Browsing by Author "Aburageef, Elin Emilia"

Individer från Mellanöstern är enligt statistik är mycket utsatta gällande rasism, hatbrott och diskriminering i Finland. Enligt Police University College hate crime report for 2018, så är muslimer på grund av t.ex. islamofobi och terrorism den mest utsatta gruppen för hatbrott i Finland. Forskning visar att Finland har presterat sämst av de nordiska länderna då det kommer till att anställa kvinnliga migranter. Diskussionen om flyktingar har dessutom varit en stor debatt inom politiken under de senaste åren, och socialt arbete har en central roll för hur politiken i landet utövas i praktiken. Syftet med magisteravhandlingen är att belysa de sociala myndigheternas behandling och bemötande av flyktingkvinnor med annan etnicitet och kultur, specifikt de som kommer från länder utanför Europa och EU. Avhandlingen uppmärksammar kvinnors upplevelser av bemötande och stöder ett feministiskt förhållningssätt inom socialt arbete som kritiskt granskar ojämlikhet och rasism i samband med de sociala myndigheternas bemötande, och vad detta har haft för konsekvenser för kvinnornas livssituation. Detta görs genom de teoretiska utgångspunkterna, critical race theory samt feministiskt socialt arbete, och avhandlingen följer en socialkonstruktionistisk epistemologisk utgångspunkt. Magisteravhandlingen utgår ifrån en kvalitativ ansats, där det empiriska materialet baseras på en analys av redan insamlat intevjumaterial för forskningen “Forced Migrants' Experiences of Family Reunification 2018-2020”, utförd av forskare Johanna Hiitola vid forskningsorganisationen Migrationsinstitutet i Åbo. Forskningen undersökte flyktingars upplevelser av familjeåterförening, och hur Finlands skärpta familjeåterföreningslagstiftning påverkar familjelivet för migranter med flyktingbakgrund. Det empiriska materialet består av åtta intervjuer med flyktingkvinnor från Mellanöstern. Analysmetoden som tillämpas är tematisk analys med abduktiv ansats. Resultatet från kodningen och analysen bildar fem olika omfattande teman: ”För lite, orättvis eller felaktig information”, ”De sociala myndigheterna upplevs icke-empatiska och tar inte individuella behov i beaktande”, ”Socialarbetarens kontakt och hjälp är opersonlig”, ”Socialarbetaren har hjälpt och stöttat”, samt ”Behov av förändring gällande bemötande”. I resultatet syns spår av både critical race theory, feministiskt socialt arbete och empowerment. Temana visar att flyktingkvinnorna har negativa upplevelser av de sociala myndigheterna. De beskriver för lite information, orättvis behandling och felaktig information som en del av problematiken. Dessutom upplevs de sociala myndigheterna vara icke-empatiska och ointresserade, med en oförmåga att ta individuella behov i beaktande. Socialarbetarens hjälp beskrivs som opersonlig, med ett fokus på det byråkratiska, men en oförmåga att hjälpa individens personliga problematik eller att fördjupa sig i individens situation. Trots negativa interaktioner, upplevs även positiva sammanhang där socialarbetaren har varit hjälpsam och stöttande. Kvinnorna upplever att det behövs en förändring gällande de sociala myndigheternas bemötande. Avhandlingen bidrar till ny kunskap om flyktingkvinnors upplevelser av de sociala myndigheternas bemötande, som förhoppningsvis kan hjälpa de professionella inom socialt arbete att navigera sitt arbete på ett mer jämlikt sätt.