Browsing by Author "Aaltonen, Milla"

Politiskt förtroende har sedan tiotals år tillbaka ansetts vara en grundläggande del av en fungerande demokrati. Samtidigt har man observerat en sjunkande trend i det politiska förtroendet runtom länder i speciellt västvärlden. Politiskt förtroende är idag ett väl utforskat område, men trots detta finns det ännu kunskapsluckor som kräver vidare forskning i ämnet. Utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende är aningen oklar, eftersom det inte finns entydiga bevis på vilken effekten är, om det över huvudtaget finns en. Inom forskning i politiskt förtroende används utbildningsnivå ofta som en kontrollvariabel, vilket har lett till att utbildningsnivån som en möjlig förklarande variabel har fått relativt lite uppmärksamhet. Syftet med denna avhandling är att undersöka utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende bland röstberättigade i Finland. För att få svar på forskningsfrågan i avhandlingen görs regressionsanalyser i statistikverktyget SPSS. Som material används data från riksdagsvalsundersökningen 2019. Regressionsanalyserna utförs först med enbart utbildningsnivå som oberoende variabel, och därefter införs kön och ålder som kontrollvariabler. I analysen undersöks diffust och specifikt förtroende först skilt från varandra, eftersom dessa två typer av förtroende kan uppta olika nivåer beroende på det politiska läget i landet. Därefter skapas ett index av dessa två variabler, för ett bredare mått på politiskt förtroende. Enligt teorier och tidigare forskning borde utbildningsnivån visa en positiv effekt på politiskt förtroende, speciellt i konsoliderade demokratier med låga nivåer av korruption; en kategori som Finland kan placeras i. En positiv effekt innebär i detta sammanhang att en högre utbildningsnivå skulle betyda högre politiskt förtroende i jämförelse med individer med lägre utbildningsnivå. Resultaten i denna avhandling tyder på att det finns en signifikant, positiv effekt av utbildningsnivån på politiskt förtroende, men effekten i alla analyser var relativt liten. Även de analyser som gjordes med indexet gav signifikanta, men små positiva effekter för utbildningsnivån. Det behövs därmed fortsatt forskning i ämnet, för att hitta en förklaring till varför utbildningsnivåns effekt på politiskt förtroende har en slumpmässig natur.