Browsing by Author "Wiik, Sofia"

Den psykiatriska vården har varit fokuserad på den psykiskt sjuka personen, medan eventuella bam ofta lämnats utanför. För att öka förståelsen över de problem som bam till psykiskt sjuka stöter på i sin vardag, ställs två forskningsfrågor: Hur är det att växa upp med en psykisk sjuk förälder? Hur upplevde informantema stödet eller bristen på stöd då de var bam? Materialet består av narrrativa intervjuer med nio (9) vuxna som växt upp med en psykiskt sjuk förälder. Intervjuerna analyserades med hjälp av ett del-innehåll -perpektiv, och tematiska narrativa analyser med fokus på vad som sagts utnyttjades. Analysen koncentrerar sig på att finna betydelsefulla helheter i intervjumaterialet och kategorisera dem. Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell används som stöd för att strukturera resultaten, och Gergen & Gergens (1986) tre intrigtyper för att analysera informantemas livsberättelser som en helhet. De centrala källoma för analysen är Bronfenbrenners (1979, 1986) utvecklingsekologiska modell samt Gergen & Gergens (1986) tre intrigtyper. Solantaus (2001), Skerfving (2005) och Jähi (1996, 1999, 2004) har en betydande roll gällande den tidigare forskningen om bam till psykiskt sjuka föräldrar, medan Lieblich (m.fl. 1998), Riessman (2008) och Johansson (2005) väglett forskningens narrativa metodval. Resultaten visar att barn bedövar känslor såsom rädsla, oro och osäkerhet och blir experter på att läsa och tolka föräldems orationella och oberäkneliga beteende. Att isolera sig och ta ansvar över familjens vardag är de två vanligaste överlevnadsstrategiema bland informantema, båda strategier som har negativa långtidseffekter och därför borde frångås. Nästan alla informanter har gått i terapi senare i livet för att bearbeta sina bamdomsupplevelser, och många har följt sin förälders fotspår och själv insjuknat i en psykisk sjukdom i vuxen ålder. Stödet som bamen får visar sig vara ofillräckligt. några informanter har främst fått stöd av sina äldre släktingar och sina vänner, men samhällets inrotade värderingar och attityder har haft en negativ inverkan på de stödmöjligheter som finns bamet tillhanda under dess uppväxt.