Browsing by Author "Uuttana, Heidi"

Invandring och invandrare är ett omdebatterat ämne i Finland och debatten har i stor mån styrts av politikers, mediers och enskilda anonyma nätskribenters uttalanden om ämnet ifråga (Keskinen m.fl., 2009). Syftet med denna avhandling är däremot att granska hur vissa 'invandringskritiska' Facebook-gruppers anhängare konstruerar invandring och invandrare. Avhandlingens forskningsmaterial består av 77 texter som är skrivna av personer som följer vissa 'invandringskritiska' Facebook-grupper som till exempel Sannfinländarna, Nuiva vaalimanifesti och Jussi Halla-Aho. Med en metodologisk utgångspunkt i kritisk diskursiv psykologi var målet att identifiera hurudana tolkningsrepertoarer som är tillgängliga för skribenterna då de skriver om invandring och invandrare, vilka potentiella ideologiska funktioner de tillgängliga tolkningsrepertoarerna har och hurudana subjektspositioner som är tillgängliga för skribenterna att inta. I avhandlingen identifierades åtta olika tolkningsrepertoarer samt deras potentiella ideologiska funktioner. Därtill identifierades fem olika subjektspositioner. Resultaten för avhandlingen pekar på att den högerpopulistiska diskursen i Finland i stort sätt domineras av olika konstruktioner av hot, gränsdragningar mellan önskvärda och icke-önskvärda invandrare, funktioner som bidrar till att konstruera eller upprätthålla ingruppens överlägsenhet samtidigt som argumentationen byggs upp på ett sätt som berättigar dessa konstruktioner. Resultaten tyder även på att den högerpopulistiska retorik som beskrivs i denna avhandling faller inom ramen för modern rasism, i den mening som exempelvis Wetherell och Potter (1992), van Dijk (1987) och Kryzanowski och Wodak (2009, 5) definierar det. I samband med riksdagsvalet 2015 har invandring och invandrare varit ett omtalat ämne i den offentliga debatten i Finland och många uttalanden har väckt uppmärksamhet i medierna för att de har upplevts som rasistiska och diskriminerande. Den retorik som användes i avhandlingens forskningsmaterial påminner i hög grad om de fall som figurerat i medierna under det senaste året. Avhandlingen leder även till frågor för framtida forskning om hur exempelvis konstruktioner av genus och etnicitet hänger samman i högerpopulistisk retorik. Därtill diskuteras hur rasistisk och diskriminerande retorik kan motverkas i samhället.