Browsing by Author "Åhlgren, Paulina"

Tidigare forskning har tytt på att den korporativa traditionen är starkare i Finland än i andra nordiska länder. Detta tar sig uttryck i att ekonomiska intressegrupper (t.ex. fackföreningar och yrkessammanslutningar) har en särskilt privilegierad position i Finland, vilket kan förklaras med att de har bra resurser. Just dessa forskningsresultat har lagt grunden till denna avhandling och väckt ambitionen att utreda ifall liknande tradition kan påvisas på EU-nivån. Meningen är att undersöka vilka drivkrafter som ligger till grund för den finländska lobbningsprofilen. Syftet är alltså att kartlägga det finländska lobbningsfältet inom EU, det vill säga att helt konkret få reda på hurudana intressegrupper som är representerade i lobbningsverksamheten. Ytterligare är avsikten att analysera vad som främst karaktäriserar den finländska lobbningsprofilen. Med andra ord är meningen att belysa ifall vi kan se en betoning av den korporativ traditionen för det finländska intressegruppernas del också på EU-nivån. Studiens fokus ligger i att få djupare insikt om just Finland. Studien är inte systematiskt komparativt, men syftet är att granska hur Finland förhåller sig till Sverige och Norge beträffande sin lobbningsprofil. Dessutom är ambitionen att se ifall den i tidigare forskningar uppkomna betoningen på korporatism kan även åskådas då man jämför Finland till det övriga intressegruppsfältet inom EU och specifikt Sverige och Norge. Tanken är således att undersöka ifall det finländska intressegruppsfältet är påfallande korporativ och ifall variationen i den beroende variabeln, ländernas lobbningsprofiler, förklaras av skillnaderna i ländernas korporativa traditioner. Materialet i denna studie utgörs av EU:s öppenhetsregister. Den kvantitativa analysen utfördes på SPSS. Resultaten visar att en klar majoritet av det finländska intressegrupperna är ekonomiska även på EU-nivån. Ytterligare är andelen ekonomiska intressegrupper större för Finlands del än för jämförelseobjekten Sverige och Norge. Resultaten tyder även på att andelen arbetsmarknadsorganisationer är större för Finland än för Sverige och Norge. Studiens resultat stöder således den i tidigare forskning uppkomna tanken om att den korporativa traditionen har ett starkt fotfäste inom de finländska lobbningsverksamheten och att denna tradition avspeglas även på EU-nivån.