critical Discourse Analysis in identifying the explicit and implicit meanings connected to race and racism. The results of the study indicate that the understanding of race in Finnish policy documents is vague, and the synonyms such as “ethnicity” are connected to ethnic and racialised minorities. The solutions for racism are abstract and appeal to the attitudes of the university community instead of challenging the structures that maintain and produce racism. According to this study, whiteness remains unrecognised and unquestioned in higher education institutions. Thus, resisting racism and promoting equality and justice requires a systematic and profound analysis of institutional whiteness in higher education structures and practices. The results align with the previous research on policy documents in Finnish education institutions, contributing to the discussion with Universities of Applied Sciences.
  • Understanding TED as Alternative Media 
    Ferica, Imy (2012)
    This study aims to examine the political, economic, social and cultural characteristics of TED as alternative media. TED (Technology, Entertainment and Design) is a non-profit global conference media organizer that curates formatted brief speech called TED Talk and presents it in its offline conferences as well as publishes in online platform. TED has a global network that has spread rapidly through TEDx, a replication of TED-like conference by local communities worldwide. This social phenomenon makes TED as the contemporary illustration of the latest development of alternative media. Earlier literature studies on alternative media from Atton (2002) and Downing et al. (2001) focus on alternative media’s role as civil society that radically opposes the dominant power of the state, market and mainstream media. This civic role is important in providing alternative voices in democracy. Castells (2008) argues that the advancement of communication technology in globalization process has extended alternative media’s civic engagement to global level and empowered the community to higher access and participation in alternative media. Bailey et al. (2008) surmise these developments into four approaches that see alternative media: first, in serving the community; second, as an alternative to mainstream media; third, as part of civil society; and fourth, as a rhizome-like hybrid media. This study utilizes these literature references along with the four frameworks above to present holistic view in understanding TED as alternative media. By studying TED, I seek to expand these theoretical discussions by looking at how alternative media build sustainable civil society movement through dynamically incorporating dominant values in achieving its alternative media goals. This hybrid approach also affects alternative media’s ways in serving the community, promoting democracy and prompting social changes. The methodology of this study is ethnography. Since TED has two social settings of offline conference and online media platform, the ethnographic approach of this study is conducted in both setting. I gathered field data through participation and observation on TEDx Jakarta event and interview with the founders as well as online observation on TED.com, TED Talk videos, TED’s forums and third party documents on TED. I analyzed the data with the help of coding tools and discussed the findings within the framework of literature references. The key findings of this study show that TED’s political, economic, social and cultural characteristics are contingent, rhizome-like and transhegemonic. These characteristics project TED as alternative media that adopts dominant practices such as commercialism and controlled editorial system and maintaining elitism to reach paradoxically its civic goals of democratizing knowledge sharing and making social changes. TED also builds flexible partnership with the market and mainstream media and is not entirely counter-hegemonic. Although TED maintains a centralized authority in policy making, its relationship with its communities is based on rhizome-like network which strives towards semi-hierarchical access and participation, multiple replications by community and heterogeneity of its community across geographical and cultural borders. However this hybrid strategy of alternative media brings up threats of over-commercialization, elitism within the community, and ideological bias.
  • Understanding the 2016 Brexit referendum : A Process Tracing Analysis of events that led to David Cameron's declaration of referendum in 2013 
    Devkota, Sisir (2017)
    This paper will investigate the causes that led David Cameron to declare the Brexit referendum in the year 2013. Given the nature of Brexit results in 2016, there has emerged a vacuum of knowledge regarding political causes that triggered Cameron to declare the referendum in 2013. The paper will utilize deductive positivist methodology and employ Process Tracing as a method to investigate the answer to the research question. This paper will formulate and test five different hypothetical conjectures. The study is significant in the field of World Politics as it will act as a reference to future studies in the field of EU integration and leadership decisions.
  • Understanding the Native-Immigrant Test Scores Gap : The Case of Finland 
    Riudavets, Marc (2020)
    This Master’s Thesis studies the immigrant-native gap in terms of test performance in the PISA assessments for Finland. Data suggest that students with immigrant background perform worse than natives. I provide evidence that this unconditional gap is partially offset when some variables are introduced in the analysis. Socioeconomic status and age of arrival seem to play the biggest role in explaining the difference in performance. Some degree of heterogeneity is also found within the immigrant population in terms of performance across the socioeconomic status distribution or the language spoken at home.
  • Unelmakoteja, hierarkiaa ja ylipappeja : Rituaalisuus sisustuslehtien kotiesittelyissä 
    Luoma, Anu (2012)
    Sanalla rituaali on uskonnollinen ja vanhahtava kaiku. Rituaaleja on kuitenkin kaikkialla, ne ovat osa nykyarkeamme ja myös arkemme katkaisijoita. Rituaali on hyvin moniulotteinen käsite. Siihen liittyvät muun muassa kommunikaatio, symbolit, hierarkia ja rituaalispesialistit. Tutkielmassa tarkastellaan, millaisia rituaalisia ulottuvuuksia sisustuslehtien kotiesittelyistä löytyy. Koska sisustuslehtien kotiesittelyt ovat mediaesityksiä, ovat niissä esiintyvät rituaalit niin sanottuja medialisoituneita rituaaleja. Koti on hyvin henkilökohtainen asia. Jokaisella on koti, ainakin jonkun määritelmän mukaisesti. Kodit ovat kuitenkin varsin yksityisiä paikkoja. Meillä ei ole pääsyä toisten koteihin, ellei meitä niihin kutsuta. Samaan aikaan arkitietomme perustuu yhä enemmän mediavälitteiseen tietoon. Tutkielmassa uskotaan mediavälitteisten kotien vaikuttavan siihen, millaiseksi sosiaalisesti oikeanlainen koti mielletään. Tutkielmassa kotiesittelyjen tarkastelu rajautuu kotien kuviin ja niihin liittyviin kuvateksteihin. Kuvista on tutkittu visuaalisia järjestyksiä ja kuvateksteistä sitä, millaisia asioita niissä kodeista kerrotaan. Löydökset on analysoitu rituaalien näkökulmasta. Tutkielman teoreettisen viitekehyksen muodostavat media-antropologia, visuaaliset järjestykset sekä tärkeimpänä rituaalien teoria. Tutkimusmenetelmänä on mediaetnografia, tarkennettuna mediaesitysten etnografia. Tutkimusaineisto koostuu kolmen suomalaisen sisustuslehden, Avotakan, Dekon ja Glorian Kodin vuosikerrasta 2011. Yhteensä lehtiä on 36 ja niissä kotiesittelyitä yhteensä 138. Vaikka jokainen esitelty koti on omanlaisensa, löytyy esittelyistä myös paljon yhtäläisyyksiä. Kodit ovat avaria, valoisia ja siistejä, niissä on vähän tavaraa, ja suuri osa niistä sijaitsee Helsingissä. Koteja ja niiden esineistöjä kiitetään kuvateksteissä. Usein koti tai joku sen esine on asukkaan toteutunut haave. Asukkaat ovat pääasiassa keskiluokkaisia, luovan alan edustajia. Perhesuhteista eniten ovat esillä äidin, isän ja lapsen/lasten muodostamat perheet, heteropariskunnat ja sinkut. Kotiesittelyistä löytyy runsaasti rituaalisia elementtejä. Lehtien ympärille kokoontuu kuviteltu yhteisö, jonka kommunikaatiossa on rituaalisia piirteitä. Lehdet ovat yhteisön rituaalinen, mediavälitteinen pyhiinvaelluspaikka. Kotiesittelyt ovat ritualisoituneita, ja niissä on selvästi näkyvissä rituaaleille keskeisiä hierarkkisia elementtejä. Esittelyjen kontekstista löytyy myös erilaisia rituaalisia toimijoita, joiden suhde toisiinsa on hierarkkinen. Kotiesittelyt ovat mediatekstinä rituaalin kannalta kaksiulotteisia. Yhtäältä niissä esitetään julkisesti kodin sisustamisen rituaali eri ulottuvuuksineen. Toisaalta teksti ei ole rituaalin elementti sellaisenaan, vaan vasta, jos vastaanottaja on ottanut sen käyttöönsä. Johtopäätöksenä esitetään rituaalisten ulottuvuuksien vaikuttavan osaltaan siihen, että kotiesittelyt ja niiden kodit ovat keskenään niin samankaltaisia.
