Browsing by Author "Ahtola, Sandra"

I avhandlingen analyseras hur två olika finländska partiers kvinnoförbund, Gröna Kvinnorna och Centerkvinnorna, tolkar begreppet jämställdhet. Syftet är att studera och få svar på frågan hur kvinnoförbunden konstruerar avsaknaden av jämställdhet som ett politiskt problem. Utgångspunkten i avhandlingen är att jämställdhet förstås som ett diskursivt producerat begrepp. Den teoretiska referensramen utgår från två diskursanalytiska teoriskolor: Carol Lee Bacchis policy-konstruktivistiska ”What’s the Problem”-approach och Lombardo et al.:s kritiska ramanalys. Som metod tillämpas komparativ diskursanalys. I avhandlingen jämförs de politiska programmen med varandra både inom och mellan förbunden. Utgående från de två metoderna ovan har tre frågebatterier skapats. Dessa tar fasta på problemrepresentationer av ojämställdhet och lösningar till dem, vems röst som inkluderas eller exkluderas inom dem och vem som gynnas eller missgynnas av dem samt hur begreppet jämställdhet fastställs genom att det avgränsas, utvidgas och anpassas i olika sammanhang. Som material används kvinnoförbundens politiska program. Utgångspunkten i avhandlingen är att kvinnoförbundens politiska program presenterar förbundens syn på jämställdhet. Analysens resultat visar att skillnader i konstruerandet av jämställdhet som ett politiskt problem framkommer både inom kvinnoförbunden och mellan förbunden. Ur analysen framkommer en försvagning av jämställdhetsperspektivet i det senaste politiska programmet för båda kvinnoförbundens del. Som helhet är skillnaden beträffande hur kvinnoförbunden konstruerar ojämställdhet stor mellan förbunden, även om konsensus kring flera jämställdhetsfrågor förekommer och flera kategorier av lösningar återfinns hos båda förbunden. För Gröna Kvinnornas del genomsyrar ett jämställdhetsperspektiv nästan alla de olika temaområdena som de lyfter upp. Gröna värderingar och intersektionalitet betonas också. Centerkvinnorna förespråkar framför allt en politik som tar fasta på bland annat familjers och äldre personers välmående, utan att tillämpa ett specifikt jämställdhetsperspektiv. När ett jämställdhetsperspektiv väl tangeras gäller det bland annat familje- och arbetslivsfrågor. Analysen visar också hur språket på flera sätt kan ha en begräsande verkan för jämställdhet och hur det kan medföra diskursiva motsättningar, som både policyaktörer och forskare behöver ta ställning till. Analysens resultat bekräftar Lombardo et al.:s teori om jämställdhet som ett omstritt koncept och belyser det i en finländsk kontext. Jämställdhet bör förstås som ett begrepp som inte har en fastställd definition, utan som något som ständigt genomgår förändringar vilket har olika åverkningar i olika sammanhang.