Browsing by Author "Forssell, Tessa"

Finlands försämrade resultat i Pisa-undersökningar och växande inlärningsskillnader har gjort skolsegregation till ett omdebatterat ämne i finska medier de senaste åren. Blicken har särskilt riktats mot elever med invandrarbakgrund och andra sociala grupper som får sämre resultat i Pisa-undersökningar. Diskussionen om skolsegregation var särskilt livlig i februari 2023 när Helsingfors stad offentliggjorde planer att avsluta specialiserade klasser i grundskolan i syfte att motarbeta skolsegregation. I Finland tilldelas elever i första hand en plats i sin egen kommuns närskola, men specialiserade klasser gör det möjligt att välja en annan skola. Planens målsättning var att förhindra att föräldrar undviker närskolan genom så kallad ”skolshopping”. Avhandlingens syfte är att problematisera hur medier och olika aktörer representerar särskilda skolor och elever i diskussionen om skolval och skolsegregation i Helsingin Sanomat och Yle. I Finland har det gjorts många undersökningar om föräldrars skolval, men forskningen saknar ofta ett intersektionellt perspektiv som tar i beaktande både klass och rasifiering. Avhandlingen är en tematisk analys av mediedebatten utgående från teorier om klass, rasifiering och vithet. I debatten representeras skolvalet ofta som ett val mellan det egna barnets bästa och allmänhetens väl, vilket reproducerar uppfattningen om att det finns bättre och sämre skolor och klasser. I enlighet med tidigare forskning visar avhandlingen att föräldrars skolval inte är ett rationellt val mellan bra och dåliga skolor. Valet att undvika närskolan kan grunda sig på rasifierade och klassade hierarkier och rädslor som projiceras på skolor och elever (Lucey & Reay, 2004; Byrne, 2006) I Yle och Helsingin Sanomat utsätts dessa föreställningar om skolor mestadels inte för kritisk granskning, vilket får handlingen att undvika särskilda skolor på grund av deras sociala sammansättning att framstå som neutral. I mediedebatten fungerar vithet och medelklass som osynlig norm och dominant position (Garner, 2007; Skeggs, 2004). Genom att representera ”andra” som annorlunda, multikulturella, svaga eller främmande representeras vithet och medelklass som normalt, universellt, överlägset och mänskligt. Elever med invandrarbakgrund representeras för det mesta som siffror eller genom andras berättelser. Kvantifiering och lokalisering fäster eleverna till särskilda platser och gör dem synliga medan andra elever får förbli osynliga (Skeggs, 2004). När eleverna intervjuas sker det genom linsen av en institutionell kategori som gör dem till representanter för en grupp i stället för individer. I dessa intervjuer utmanar eleverna stereotypier om deras skolor genom att betona att diskussionens problemfokuserade representationer inte motsvarar elevernas erfarenheter.