  • Unelmavaimo saa oman huoneen : Vaimous Eeva-lehden parisuhdekriisistä kertovissa tarinoissa 1980–2010 
    Kangasmaa, Mari Tuulikki (2012)
    Tässä tutkimuksessa analysoidaan kulttuurisesti jaettua parisuhdeymmärrystä eli käsitystä siitä, mitä miehen ja naisen väliseen intiimiin suhteeseen kuuluu. Tutkimuskysymys tarkentuu siihen, millaisia sukupuolittuneita käsityksiä vaimouteen liittyy ja millaisia muutoksia käsityksissä tapahtuu ajalla 1980–2010. Vaimous tarkoittaa tässä työssä sellaista heterosuhteeseen tuotettua naiseutta, joka kulttuurisena mallina kertoo tavan, jolla naisen odotetaan elävän parisuhteessa miehen kanssa. Tutkimuksen aineisto muodostuu Eeva-lehdessä julkaistuista, parisuhdetta koskevista henkilöhaastatteluista. Analyysin ensimmäinen osa on suuntaa antava perusanalyysi Eeva-lehden vuosikerroille 1980, 1993, 2001 ja 2010. Tarkempaan analyysiin olen nostanut näiden vuosikymmenten vaihteista yhteensä 22 haastattelua, joissa aiheena on parisuhteen kriisi. Tutkimusmetodi paikantuu narratiiviseen perinteeseen. Etsin haastatteluista kulttuuristen mallitarinoiden aineksia sadun tulkinnan keinoin, tunnistamalla toistuvia juonirakenteita ja aktantteja. Tutkimus liittyy osaksi sosiologista keskustelua, jossa perhe ja parisuhde nähdään paitsi osana yhteiskuntaa myös sen muutosten indikaattorina. Keskeisinä lähteinä ovat Ulrich Beckin ja Elisabeth Beck-Gernsheimin postmodernit teoriat individualisaatiosta ja yhteiskunnasta, jossa ennalta määrätyt roolit ja normit on purettu. Kun myös parisuhteessa esimerkiksi sukupuoliroolit ja työnjaot ovat neuvottelunvaraisia, tärkeäksi tehtäväksi nousee suhteen ja tunteiden jatkuva tarkastelu. Tällainen näkökulma liittyy Anthony Giddensin ideaan ’puhtaista suhteista’. Tutkimuksen teoreettinen perusta on Peter Bergerin ja Thomas Luckmannin tiedonsosiologisessa teoriassa ja siitä kehittyneessä konstruktionistisessa näkökulmassa. Ymmärrys siitä, mitä parisuhteeseen kuuluu, kiinnittyy tiettyyn aikaan ja paikkaan liittyväksi, kielellisessä kommunikaatiossa yhteisesti rakennetuksi tarinaksi. Tutkimuksen tulokset paljastavat ristiriidan sen suhteen, mitä vaimon roolin oletetaan perinteisesti pitävän sisällään ja millaisen roolin koetaan sopivan omaan elämään. Puolisoiden itsenäisyys ja erillisyys parisuhteessa muuttuvat kolmenkymmenen vuoden kuluessa aiempaa selvemmin tiedostetuksi oikeudeksi. Tulkintani mukaan parisuhdekeskustelua 1980-luvulta tähän päivään on leimannut vanhojen roolikäsitysten nopea purkaminen ja uusien – individualismia ja yksilön oikeuksia korostavaan yhteiskuntaan sopivien – hitaampi rakentaminen. Tilanne, jossa valmiita normeja ja rooleja ei ole, vaatii paljon neuvottelua ja sopimuksia ja on altis häiriöille. Aineistosta käy selville, että usko parisuhteeseen on kaikesta huolimatta vahva. Vaikeankin kriisin läpikäyneet henkilöt uskovat yhä parisuhteeseen elämäntapana. Tutkimus myös osoittaa sellaisia toistuvia malleja, joilla pyritään pelastamaan kriisiin joutunut parisuhde tai selviämään sen hajoamisesta. Selviytymistarinat muuttuvat kolmenkymmenen vuoden kuluessa vaikeuksissa tapahtuvasta 'henkisestä kasvusta' asiantuntija-avulla työstettäväksi 'minä-projektiksi'. Eeva-lehden parisuhdehaastattelujen perusteella voi sanoa, että vahvistuva yksilö- ja terapiakulttuuri näkyvät myös parisuhteessa.
