Browsing by Author "Wickman, Annika"

Andelen kvinnor i den finländska läkarkåren är högre än i de övriga nordiska länderna. Trots denna höga andel finner man en ojämn fördelning av kvinnor mellan olika specialområden såväl i Finland som i andra västerländska länder. Av de yrkesverksamma läkarna är år 2014 till exempel 80,5 procent kvinnor inom specialområdet kvinnosjukdomar och förlossningar medan endast 36,5 procent är kvinnor inom specialområdet öron-, näs- och strupsjukdomar. Syftet med denna studie är att belysa olika kulturella och strukturella förhållanden som de kvinnliga och manliga läkarna inom specialområdet öron-, näs- och strupsjukdomar upplever att formar deras karriär. Intresset för denna undersökning har sin grund i att antalet kvinnor inom specialområdet (36,5 procent) avviker från den generella utvecklingen av kvinnor inom akademiskt utbildade områden och att man inom specialområdet finner en ojämn fördelning mellan kvinnor och män. Speciellt har man pekat på kvinnors svårigheter att avancera inom specialområdet och nå ledande positioner. Av intresse i denna studie är därför ifall kvinnor gör samma karriär- och livsstilsval som män och vilka horisontella och vertikala hinder kvinnor upplever att de stöter på under sin karriär. Materialet till studien har samlats genom halvstrukturerade temaintervjuer. Insamlingen av materialet pågick från våren 2013 till hösten 2013 och består av 19 intervjuer med kvinnliga och manliga läkare. Materialet har analyserats utgående från synsättet om kulturella klassificeringar. Målsättningen med denna studie är att producera ny information om karriärmönster inom specialområdet öron-, näs- och strupsjukdomar. Då man diskuterar varför kvinnors och mäns karriär ser annorlunda ut inom medicinens område brukar man hänvisa till tre huvudsakliga teorier. Den huvudsakliga teoretiska synvinkeln är socialisationsteorin eller könsrollsteorin. Enligt denna teori socialiseras kvinnor till att följa vissa stereotypa förväntningar som baseras på kön och på basis av dessa stereotypier gör de yrkesval som passar in i dessa förväntningar. Den andra teoretiska synvinkeln man brukar hänvisa till när man förklarar varför kvinnor har en annorlunda karriärytveckling inom medicin är den strukturella teorin. Denna teori poängterar de hinder och konkreta stöd som män och kvinnor stöter på när de gör sina karriärval. Det tredje perspektivet på kvinnor och mäns karriärutveckling brukar hänvisa till den könsmättade kulturen som idealiserar manliga värderingar inom organisationer. Med den könsmättade kulturen menar man strukturer i vårt samhälle som är könsmättade och identifierar att det fortfarande råder en manlig kultur och ett manligt nätverk i vår kultur idag som exkluderar kvinnor från vissa områden. I studien framkom att både kvinnor och män upplevde att deras karriärval hade påverkats av liknande faktorer. Ett intressant resultat i studien är dock att karriärprofilen såg annorlunda ut hos de kvinnliga och manliga informanterna. Fastän både kvinnor och män gav samma orsaker till varför de valt en karriär inom specialområdet framkom det stora skillnader i svaren varför det fortfarande arbetar så få kvinnor inom specialområdet. Männen hänvisade till att män ofta har starkare intresse för kirurgiska områden och att området därför känns som ett naturligt val för dem. De förklarade sin höga andel inom specialområdet med att de oftare socialiseras till att välja kirurgiska områden medan kvinnor oftare är intresserade av andra specialområden. Både kvinnor och män gjorde kategoriseringen att en möjlig orsak till varför det fortfarande arbetar så få kvinnor inom specialområdet är att kvinnor har olika preferenser och därför gör andra karriärval. I studien framkom tydligt att det fortfarande förekommer hinder för kvinnor att avancera i karriären. På basis av resultaten verkar det som om kvinnorna får arbeta extra för att ha möjlighet att avancera inom specialområdet, men ändå möter kvinnorna olika strukturella hinder i karriären. De kvinnliga informanterna förklarade ofta sin låga andel inom specialområdet - speciellt i ledande positioner med att de exkluderas från vissa områden. Resultaten bekräftar således samma mönster som tidigare undersökningar rapporterat om kvinnors avancemang. Det verkar som om det fortfarande råder en könsmättad kultur inom specialområdet samt glastak som hindrar kvinnorna från att avancera i karriären. Studien visar således att könsskillnader bland kvinnor och män fortfarande råder inom den medicinska karriären.