Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Ojutkangas, Aino"

Sort by: Order: Results:

  • Ojutkangas, Aino (2024)
    Syftet med denna magisteravhandling är att undersöka om inkomster påverkar hur villig man är att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön i Finland. Det är viktigt att förstå hur villiga människor är att göra ekonomiska uppoffringar för miljön för att de politiska miljö- och klimatåtgärderna kan uppnå legitimitet bland medborgare. I och med att kostnader för de politiska miljö- och klimatåtgärderna verkar falla oproportionerligt mycket på de fattiga grupperna i samhället är det också samhälleligt relevant att utreda om det finns inkomstskillnader i viljan att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön. Även om frågan om människors vilja om att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön har utforskats i flera länder världen över, har den inte fått lika mycket uppmärksamhet i Finland. Därmed fyller min avhandling en kunskapslucka genom att bidra till förståelsen av viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön i den finländska kontexten. För att undersöka sambandet mellan inkomster och viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön utförde jag en kvantitativ enkätundersökning. Som forskningsdata använde jag mig av International Social Survey Programme (ISSP) och dess Environment modul från året 2020. ISSP är ett internationellt samarbetsprojekt av 44 länder runt om i världen. Dess Environment modul samlar in data om människors attityder till miljörelaterade frågor. Mina resultat visade dock att inkomster inte hade någon statistiskt signifikant effekt på viljan att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön i Finland. Trots att tidigare studier oftast har funnit att högre inkomster är associerade med en ökad benägenhet att göra ekonomiska uppoffringar för miljön, har vissa forskare också rapporterat icke-signifikanta effekter av inkomster. Således är mina resultat delvis överensstämmande med tidigare forskning. Däremot visade min studie att ideologi och utbildningsnivå hade statistiskt signifikanta effekter på viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön, vilket är i linje med tidigare forskning. Enligt mina resultat är de som har högskoleutbildning eller som har vänster, mitten eller liberal ideologi mer villiga att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön jämfört med de som inte har högskoleutbildning eller som har höger eller konservativ ideologi. Effekten av ideologi och utbildning kan förklaras med att liberal ideologi och högre utbildning har kopplats till mer postmaterialistiska värderingar, vilket i sin tur ökar viljan att göra ekonomiska uppoffringar för att värna om miljön. Postmaterialistiska värderingar betyder att personen prioriterar livskvalitetsfrågor som miljön framför olika materialistiska frågor som ekonomi. Den icke-signifikanta effekten av inkomster i min studie kan delvis förklaras av att Finland är ett relativt välmående land, vilket kan innebära att effekten av inkomster på viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön är mer beroende av individens ideologi än ekonomisk status. Framtida forskning kan fördjupa förståelsen av hur inkomster påverkar viljan att göra ekonomiska uppoffringar för miljön i olika nationella och kulturella kontexter.