  • Unelmia, pelkoja ja tavallista elämää : Nuorten tulevaisuuskuvien hyvinvointiulottuvuudet muuttotappio- ja muuttovoittokunnassa 
    Mäkinen, Satu (2016)
    Tämän tutkimuksen tavoitteena on selvittää paikkakunnan merkitystä nuorten tulevaisuuskuvissa. Lähtökohtana tutkimuksessa on hyvinvoinnin alueellisen erilaistumisen vaikutus kuntiin ja kunnissa eläviin nuoriin. Tutkimuksessa tarkastellaan yhden muuttovoittokunnan ja yhden muuttotappiokunnan nuorten tulevaisuuskuvia hyvinvoinnin näkökulmasta. Tulevaisuuskuvan nähdään toimivan ympäristönsä peilinä ja ilmentävän esimerkiksi yhteiskunnan arvoja ja muutoksia. Analyysissä kiinnostus kohdistuu tutkimuspaikkakuntien välisiin eroihin, yleisiin mielikuviin eri alueista sekä niihin rajoihin ja mahdollisuuksiin, joita eri paikkakunnille tulevaisuuskuvissa piirtyy. Keskeisenä teoriana ja aineiston jäsentelyn apuvälineenä toimii Erik Allardtin käsitteistö hyvinvoinnin ulottuvuuksista. Aineisto koostuu 127 pirkanmaalaisen yhdeksäsluokkalaisen nuoren kirjoittamasta tulevaisuuskuvasta. Aineistonkeruussa on hyödynnetty eläytymismenetelmän muotoa, kehyskertomusta. Kehyskertomuksia on ollut kummallakin paikkakunnalla kaksi. Kehyskertomusten avulla on ollut mahdollista tarkastella tarinan sisällön muuttumista, kun yhtä seikkaa kertomuksessa muutetaan. Olennaista kehyskertomuksissa oli se, että toisessa oltiin kotipaikkakunnalla ja toisessa oli muutettu sieltä pois. Tutkimustulokset hahmottavat nuorten näkemyksiä elämästä sekä heidän arvoista, unelmista ja peloista. Tulevaisuuskuvat kertovat tarinaa menestyjistä kaupungeissa, unelmantoteuttajista ulkomailla ja tavallisen elämän sankareista pienillä paikkakunnilla. Suurimmaksi osaksi voidaan todeta, että nuorten kuvaukset tulevaisuudestaan ovat positiivisia. Kuitenkin muuttotappiokunnan kotipaikkakunnalle sijoitetut kirjoitukset kuvaavat myös työttömyyttä, epäonnistumista ja muuttopuhetta. Etenkin työ ja muut elintasomuuttujat osoittautuivatkin nuorille keskeiseksi tekijäksi elämänjärjestyksen ja oman itsensä kannalta. Erityisesti paikkakuntien työ- ja koulutusmahdollisuudet sanelevat pitkälti sitä, millaiseksi elämä missäkin muotoutuu ja erityisesti ne vaikuttavat tyttöjen ajatuksiin omasta tulevaisuudestaan. Muuttotappiokunnissa tyttöjen tulevaisuuskuvat keskittyivät huomattavasti enemmän perheen, kodin ja perinteisten sukupuolikäsitysten piiriin, kun taas muuttovoittokunnissa tytöt toivat enemmän esille uraan ja koulutukseen liittyviä seikkoja. Työ- ja koulutusmahdollisuuksien tarjonta näyttäisi siis linkittyvän myös naisemansipaatioon. Tutkimustulosten perusteella voidaan sanoa, että paikkakunnalla on merkitystä hyvinvoinnin kannalta. Se, millä tavoin ja millaisten arvojen mukaan elämä milläkin paikkakunnalla rakentuu, määrittää myös yksilön toimintaa ja olemista siellä. Tässä olennaisena tekijänä ovat myös paikkakunnilla esiintyvät areenat, kuten työmarkkinat.
  • Unemployed and Alone? : The Relationship between Living Alone and Social Wellbeing among Unemployed People in Finland 
    Halonen, Iiro (2019)
    This master’s thesis examines the relationship between living alone and the social wellbeing of basic unemployment benefit recipients in Finland. Living alone has become common in Finland, but previous research focusing on the relationship between living alone and social wellbeing among disadvantaged groups is scarce. This study contributes to the existing research by analyzing the interaction of living alone and different socioeconomic and demographic indicators among the unemployed. Theoretically, the study uses the concept of new social risks to interpret the nature of living alone in the post-industrial welfare state. The interpretation of the relationships between different forms of wellbeing is based on the theories of wellbeing by, among others, Erik Allardt and Pierre Bourdieu. Social wellbeing is considered from objective and subjective perspectives using the theories of social isolation and social capital. The study uses survey data (N = 948) gathered by the National Social Insurance Institution of Finland (KELA). Social wellbeing is operationalized as time spent with friends, participation in community activities, trust in people and loneliness. The statistical relationships between the indicators of social wellbeing, living alone and the socio-demographic variables are tested using ordered logit models. The results of the study indicate that living alone is related to loneliness among basic unemployment benefit recipients. The unemployed who live alone also have less trust in people, which can, however, be explained by a higher prevalence of men, economic problems and poor health among unemployed people who live alone. The results also indicate that the unemployed who live alone have higher levels of objective social wellbeing than others and are thus able to compensate for their lack of home- and work-related social contacts. The argument of the study is that living alone can pose a social risk for basic unemployment benefit recipients through loneliness. As a social policy implication, the social problems of the unemployed who live alone should be considered to a greater extent in social policy, in addition to economic and health related problems. Methodologically the results indicate the need for assessing social wellbeing with several indicators in order to reveal the differences between objective and subjective social wellbeing.
