Browsing by Author "Westerback, Frida"

Ifrågavarande avhandling berör professionella vuxnas uppfattning om stöd för unga online. Den informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen har breddat arenan där vuxna erbjuder stöd och hjälp för unga, som ett komplement till fysiska stödalternativ inom social- och hälsovården, där kommunikationen sker ansikte-mot-ansikte. Vad detta innebär för praktiken och hur stödsamtal online kan ta sig uttryck ligger i studiens fokus. Forskningsfrågan är tudelad: Hur beskriver vuxna professionella samspelet med och bemötandet av unga online och hur ser de på styrkor och utmaningar i kommunikationen i denna kontext? Avhandlingen har en kvalitativ ansats, som strävar efter en djupare förståelse av temat. Vidare kan avhandlingen karaktäriseras som praktikforskning, då syftet är att genom ett hermeneutiskt synsätt få en förståelse för det praktiska arbetet och att komma fram till utvecklingsförslag och förbättring för fältet där arbetet utförs. Hur kan verksamheten i ljuset av dessa forskningsresultat dels förstärka det nuvarande arbetet som görs, dels fokusera på framtiden och vilka riktningar stödarbetet med unga online behöver eller kan ta. Forskningen tar avstamp i teorier om bemötande, dialogiskt arbete och samspel mellan vuxna och unga. I fokus ligger även socialt stöd i relation till ensamhet. Denna avhandling bygger på det empiriska material som utgörs av intervjuer som förts med de professionella vuxna inom den online-tjänst som står i fokus i studien. Valet att studera en online-tjänst utgår från ett intresse för det arbetet vuxna utför gentemot unga i denna utvidgade sociala omgivning på nätet, att dokumentera de vuxna professionellas syn på det arbetet de realiserar, som syftar till att stöda de unga. Online-tjänstens handledare intervjuades genom datorstödda intervjuer (chattintervjuer) som metod. Valet av metodologi har en koppling till handledarnas arbetskontext, syftet var att närma mig dem genom samma samtalsverktyg, som de bemöter de unga med. Forskningsmaterialet analyserades genom innehållsanalys. I denna studie argumenteras för att genom socialt stöd online främja den psykiska hälsan och minska på känslan av ensamhet bland unga. Viktigt att poängtera är att den form av socialt stöd som en vuxen professionell handledare online kan erbjuda, inte i sig kan radera ensamhet, men stödet kan i stunden minska på upplevelsen av ensamhet och hjälpa de unga att hitta socialt stöd även utanför chattens ramar. Att de unga inom ramen för chatten även kan samtala med andra unga som eventuellt befinner sig i en liknande livssituation, kan ytterligare förstärka känslan av socialt stöd. Professionella vuxnas tillträde i online-miljöer avsedda för unga, kan i ljuset av dessa resultat ses både lättförverkligat och mer invecklat. Tanken om att erbjuda vuxenstöd online är god, samtidigt som förverkligandet i praktiken kan stöta på utmaningar, främst på grund av en heterogen brukargrupp med oförutsägbar problematik. Anonymiteten är en faktor som kan leda till etiska dilemman, i fall där de professionella saknar information om den hjälpbehövande unga. Framtidens utmaningar gällande online-arbete med unga tenderar handla om hur dessa övergångstjänster tydligare kunde komplettera de befintliga fysiska social- och hälsovårdtjänsterna. Då resultaten i denna studie visar att unga anförtror sig till online-tjänsten med komplexa ärenden, är det av yttersta vikt att handledarna är professionella med adekvat utbildning, som tangerar social- och hälsovård. Väsentlig fortsatt forskning gällande föreliggande tema, kunde beröra innefattande av ett brukarperspektiv, problematiken gällande stödtjänsters övergångsfunktion samt hur denna typ av service fungerar som komplement till fysiska tjänster, samtidigt som de olika serviceformerna behöver vara medvetna om varandras existens. Hur införliva en mångprofessionell dimension i arbetet ses ytterligare som en viktig aspekt vad gäller utveckling och vidare forskning.