Browsing by Author "Ekholm, Eva"

I den här pro gradun analyseras representationen av romska tiggare i den finlandssvenska tidningen Hufvudstadsbladet (Hbl). Syftet är att granska hur Hbl representerar de romska tiggarna som en etnisk minoritet. Den använda teorin hämtas från disciplinen kritisk diskursanalys, förkortat som CDA, samt övrig nationell och internationell forskning kring hur etniska minoriteter framställs i medierna. Utgångspunkten är att språk både skapar en verklighet och skapas av verkligheten. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter ofta porträtteras på ett stereotypiskt och till och med rasistiskt sätt i medier. Rapporteringen bygger ofta på en uppdelning i vi, det vill säga majoritetsbefolkningen och de, den etniska minoriteten. Då framställs ofta den etniska minoriteten som främlingar som utgör ett hot och ett problem. Vidare vet man från tidigare forskning att etniska minoriteter sällan tillåts uttala sig utan det är oftast någon som representerar majoritetsbefolkningen som uttalar sig i medierna när frågor som rör etniska minoriteter behandlas. Den använda metoden är en metod som utarbetats specifikt för den här avhandlingen men som bygger på principerna för kritisk diskursanalys, CDA, samt den forskning som van Dijk utfört, då under benämningen kritiska diskursstudier. Det analyserade materialet består av 51 helheter som publicerats i Hbl under åren 2007, 2008 och 2010. Analysen utförs i delar så att det inledningsvis handlar om en mer kvantitativ analys av hela materialet och senare en mer kvalitativ analys av tre reportage som är en del av det totala materialet. Sådant som analyseras är till exempel aktörer i bild och text, tema, storlek på texterna och vad som sägs. Hbl:s representation av de tiggande romerna är snarlik hur tidigare forskning i temat har kommit fram till att de flesta medier tenderar att porträttera etniska minoriteter. Rapporteringen är problemfokuserad och de romska tiggarna presenteras som en homogen grupp. De romska tiggarna namnges sällan, men syns ofta på bild som anonyma personer vars ansikten används för att illustrera problemet. I texterna är det ofta representanter för majoritetsbefolkningen som uttalar sig, då ofta myndighetspersoner. I den mer detaljerade analysen av de tre reportagen i materialet visar det sig att också då de romska tiggarna uttalar sig i texten och inte längre endast är anonyma figurer i bilderna så uppstår en tydlig tudelning mellan de romska tiggarna och majoritetsbefolkningen. Den här tudelningen visar sig exempelvis i form av att det blir tydligt att de romska tiggarna inte är hemma då de är i Finland, och att deras livsstilsval inte accepteras här. Slutsatserna i avhandlingen är att rapporteringen kring etniska minoriteter är problematisk i och med att den skapar en tydlig barriär mellan vi och de. Den här barriären skapas exempelvis genom att den etniska minoriteten porträtteras i väldigt negativa ordalag med fokus på problemen. Också i texter där representanter för den etniska minoriteten tillåts uttala sig kvarstår den här tudelningen. Ofta representeras representanter för etniska minoriteter i medierna endast utgående från det som gör dem avvikande och de problem de upplever, så också i fallet med de romska tiggarna i tidningen Hbl.