  • Unemployment Hysteresis in the Eurozone : Effects of Gender Differences in Labour Market Behaviour 
    Luukkanen, Matias (2017)
    This thesis investigates the persistence of unemployment shocks in the Eurozone, and whether gender differences in labour market behaviour affects the results of a unit root test. The research addresses the question, whether active economic policy is fundamentally effective at steering the economy, or do the self-adjusting properties of the economy dominate. The theoretical framework is the dichotomy of Natural Rate of Unemployment (NRU) and hysteresis theory. The history and implications of these two alternative narratives are discussed before presenting the Non-Accelerating Inflation rate of Unemployment (NAIRU) as an empirical tool for evaluating the level and relevance of the NRU. The analysis uses quarterly data, on seasonally adjusted unemployment rates, acquired from the OECD public database. After an initial investigation of the descriptive statistics, an autoregressive (AR) time series model is estimated for each country and gender. Then an Augmented Dickey Fuller (ADF) statistic is calculated, for testing the null of unity as a solution for the characteristic equation of the estimated model. A failure to reject the null implies that a highly persistent random walk model sufficiently characterises the unemployment dynamics of the country that generated the data. The individual statistics are combined using two different panel unit root tests (IPS, MW). The panel statistics are calculated for each gender separately, as well as with the aggregate data in order to determine a possible diversion in the dynamics. Both of the tests share the null hypothesis that there is no reason for any country to reject the unit root model, against the alternative that, for at least some countries, a mean reverting model would be more appropriate. A remarkable difference between genders is revealed by the ADF statistics. None of the models result in critical statistic values at the .05 significance level when only male unemployment series are evaluated. Only data on the Netherlands produces a significant statistic value at .1 significance level. However, four countries (Belgium, France, Netherlands, Finland) exhibit mean reverting behaviour when only female unemployment rate series are investigated. The aggregates series, with both male and female unemployment rates included, provide significant statistics for two countries (Belgium, France). The two panel statistics estimated offer divergent insight. The IPS-test fails to reject the null hypothesis for male unemployment but does reject it at .05 significance level, for both female and aggregate data. This result strongly suggests that the behaviour of women is more relevant in the mean reverting tendency. The MW-test, however, strongly rejects the null hypothesis at all usual confidence levels, which suggests that for some countries the unit root model would not be appropriate. While the results of the econometric tests are rather inconclusive, they do reveal something about the unemployment dynamics in the Eurozone. Firstly, most countries fail to reject the possibility of unit root persistence, for male, female and aggregate data. This means that the overall persistence of unemployment is indeed very high. Secondly, the gender differences in labour market behaviour are highly relevant. To conclude anything about the underlying causes for the observed differences would require substantial new research, but these results allow for speculation based on known characteristics of gender specific labour market behaviour. For instance, women tend to be marginally less attached to labour force, resulting in exit, when faced with unemployment. This can be explained by the child-rearing responsibility falling heavier on women, as well as with a wider set of cultural conventions. The policy implications of the findings presented in this thesis are also twofold. First, the apparent persistence of unemployment shocks in general supports the view that, active fiscal and monetary policy can be used to order to bring the economy back to its optimal level. Automatic fiscal stabilizers alone have been ineffective to reduce business cycle variation to an extent that would be sufficient to show in the test procedure as null rejecting statistics. The second implication is the undeniable relevance of gender differences in labour market dynamics. Before drawing any further conclusions on the relevant mechanics from which these observed differences arise, it would be necessary to investigate the covariates of the countries where the phenomenon is the most apparent.
  • Unga arbetslösa kvinnors upplevelser av deltagande i en arbetsverkstad inriktad på motion 
    Siegfrids, Anna (2018)
    Denna pro gradu är en kvalitativ fallstudie som handlar om unga arbetslösa kvinnors upplevelser av pilotprojektet ”Kuntopaja”, en motionsinriktad arbetsverkstad. Syftet med avhandlingen var att ta reda på ifall motion kan tänkas fungera som en motvikt till arbetslöshetens negativa inverkan på hälsan. Detta är intressant att studera eftersom det i en finländsk kontext inte finns någon annan arbetsverkstad som fokuserar på motion och för att studien kan bidra till insikter om hur man kunde stöda arbetslösa mer helhetsmässigt, och på andra sätt än via åtgärder med fokus på sysselsättning och utbildning. Som informanter i studien fungerade fem unga kvinliga deltagare i åldern 18-29. Därtill intervjuades två ledare vid motionsverkstaden. De unga kvinnorna har alla varit arbetslösa mellan ett och tre år. Deras psykiska hälsa har varit så svag att de antingen har varit tvungna att avbryta sin utbildning, eller att de inte har varit kapabla att börja någon utbildning eller ta emot arbete. De unga kvinnornas fysiska hälsa har också orsakat problem där orörlighet och övervikt på olika sätt har försvårat vardagen. Individer som har problem med både sin psykiska och fysiska hälsa tenderar lätt ses som en riskfylld och sjuk grupp. Istället för att ta fasta på dessa ”risk- och sjukfaktorer” var jag intresserad av de arbetslösa unga kvinnornas upplevda hälsa i och med deras deltagande i motionsverkstaden ”Kuntopaja”. Aaron Antonovskys hälsoteori om salutogenes och känsla av sammanahang; ”KASAM”, gav goda verktyg för detta och fungerade som den teoretiska referensramen för min studie. I och med att mitt intresse riktade sig på upplevelser har jag tillämpat fenomenologisk hermeneutik som infallsvinkel. För att nå upplevelserna av motionsverkstaden har jag använt tre olika typer av datamaterial; två semistrukturerade gruppintervjuer med fem deltagare av motionsverkstaden, frågeformulär riktade till deltagarna och en semistrukturerad parintervju med motionsverkstadens två ledare. Som analysmetod har jag använt kvalitativ innehållsanalys. Mina forskningsfrågor var; 1: Varför deltog de unga arbetslösa kvinnorna i Kuntopaja- projektet? 2: Hurudana upplevelser har deltagarna av Kuntopaja-projektet? Hur såg ledarna på verksamheten? 3: Hurudan inverkan upplever deltagarna och ledarna att Kuntopaja-projektet haft på deltagarnas liv, speciellt gällande hälsomässiga aspekter? Den slutsats som har kunnat dras från analysen är att motion kan fungera som en motvikt till arbetslöshetens negativa inverkan på hälsan. Att Kuntopaja var ett halvfärdigt pilotprojekt hade stundvis bidragit till känslor av osäkerhet, frustation och motivationsbrist vilket understryker vikten av att verksamhet för individer och grupper som inte mår bra bör vara noga planerad och strukturerad. Frånsett detta var de arbetslösa unga kvinnornas upplevelser av Kuntopaja väldigt positiva; gruppen upplevdes trygg vilket hade sporrat dem att utmana sig själva såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Att de vid sidan om den vanliga arbetsverkstadsverksamheten hade fått fokusera på sig själva och sin hälsa istället för arbetslöshet hade även skapat en balans i vardagen. Resultatet av detta var en ökad fysisk och psykisk hälsa; vikten hade gått ner, dygnsrytmen och humöret hade blivit bättre och självförtroendet hade ökat. För en del deltagare innebar Kuntopaja en mer bestående förändring också efter verksamhetsperioden; motionen hade blivit en central motståndsresurs som de hade fortsatt med efter att Kuntopaja tagit slut. Detta hade hjälpt dem att uppnå en starkare KASAM över sina liv och de hade börjat söka sig vidare i livet. För några andra var förändringen mer temporär; ensamheten, psykisk ohälsa och kostnader var hinder för motionsutövandet efter Kuntopaja och deras fysiska och psykiska hälsa hade återgått till samma nivå som den varit innan Kuntopaja. En mer kontinuerlig insats kunde ha fungerat bättre i detta fall. Alla de fem arbetslösa unga kvinnorna upplevde ändå att tiden som de spenderade i Kuntopaja var meningsfull och bidrog till en bättre hälsa. Denna studie framhäver således vikten av att arbetslösa ungdomar skulle erbjudas jämlika möjligheter till motion och användning av motionsutrymmen, varpå arbetslösa ungdomars möjligheter till en meningsfull fritid också skulle öka och de negativa effekterna av arbetslöshet skulle minska.
