Browsing by Author "Trygg, Lina"

Ideologins påverkan på politikens resultat i västerländska demokratiska system har på senare tid kommit att ifrågasättas allt mer och mer inom statsvetenskapen. Det råder en tanke om att politiken i dagens läge styrs av ekonomisk utveckling och internationella traditioner och inte av ideologi. Denna tanke har kommit att betecknas som endera ideologiernas död eller avideologisering av politiken. Det motstridande tänkesättet kallas däremot för Politics Matter och tar avstamp i den s.k. partisanteorin. Enligt detta synsätt har de regerande partierna ett starkt inflytande på politiken och därmed är de ideologiska skillnader som förekommer mellan olika partier inte alls totalt ovidkommande. Med utgångspunkt i dessa två motstridande tänkesätt gällande ideologiernas påverkan på modern politik har de ideologiska skillnadernas betydelse för abortfrågan i Finland i denna avhandling undersökts. Abortfrågan är en fråga som faller inom kategorin för moralpolitik. Moralpolitik anses vara ett sådant område av politiken där partiernas inflytande och därmed olika ideologiska skillnaders betydelse är mer begränsad i jämförelse med andra politikområden. Abortfrågan har på senare tid blivit mer och mer aktuell på olika håll i världen, särskilt i USA, men även på europeiskt håll. I Finland har det traditionellt inte förekommit någon stark samhällsdebatt kring rätten till abort och man har utgått från att det råder en bred konsensus vad gäller rätten till abort. Abortfrågan ägnades dock uppmärksamhet även i Finland i och med medborgarinitiativet EgenVilja2020 som samlade ihop tillräckligt stödförklaringar för att överlämnas till riksdagen och som i längden kom att leda till en omröstning om en ny abortlag i Finland som godkändes med rösterna 125–41. För att undersöka ideologins påverkan på attityder till abort i Finland utfördes två ordinala logistiska regressioner. Data kommer från riksdagskandidatsundersökningen 2019 som var en undersökning som skickades till alla personer som kandiderade i det finska riksdagsvalet år 2019. I den första analysen ingick enbart ideologi som oberoende variabel och i den andra analysen ingick förutom ideologi även kontrollvariablerna ålder, kön, utbildning och religiositet. Resultaten i studien tyder på att det inte råder en så bred konsensus som tidigare uppfattat i Finland gällande abortfrågan då ideologin visade sig ha en signifikant effekt på attityden till abort i båda analyserna.