Browsing by Author "Backman, Hanna"

Avhandlingens övergripande syfte är att bidra med ökad förståelse för individens motivation i en rehabiliteringsprocess samt att kunna visa på faktorer som kan underlätta och stöda rehabiliteringsprocessen vid yrkesinriktad rehabilitering, samt planeringen av denna, inom primärhälsovården. Den grupp klienter som beaktas i denna studie är kommuninvånare som antingen saknar företagshälsovård eller är arbetslösa, men ej hunnit bli långtidsarbetslösa. Studien har genomförts vid en hälsovårdscentral som har ett arbetssätt för rehabilitering vars upplägg skiljer sig från flertalet andra hälsovårdscentraler i Finland. Detta i och med att man vid denna hälsovårdscentral, förutom den lagstadgade rehabiliteringssamarbetsgruppen, även har en mångprofessionell rehabiliteringsarbetsgrupp i vilken bl.a. en socialarbetare ingår. Den centrala forskningsfrågan i denna studie är: Hur uppfattar klienter och anställda motivationens betydelse vid arbetsutredningar i rehabiliteringsarbetet inom primärhälsovården? Forskningsfrågan har besvarats med hjälp av följande tre underfrågor; Vilka betydelser lägger klienter och anställda i begreppet motivation? Hur kommer klientens motivation till uttryck i rehabiliteringsprocessen? Vilka faktorer påverkar, enligt klienter och anställda, klientens motivation och möjlighet att rehabiliteras? Forskningsfrågorna har i sin tur besvarats genom att utföra en innehållsanalys av fyra stycken individuella intervjuer med klienter, vars arbetsförmåga nyligen utretts vid hälsovårdscentralen, samt av en fokusgruppintervju med anställda på hälsovårdscentralen. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av teorin om självbestämmande (Deci & Ryan 1985) och handlingsteorin av Hans Berglind (1990; 1995a; 1995b). Båda teorierna utgår från individen och kan anses komplettera förståelsen för komplexiteten kring motivation. I studien framkommer att motivationen anses vara en viktig faktor i rehabiliteringsprocessen och kan även anses ange riktning för hur rehabilitering bör fortlöpa. Resultaten i denna studie visar att klienters motivation att återgå i arbete inte enbart handlar om vilja, utan även om klientens egen tro på vad denne klarar av samt om möjligheter till detta erbjuds. Detta innebär att en individs motivation bör beaktas i sitt sammanhang för att förstå dennes situation men även för att undvika att klienten känner sig anklagad för att vara omotiverad i de fall då rehabiliteringsprocessen egentligen begränsas av yttre faktorer. I studien framkommer också att klienter upplever det som konfliktfyllt att personens egna mål och upplevelser av situationen inte motsvarar anställdas uppfattningar och tankar om vad denne klarar av eller hur rehabiliteringen bör framskrida, vilket klienterna även beskriver att inverkar negativt på deras motivation. Samtidigt framgår det att de anställda ofta avsiktligt ställer högre mål än vad klienten själv tror sig klara av. Detta kan dels bero på att utformningen av det rådande rehabiliteringssystemet kräver det, men även på att de anställda ser det som en del av motivationsarbetet att utmana klienten och därmed upprätthålla ett hopp om att klientens situation kan bli bättre. Medan de anställda vid hälsovårdscentralen ser rehabiliteringen tillbaka till arbete som det centrala målet så är klienterna istället mer fokuserade på sin hälsa inklusive upplevelser av smärta.