Browsing by Author "Monykuany, John Gweal Nhial"

I och med kalla krigets slut och Sovjetunionens kollaps år 1991 uppstod en ny maktbalans i världen, när rika och demokratiska länder fick allt större inflytande på utvecklingsländers ekonomi och politik. Att främja demokrati och gott styre, även i utvecklingsländerna, blev under de påföljande åren viktigt för de länder och multilaterala aktörer i Väst som gav bistånd. Avhandlingen granskar sambandet mellan bistånd och demokrati under tidsperioden 1991 – 2016 i syfte att bidra till de teorier som tidigare sökt förklara sambandet. Med avstamp i tolkningar av moderniseringsteorin och teorier om hur bistånd kan underlätta demokratiska ledares chanser att lyckas, argumenteras att biståndsgivarländer genom att ge bistånd till demokratiska utvecklingsländer ytterligare kan stärka demokratin. På basis av dessa argument koncentrerar sig forskningsfrågorna och hypoteserna på om det funnits ett positivt samband mellan demokrati och hög nivå av bistånd. Data för demokrati samlades in från Freedom House och data för bistånd per capita från Världsbanken, vars data baserar sig på OECD:s statistik. Variablerna utformades av paneldata, vilka modifierades på olika sätt för de respektive analysmetoderna. Tidsperioden är indelad i fem tidsnedslag och populationen är 121 utvecklingsländer. Spearmans korrelationsanalys valdes för att metoden på ett enkelt sätt visar icke-linjära samband mellan två variabler. χ2-metoden valdes för den kompletterande analysen eftersom den visar samband mellan variabler indelade i kategorier och kompletterar korrelationsanalysen väl. Båda analysmetoderna bekräftar att det för hela tidsperioden finns ett positivt samband mellan hög nivå av bistånd per capita och demokrati. För enskilda tidsnedslag under de undersökta åren finns det ett samband åren 1991, 1996, 2001 och 2006, men inte ett med båda analysmetoderna bekräftat samband åren 2011 och 2016. 16 länder har under hela tidsperioden varit både demokratiska och fått mycket bistånd vid varje tidsnedslag. Då utvecklingsländerna med χ2-analys undersöks i kategorier med tre nivåer på varje variabel framträder resultat som stöder korrelationsanalysen, förutom för de två sista tidsnedslagen. Avhandlingen bekräftar att länder som varit demokratiska under hela tidsperioden får mest bistånd och att demokratiska utvecklingsländer får mer bistånd än auktoritära. Den första hypotesen, enligt vilken det finns ett positivt samband mellan demokrati och bistånd, bekräftas av analysen. Den andra hypotesen, enligt vilken det borde ha funnits ett samband under alla tidsnedslag, förkastas på grund av de två sista tidsnedslagens avvikande resultat. Den tredje hypotesen, enligt vilken sambandets styrka varierar för olika tidsnedslag, bekräftas. Studien visar de stora trenderna för sambandet mellan bistånd och demokrati efter kalla kriget, men kan inte på ett uttömmande sätt förklara orsakerna till dessa, trots att de förklarande teorierna delvis understöder avhandlingens resultat.