Browsing by Author "Mäenpää, Sami"

Syftet med avhandlingen är att föra fram de mobbades egna röster. Avhandlingen söker svar på vad det är som de mobbade ansett vara så viktigt att dela med sig av till allmänheten om sin mobbning att de tagit sig an uppgiften att skriva om sitt traumatiska förflutna. I avhandlingen analyseras även hur behovet av ett elevcentrerat perspektiv inom elevvården kommer till uttryck i berättelserna. Vidare undersöks ifall berättelserna ger uttryck för strukturer på skolan som hämmat de mobbades möjligheter att själva påverka sin situation. Materialet för avhandlingen består av 175 berättelser insamlade av Svenska Yle i samband med kampanjen 'Ta det på allvar' som hade som mål att öka allmänhetens förståelse för mobbning. Efter sållning återstod 136 berättelser för analys. Materialet analyseras med narrativ metod. I analysen kombineras ett perspektiv som tar i beaktan innehållet i de olika berättelserna med ett perspektiv som tar i beaktan berättelserna liknande handlingsstruktur. Resultaten av analysen presenteras således i formen av en gemensam berättelse bestående av en början, en mittdel samt ett avslut inom vilka de olika teman de mobbade har velat dela med sig av presenteras. Analysen visar hur de mobbade känt sig osynliga inför de vuxna på skolan. Deras mobbning har trivialiserats, ignorerats eller misstolkats som lek och skulden för mobbningen har satts på de mobbade själva. Deras mobbning har orsakat dem stor skam och rädsla och påverkar dem även ännu efteråt i vuxen ålder. Berättelserna visar att definitionen av mobbning skiljer sig stort mellan olika aktörer på skolan, även elever emellan. Därför tyder berättelserna på att det finns ett behov av att utgå ifrån den mobbades egna definitioner av mobbning och de känslor den väcker i förebyggande, motverkande och uppföljande av mobbning. I de mobbades berättelser framkommer även hur de mobbade själva har strävat efter att påverka sin egen situation men deras aktörskap har förhindrats av strukturer som förekommer i skolans lokala kultur, så som tex könsnormer som ger olika rättigheter till beteende beroende på kön. Till elevvårdens mobbningsförebyggande metoder borde därför även tillhöra ett varseblivande och motarbetande av dessa begränsande strukturer.