  • Unga reflekterar över rasism och ett mångfaldigt Finland 
    Sariola, Anna Emilia (2014)
    I min pro gradu-avhandling vill jag ta fasta på det samhälleliga klimatet angående invandringspolitik och rasism i Finland. Politiska rörelser med nationalistiska tankar har under de senaste åren blivit allt starkare runt om i Europa. Syftet med min undersökning är att studera hur unga tänker om rasism i Finland i dag och jag lyfter jag upp elevernas tolkning av rasism som det centrala. Mina forskningsfrågor är: - Hur förhåller sig till och hurdana föreställningar om rasism har skolelever? samt - Kan man finna olika diskurser i ungas berättelser och i så fall vilka? Jag anser att det är viktigt att forska i vad unga har för tankar för att se på vilka de framtida tendenserna i samhället kan vara. Det är inte alls sagt att man reflekterar över de olika, 'självklara', sätten att agera i vardagen och jag tror att det är nyttigt att forska i de diskurser som leder oss. Materialet består av skrivna berättelser av 42 elever i årskurserna 9 och 10 i Helsingfors. Informanterna var 14-17 år och materialinsamlingen skedde under våren 2013. Eleverna läste insändaren Finland – ett tryggt land för alla? (Holm 2012, Bilaga 3.) och skrev därefter ner sina tankar. Narrativerna analyserar jag med hjälp av diskursanalys. Jag fann fyra olika typer av diskurser: 1) den kritiserande unga, 2) den engagerade unga, 3) den agerande unga och 4) den indifferenta unga. I analysen av diskurserna använder jag mig av ett narrativt och diskursanalytiskt närmandesätt och koncentrerar mig på informanternas tolkningar av verkligheten med grunden i socialkonstruktivismen. För att göra min analys levande och visa hur de unga producerar diskurser och hur diskursanalysen har tagit sin form i denna avhandling, presenterar jag utdrag, citat, ur informanternas texter. Citaten demonstrerar hur mina informanter uttrycker sig, samt ger läsaren en möjlighet att iaktta min argumentation om materialet och förstärker validiteten av min analys. Enligt mina forskningsresultat uttrycker endast den kritiserande unga direkt sina personliga rasistiska åsikter. Han visar på en tydlig kritik mot och tvivel för hur allmänt förekommande rasismen i Finland är. Den engagerade unga är upprörd över de orättvisor som människor utsätts för. Den indelning i 'de' och 'vi' som den engagerade unga skapar handlar närmast om 'rasisterna' och 'offrena'. I diskursen används uttryck som att tycka synd om offren. Ett betydande konstaterande av den agerande unga är att rasism har blivit tabu i Finland. Diskriminerande praxis, som även kunde kallas gömd och osynlig rasism, är svårt att ta tag i och blir lätt ett tabu då ämnet är känsligt och syftet är att korrigera ett allmänt sätt att tänka och fungera. Den minst framträdande diskursen är diskursen om den indifferenta unga. Den indifferenta unga diskuterar sitt eget språkbruk och kommer då närmare förståelsen för hur han själv bidrar till att upprätthålla ojämlika maktförhållanden genom att använda diskriminerande ord. Ordval har betydelse för rådande samhälleliga uppdelningar i 'de' och 'vi'. Dylika maktförhållanden uppehålls genom vad Skutnabb-Kangas (1988, 262–264) kallar för ideologisk rasism. Denna typ av rasism syns enligt henne i språket, i hur vi talar om andra människor och folk. Enligt mina resultat representerar de fyra olika diskurserna en variation av attityder och åsikter som även kan hittas i samhället i stort. Matilainen (2011) konstaterar att det finns vissa vanliga motiveringar till att ett land inte borde ta in fler invandrare. De har att göra med ekonomi, sociala aspekter, moraliska aspekter samt faktorer angående utbildning. (Matilainen 2011, 179–180.) Ungdomarna i Matilainens forskning, som även i min forskning, använde sig av dessa motiveringar. Min forskning har visat på att ungas diskurser om rasism kommer väl fram i narrativa berättelser.
  • Ungas möjligheter till delaktighet vid utkomststödtagande 
    Sjölund, Katarina (2022)
    Tiivistelmä/Referat – Abstract Syftet med denna forskning var ursprungligen att utreda kontexten inom vilken unga långvariga utkomststödtagare möter socialarbetarna som arbetar i de så kallade ungdomsteamen vid vuxensocialarbetet. Med studien ämnade jag utreda hurudana upplevelser de unga har av sin växelverkan med socialbyråns personal. Avsikten var även att försöka inringa ungdomarnas upplevelser av egen delaktighet i det sociala arbetet. Insamlingen av det empiriska materialet utfördes 2014 och den baserade sig på halvstrukturerade intervjuer med unga utkomststödtagare. Informanterna, tio esbo- och helsingforsbor, var vid tidpunkten för intervjuerna mellan 20 och 29 år. Forskningsmaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Ur studien framgick att de unga utkomststödtagarna i regel var tacksamma över det ekonomiska bidrag utkomststödet utgjorde. Samtliga informanter upplevde, i varierande grad, att kontakten till socialarbetarna vid vuxensocialarbetet hade varit problematisk och präglad av inflexibilitet och en oförmåga att se den ungas helhetssituation. De unga klienterna hade ingen delaktighet i det sociala arbetet i samband med utkomststödtagandet. Orsakerna var många och återfanns på såväl individ- som på organisations- och samhällsnivå. I denna magisteravhandling tar jag avstamp i det empiriska materialet och de ungas erfarenheter för att analysera detta utifrån dagens delaktighetsdiskurser inom samhälls- och ungdomspolitiken. Forskningsfrågan lyder; Vad skulle mina informanters hälsning till dagens politiker vara? Svaret kunde vara att ingen lyfter utkomststöd för skojs skull. Det viktigaste för de unga är ett gott bemötande av öppna, lyhörda och genuint hjälpsamma socialarbetare. Den egna socialarbetaren bör ge tillräckligt mycket information samt vid behov hänvisa klienten vidare till andra serviceformer och / eller hjälpinstanser. Varifrån får man konkret hjälp när man ber om det i svåra livssituationer ifall man inte kan få det från socialen? Delaktighet i det sociala arbetet upplevs inte som viktigt för de unga. Nära betydelsefulla människorelationer och den egna motivationen att komma vidare i livet är faktorer som fungerar som drivkrafter för de unga.
