Browsing by Author "Nieminen, Minna"

Syftet med denna pro gradu –avhandling var att undersöka hur faktorer hos föräldrarna samt barnets kön påverkar barnets målorientering. Som teoretisk referensram användes målorienteringsteorin och Diana Baumrinds typologi om föräldraskapsstilar. Målorienteringar är de mål, resultat och följder som eleven föredrar i skolan. Det handlar inte om mängden motivation, utan kvaliteten och innehållet. De tre vanligaste målorienteringarna är inlärningsorientering, prestationsorientering och undvikande orientering, varav inlärningsorientering är den mest fördelaktiga med tanke på elevens skolgång. Forskning kring föräldraskapsstilar har huvudsakligen fokuserat på auktoritativ, auktoritär och tillåtande föräldraskapsstil, vilka skiljer sig från varandra och har olika effekter på barnets utveckling. Tidigare undersökningar tyder på att barnen ofta är inlärningsorienterade då föräldrarna har hög utbildningsnivå, auktoritativ föräldraskapsstil och är engagerade i barnets skolgång. Detta var utgångspukten för forskningsfrågorna och hypoteserna i denna avhandling. Den första forskningsfrågan var hur föräldrarnas utbildningnivå, deras engagemang i barnets skolgång och auktoritativ föräldrskapsstil påverkar barnets målorientering, och om det finns både direkta och indirekta effekter. Den andra forskningsfrågan berörde könets inverkan på målorienteringen. Materialet som användes för analyserna var insamlat av Centret för utbildningsevaluering inom ramen för Att lära sig att lära –projektet. Datainsamlingen skedde under våren 2013 i alla finskspråkiga grundskolor i Vanda. För denna avhandlings syfte användes elever i årskurs sex (N=1545) och deras föräldrar (N=1170) som respondenter. Respondenterna deltog genom att fylla i frågeformulär och utföra uppgifter med syfte att bedöma elevernas inlärningsförmåga. Undersökningens huvudsakliga analysmetoder var stiganalys och MANOVA. Med hjälp av stiganalysen hittades inga indirekta effekter mellan variablerna, d.v.s. föräldrarnas utbildningsnivå påverkade inte målorienteringen via auktoritativ föräldraskapsstil eller engagemang. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkade engagemanget, men inte auktoritativt föräldraskap. Auktoritativ föräldraskapsstil påverkade alla målorienteringar; förhållandet till inlärningsorientering och prestationsorientering var positivt, medan förhållandet till undvikande orientering var negativt. Föräldrarnas engagemang påverkade ingen av målorienteringarna. MANOVAns resultat tydde på att pojkar i högre grad var prestationsorienterade och undvikande orienterade än flickor, medan det inte fanns någon skillnad mellan könen för inlärningsorienterings del. Undersökningar på det aktuella forskningsområdet ger information, med hjälp av vilken man kan försöka utjämna skillnader som uppstår mellan elever p.g.a. kön och bakgrund samt arbeta för en bättre skolmotivation och högre presationsnivå för eleverna.