Browsing by Author "Ekholm-Mangaonkar, Maarit"

Denna avhandling undersöker hur socialarbetare som arbetat med mottagning av kvotflyktingar reflekterar kring strukturella dimensioner och utmaningar angående arbetet med kvotflyktingar samt på vilka sätt dessa socialarbetare strävar efter att påverka strukturellt. Ämnet utgör ett aktuellt och relevant forskningsområde eftersom strukturella faktorer i koppling till mottagning av kvotflyktingar inte tidigare forskats i. Därutöver har endast lite forskning gjorts om hur socialarbetare inom den integrationsfrämjande sektorn utför strukturellt socialt arbete. Studiens forskningsfrågor är 1) vilka strukturella dimensioner och utmaningar lyfter socialarbetare upp angående arbetet med kvotflyktingar? samt 2) hur diskuterar socialarbetare möjligheter till strukturell påverkan? Materialet för avhandlingen samlades in genom fyra kvalitativa temaintervjuer med socialarbetare som arbetar inom integrationsfrämjande socialservice och som arbetat med mottagning av kvotflyktingar från tre olika kommuner eller välfärdsområden i södra Finland. Kommunerna eller välfärdsområdena som socialarbetarna representerade var olika till sin storlek. Materialet analyserades med en teoristyrd innehållsanalys. Avhandlingen utgår ifrån två olika teoretiska referensramar: strukturella perspektiv i socialt arbete och handlingsutrymme. De strukturella dimensionerna som socialarbetarna lyfte upp var organisatoriska strukturer och samarbetsstrukturer. Dessa dimensioner kan tänkas utgöra en grund för arbetet med kvotflyktingar. De strukturella utmaningarna som socialarbetare lyfte upp var långa, upp till flera månaders väntetider för att få socialskyddsnummer och en plats på språkkurs, ojämlik regional tillgång till psykiatrisk specialiserad sjukvård samt barriärer för strukturellt inflytande. Socialarbetare identifierade social rapportering samt påverkan inom samarbetsstrukturer som de främsta möjligheterna till strukturell påverkan. Dock hade socialarbetarna erfarit barriärer för strukturell påverkan, vilka hade att göra med tidsbrist, resursbrist, motstånd från ledningen, oklarhet kring vart information kan förmedlas samt avsaknad av tydliga organisatoriska strategier för strukturell påverkan.