  • Unga vuxna som utvecklare av välfärdsservice : Ett delaktighetsperspektiv 
    Murtonen, Emma (2019)
    Den här avhandlingen har skrivits inom ramen för ett utvecklings- och praktikforskningsprojekt kopplat till samarbetet mellan Helsingfors social- och hälsovårdssektor och Mathilda Wrede-institutet. Projektets syfte var att utveckla den svenskspråkiga servicen vid Navigatorn i Helsingfors. I projektet deltog professionella, servicebrukare, studerande, forskare och ledare. Det är i avhandlingens intresse att undersöka servicebrukarnas, det vill säga en grupp unga vuxnas, upplevelser av sin delaktighet i det föreliggande utvecklingsprojektet. Som teoretisk referensram används två perspektiv på delaktighet; ett som fokuserar på servicebrukares delaktighet inom välfärdsservice och ett som handlar om servicebrukares delaktighet inom forskning och utveckling av välfärdsservice. Materialet består av sammanlagt tio kvalitativa intervjuer med sju unga vuxna. Samtliga unga vuxna hade tidigare erfarenheter av välfärdsservice. De unga vuxna intervjuades tre gånger under projektets gång; en gång i början, en gång i mitten av och en gång i slutet av utvecklingsprojektet. Syftet var att få kunskap om de unga vuxnas erfarenheter och uppfattningar av sin delaktighet ur ett processperspektiv. För att öka förståelsen för deltagarnas uppfattningar, kartlades även deras förståelse av begreppet delaktighet och deras tidigare erfarenheter av delaktighet som servicebrukare. Intervjuerna analyserades genom en tematisk innehållsanalys. Studien visar att de unga vuxna hade en mångfacetterad bild av begreppet delaktighet. Avhandlingen visar på vikten av att få vara delaktig och framför allt av att känna sig delaktig i frågor som berör en själv. Delaktigheten är kopplad till starka känslor av att vara värdefull och nyttig medan en känsla av bristande delaktighet kan vara tung att hantera. Delaktighet handlar enligt de intervjuade inte enbart om att vara aktiv utan måste basera sig på frivillighet och deltagande på egna villkor, vilket även kan innebära att anta en mera tillbakadragen och passiv roll. Tidigare positiva erfarenheter av delaktighet var kopplade till gott bemötande medan tidigare negativa erfarenheter handlade om till exempel täta byten av personal. Utgående från sina tidigare erfarenheter hade de unga vuxna också i regel en kritisk syn på Navigatorns service. De unga vuxnas uppfattningar av sin delaktighet förändrades under projektets gång. I mitten av projektperioden upplevde de unga vuxna sig inte helt delaktiga på grund av bland annat svårt språkbruk och otydlig rollfördelning mellan olika medverkande aktörer. I slutet av projektet upplevde de unga vuxna att då deltagarnas roller blev tydligare och målsättningarna kändes gemensamma, ökade också känslan av delaktighet. I det stora hela upplevde de unga vuxna det aktuella projektet som lyckat. De unga vuxna ansåg att den egna medverkan hade bidragit till att ge också andra unga en röst och problemen ett ansikte utåt. De unga vuxna upplevde att de genom att vara med kunde förbättra servicen för andra unga i framtiden. För egen del såg de att upplevelsen av att delta i projektet bland annat hade gett dem positiva upplevelser och ett ökat självförtroende. På basis av tidigare forskning och den här studiens resultat kan man konstatera att unga främst av allt önskar bli bemötta på ett lyhört, reflexivt och avslappnat sätt av professionella. En fungerande relation mellan servicebrukare och professionell ses som till och med som den viktigaste aspekten som främjar känslan av delaktighet både som brukare av och vid utveckling av välfärdsservice. I den här studien framkommer vidare att modersmålets betydelse för känslan av delaktighet är viktig men inte lika central som att bli bemött på ett bra sätt. Däremot ses språkbruket överlag som viktigt för känslan av delaktighet. Utomstående parters förväntningar på ungas egen aktivitet kritiserades genomgående. Istället förväntar sig de unga vuxna i denna undersökning att få delta på egna villkor och utan att känna sig tvingade till det både när det gäller välfärdsservice och utveckling av välfärdsservice.
  • Ungdomar med en osäker framtid? : En studie om hur ungdomar inom ungdomsverkstäder uttrycker sitt agentskap och sin syn på framtiden 
    Rikberg, Sofie (2019)
    Dagens arbetsmarknad har förändrats vilket gör det allt svårare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Som en följd av kortvariga och prekära anställningsförhållanden hamnar allt fler ungdomar i en position där de står utanför både utbildning och arbetsliv. Med den osäkerhet som arbetsmarknaden medför är det allt svårare för unga att planera en framtid. Syftet i denna avhandling är att få kunskap om unga i osäkra sysselsättningspositioner och hur de uttrycker sitt agentskap samt sin syn på framtiden. De centrala forskningsfrågorna för avhandlingen är; Hur beskriver de unga sina tidigare erfarenheter av skola och arbete? Vad talar ungdomarna om när de beskriver sin framtid? Hur beskriver de sina hinder och handlingsalternativ? Avhandlingen utgör en del av forskningsprojektet ”Uppföljning ung - En studie om svensk- och tvåspråkiga ungdomsverkstäder” och består av 10 kvalitativa intervjuer med ungdomar från sex ungdomsverkstäder runtom i Finland. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomarna bär med sig erfarenheter i form av skolmisslyckanden och misslyckanden med att komma in på arbetsmarknaden. Dessa misslyckanden och de strukturella villkor som omger dem har kommit att begränsa deras agentskap och möjligheter inför framtiden. Trots dessa misslyckanden har ungdomarna en positiv framtidssyn och de ser olika möjlighetshorisonter framför sig inom ramarna för dessa begränsningar. Den oro inför framtiden, som framkommer i ungas berättelser, kan förknippas främst med krav från familjen. En del av ungdomarna har klara visioner inför framtiden och försöker genom olika strategier uppnå sina framtida visioner om att få ett arbete, en yrkestitel och på längre sikt en stabil ekonomi. Andra ungdomar har igen en mera otydlig framtidsbild eller vet inte vad de vill i framtiden. De har valt att fokusera på nuet eller prövar olika vägar för att hitta sin egen väg framåt. I ungdomarnas orientering mot sina framtida visioner, står de inför olika val gällande karriärväg som betvivlas och omformuleras. Med dessa valmöjligheter följer även en osäkerhet kring vilka val som är de rätta valen, vilket kan speglas mot sociala förväntningar från omgivningen. För att hitta sin framtid behöver de unga utrymme och möjlighet att kunna ta en paus för att själva få reflektera över sina valmöjligheter inför framtiden.
