Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Haataja, Johnny"

Sort by: Order: Results:

  • Haataja, Johnny (2015)
    Den centrala forskningsfrågan för pro gradun är: Hur påverkar boendemiljön och grannskapet det subjektiva välbefinnandet och hur starkt är sambandet? Syftet med studien är att bidra till en större förståelse inom socialt arbete för socialpolitiska frågor som stadsplanering och segregation. Genom olika kvantitativa metoder försöker jag belysa svårfångade fenomen som välbefinnande och grannskapseffekter. Materialet som jag använder är fritt tillgängligt på nätet och innehåller 54673 observationer och 586 variabler från 23 olika länder. Centrala teman jag använde i studien var en bred definition på välbefinnande, som innefattade vitalitet, själförtroende, emotionellt välbefinnande, positiv handlingsförmåga, livsnöjdhet och fysisk hälsa. Grannskapskontexten mättes med hjälp av tillit till grannar och hur man uppskattade och märkte sin omgivning och om man var rädd att vistas ute efter mörkrets intåg i sitt bostadsområde. Jag studerade också hur variationen ser ut mellan de nordiska länderna och om det finns skillnader inom Finland och Sverige. Slutligen så undersökte jag profiler på olika grupper med skilda grader av välbefinnande och trygghet i grannskapet. Jag testade för olika attityder till olika samhällsfrågor som immigration, politisk orientering och tillit till olika statliga och europeiska institutioner. Den slutsats som har kunnats dras från de olika analyserna av materialet är att grannskapet samvarierar kraftigt med det subjektiva välbefinnandet, ju högre tillit och trygghetskänsla till sin boendemiljö, desto högre känsla av välbefinnande. Variationerna mellan de nordiska länderna, visade att framför allt Danmark låg högst både vad gälde personligt och socialt välbefinnande, medan Finland hade lägsta värden. Variationer mellan regioner i Finland och Sverige. Profilerna uppvisade stora skillnader, tilliten till institutioner som parlament, polis, partier och europaparlamentet var större ju högre värden man hade på välbefinnande och garnnskapskontext. Den politiska orienteringen vänster-höger var starkt polariserad.