  • Ungdomar med flyktingstatus, en bortglömd grupp? : En fallstudie om ungdomars integrationsprocess i en lokal kontext 
    Vikberg, Sofia (2013)
    En stor del av invandrarna som kommer till Finland idag är barn och unga. Denna pro gradu-avhandling bygger på en fallstudie i en landsbygdskommun där syftet är att studera flyktingungdomars integration till en ny hemort både från mottagarkommunens synvinkel och från ungdomarnas synvinkel. Viktigt för undersökningen har varit att försöka belysa de faktorer som är viktiga vid integration av ungdomar. Vilka är dessa faktorer enligt ungdomarna själva och hur stödjer kommunen genom sin verksamhet ungdomarnas integration? Viktigt har även varit att beskriva hur integrationsprocessen ser ut i en liten lokal kontext både från ett kommun och ett individperspektiv. Mina forskningsfrågor var följande: Hur planerar en kommun mottagning av flyktingar och vilka insatser ses som viktiga för ungdomar? Hur förverkligas flyktingungdomars integrationsprocess, vilka är arenorna för integration och vilken verksamhet stödjer integration av ungdomar enligt ungdomarna själva? Mitt antagande är att ungdomar är en grupp som lätt hamnar i skymundan vid flyktingmottagning och integration framom vuxna och barn och att integration inte i tillräcklig mån specificerats för denna grupp. Jag har utgående från kommunens integrationsprogram, intervjuer med nyckelinformanter samt annan dokumentation studerat flyktingmottagningsprocessen och specifikt hur ungdomarnas integration i kommunen befrämjas. Kommunens beskrivning av planering och mottagning och hur ungdomarnas perspektiv tagits fram i dokumentation och planering har utgjort en grund för det mönster som jag analyserar i samband med intervjuerna med ungdomarna. Jag har vid analysen av datamaterialet använt mig av tematisk innehållsanalys där jag specifikt tagit fram olika dimensioner i integrationen och jämfört med hur man i planerna betonat integrationsprocessen. I studien lyfts arenor som skolan, hemmet och fritiden fram som viktiga för ungdomars integration. Genom intervjuer med såväl ungdomar som nyckelinformanter från kommunens sida betonas betydelsen av kamratskap och vänfamiljer, utbildning och sysselsättning samt språkkunskaper och betydelsen av att kunna prata majoritetsbefolkningens språk. Ungdomarnas lokala kontext i en landsbygdsmiljö och dess betydelse för ungdomars integration speglas också genom studien.
  • Ungdomar och skolfrånvaro i högstadiet : ett systemteoretiskt perspektiv 
    Gustafsson, Emilia (2016)
    Avhandlingens syfte är att studera skolfrånvaro i högstadiet ur ungdomarnas synvinkel genom ett systemteoretiskt perspektiv. Mitt intresse är att få kunskap om hur de unga själva definierar skolfrånvaro och de problem som anknyter till detta. Hur har de blivit bemötta och vad är det i skolan som förstärker välmående och delaktighet. Finns det en koppling mellan tidigare skolfrånvaro och situationen de är i nu? Resultatet kan ge mer förståelse för skolfrånvaro från ungdomarnas egna perspektiv och kan ge information om hur man kan förebygga social utslagning av ungdomar och utveckla elevvårdstjänsterna. Jag valde att granska detta fenomen genom före detta elevers synvinkel då respondenterna möjligtvis kunde ge en annorlunda synvinkel på skolfrånvaro eftersom de inte längre var i skolsituationen. Jag använde mig av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt ett systemteoretiskt perspektiv som studerar olika risk- och stödfaktorer som endera drar eleven bort från skolan eller drar eleven mot delaktighet i skolan. Med hjälp av systemteori kan man analysera olika relationer och omgivningar som kan påverka skolsituationen. Undersökningen är kvalitativ och materialet har samlats in genom totalt åtta semistrukturerade intervjuer. Jag fick tag i ungdomarna genom Sveps (Svenska Folkskolans Vänner). Alla åtta hade inte själv erfarenheter direkt av skolfrånvaro, men ändå upplevt skolproblematik. Av informanterna var tre stycken pojkar och resten flickor. Materialet har analyserats med hjälp av materialbaserad innehållsanalys. Resultaten visade att systemkrafterna drog personerna åt olika håll, vilket orsakade obalans i systemet. Ungdomarna pratade om relationer i och utanför skolan som varit risk- eller skyddsfaktorer för skolfrånvaro. En persons skyddsfaktor kunde vara en annan persons riskfaktor. Relationer till vuxna och jämnåriga är oerhört viktiga och dessa är krafter som drar dem till skolan eller bort från skolan. Utan dessa relationer upplevde ungdomarna skolan ointressant, obehagligt och mindre meningsfullt vilket ledde till skolfrånvaro. Ifall personerna hade stödjande vuxenrelationer klarade sig ungdomen bättre och ansåg att de inte hade stora svårigheter i skolan. Man kan även konstatera att skoltiden har påverkat nuläget i hög grad.
  • Ungdomars attityder till arbete : en kvalitativ undersökning om arbetets betydelse 
    Nyman, Hanna (2014)
    Syftet med denna studie är att undersöka ungdomars attityder till arbete och tankar kring arbetsidentitet. Studien vill belysa ungdomarnas åsikter om vad arbete innebär för dem och vad som är deras motiv till att arbeta. Avhandlingen vill även uppmärksamma vilken plats arbete har i ungdomars liv. De centrala forskningsfrågorna handlar om ungdomars definition av arbete, attityder till arbete och tankar kring arbetsidentitet. Studiens teoretiska referensram utgörs av sex teorier om meningen med arbete, Jahodas latenta effekter av arbetslöshet samt arbetsidentitet. Forskningsmaterialet samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och består av åtta intervjuer med ungdomar i åldern 18-28 år. Materialet samlades in på ungdomsverkstaden Resurscentret Föregångarna. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med fokus på ungdomarnas åsikter. Ur studien framkommer att ungdomar har ett positivt förhållande till arbete. De unga vill arbeta och kan dela in sitt motiv till arbete i kortsiktiga och långsiktiga mål som uppfylls genom att arbeta. Motiv till att arbeta kan delas in i fyra kategorier: ekonomiska, sysselsättning, självförverkligande samt för att hjälpa andra. En ungdom har flera motiv till att arbeta vilket innebär att varje informant passar in i flera kategorier. Ungdomars tankar om arbetsidentitet och hur stor del arbete har i deras liv är tudelad. Arbete är viktigt för ungdomar men inte tillräckligt viktigt för att påverka deras identitet. Ungdomarna menar att de spelar en professionell roll i arbetssammanhang, men att denna inte påverkar deras personliga identitet. Arbetet kan dock bli en del av de ungas identitet ifall de arbetar med sina drömjobb.
  • Ungdomars erfarenheter av ungdomsverkstäder : En longitudinell studie om finlandssvenska ungdomars erfarenheter av sex ungdomsverkstäder 
    Korhonen, Isabella (2019)
    Ungdomars arbetslöshet och marginalisering är aktuella ämnen i den finländska samhällsdebatten. Ett sätt att minska på och förebygga ungdomars arbetslöshet och marginalisering sker genom ungdomsverkstäder. Ungdomsverkstädernas mål är att stärka ungdomars livshantering och vägleda till sysselsättning. I Finland är verksamheten i ungdomsverkstäderna ett sätt att tillämpa Europeiska kommissionens ungdomsgaranti. Denna magisteravhandling är skriven inom forskningsprojektet Uppföljning Ung (U2). Uppföljning ung följde upp under två intervjuomgångar 43 ungdomar som deltog i svensk- eller tvåspråkiga ungdomsverkstäder i Finland. Utöver intervjuerna ombads informanterna under den första intervjuns gång att fylla i en modifierad version av arbetslivsradarn, genom vilken ungdomarnas upplevda stöd av familj och vänner har analyserats. Forskningsfrågan för denna magisteravhandling är hur ungdomarna upplever sin tid på ungdomsverkstaden. Materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Teoretiska referensramen för denna studie är Mark Learys teori om Sociometer och Charles Snyders teori Theory of Hope. Denna studies centrala resultat är att ungdomarna uppskattade stödet de fick på ungdomsverkstäderna och ansåg att tiden på ungdomsverkstaden var givande. Verkstaden erbjöd ungdomarna sysselsättning, tid att fundera vad de vill göra, rutiner men även stöd. Ungdomarna som var på verkstaden ansåg att de var i en annan livssituation innan de kom till verkstaden, jämfört med kompisarna som var i skola eller arbete. Ungdomsverkstäderna gav ungdomarna förutom sysselsättning, även en gemenskap på verkstaden och en grupp de kände sig inkluderade inom. Ungdomarna ansåg att de fick stöd av personer som stod dem nära. Ungdomarna ansåg även att de fick stöd av de andra deltagarna och personalen på verkstaden. Denna studie är longitudinell, vilket innebär att informanterna följdes upp genom uppföljningsintervjuer. Genom att analysera uppföljningsintervjuerna kunde man se vilka vägar ungdomarna hade gått efter ungdomsverkstäderna. Ungdomarna var dock i olika livssituationer redan när de kom till verkstäderna, vilket innebär att målsättningarna och planerna efter verkstaden varierade. De flesta ungdomar hade sysselsättning efter tiden på verkstaden och de ansåg att ungdomsverkstadens roll för att nå målsättningarna hade varit på olika sätt betydande. För vissa ungdomar hade ungdomsverkstaden gett tiden att fundera vad de vill göra, medan för andra var ungdomsverkstaden ett ställe där de kunde vila upp sig för att sedan återgå till studier, arbete eller alternativt börja studera eller arbeta. Alla informanter ansåg att de fick den hjälp de behövde på verkstaden och att tiden på verkstaden hade hjälpt dem framåt med att lägga upp mål och nå sina målsättningar.
  • Ungdomars tankar om verksamheten på de svenskspråkiga ungdomsgårdarna i Helsingfors : en etnografisk studie på ungdomsgården Sandels och ungdomsgården Rastis 
    Sandström, Mia (2013)
    I denna pro gradu avhandling granskas ungdomars tankar om ungdomsgårdens Sandels och ungdomsgården Rastis verksamhet. Syftet med avhandlingen har varit att lyfta fram finlandssvenska ungdomars åsikter och behov av den svenskspråkiga fritidsverksamheten. Syftet har jag nått med att presentera verksamheten på ungdomsgårdarna Rastis och Sandels samt genom en granskning av vilka behov ungdomsgårdarnas verksamhet uppfyller enligt ungdomarna. Därtill har jag granskat relationen mellan ungdomarna och ungdomsledarna. Som teoretisk referensram har jag använt centrala begrepp såsom ungdomsgård och ungdom. Utöver detta har jag utgått från den symboliske interaktionismen samt aktör- och strukturperspektivet. Avhandlingen är en etnografisk studie. Materialet består av såväl diskussioner med centrala aktörer, gruppintervjuer, observationer som en forskningsdagbok. Med hjälp av en etnografisk analys har jag kommit fram till att ungdomarna är i behov av ungdomsgårdarnas verksamhet. Forskningsmaterialet tyder på att ungdomarna upplever ungdomsgårdarna som trygga samlingsplatser, där de på sin fritid kan spendera tid med sina kompisar, även i stora grupper. Ungdomarna upplever dock att deras relation med ungdomsledarna är bristfällig. Både observationerna som intervjusvaren tyder på att ungdomarna inte går fram till ungdomsledarna för att diskutera om svåra eller allvarliga saker. Ungdomarna litar inte på ungdomsledarna. Forskningen tyder också på att ungdomsledarna inte i stor grad tar eget initiativ i att närma sig ungdomarna.

Yhteystiedot

HELSINGIN YLIOPISTO