Browsing by Subject "Barnskydd"

Barnskyddets socialarbetare förväntas kunna bemöta alla slag av familjer. Det finländska samhället har under de senaste årtiondena blivit alltmer mångkulturellt, och vi kan nu tala om att samhället är superdiverst. Det ställer nya krav på socialarbetets praktiker. För att klienter tillhörande invandrargrupper ska känna att deras perspektiv och berättelser blir hörda, kan särskilda hänsyn behöva tas i socialarbetet med denna klientgrupp. Jag undersöker i den här explorativa forskningen en arbetsmodell; kultursensitivt släktträd, och om den kan svara på behoven i arbetet med klienter med invandrarbakgrund. Användandet av släktträd är allmänt i många barnskyddsteam i Finland, tack vare den systemiska arbetsmodellen i barnskyddet. Genom kultursensitiva släktträd läggs ytterligare ett djupare fokus på beskrivningen av den kulturella och religiösa verklighet som klientfamiljerna lever i. Jag ger möjlighet åt såväl klientfamiljer som socialarbetare att beskriva sin verklighet så som de uppfattar den. Detta enligt det socialkonstruktivistiska perspektiv med vilket jag har närmat mig forskningen. Inom socialkonstruktivistismen beaktar forskaren att individers olika versioner av verkligheten uppstår och konstrueras i det sociala samspelet mellan människor. I min forskning söker jag svar på dessa forskningsfrågor: 1. Hur upplever klienter med invandrarbakgrund att kultursensitiva släktträd som metod ökar förståelsen för deras synpunkter och för hur de beskriver sin verklighet? 2. Hur kan användningen av kultursensitiva släktträd bidra till förståelse och samarbete mellan barnskyddets socialarbetare och familjer med invandrarbakgrund? Jag har fått fram mina forskningsdata med hjälp av etnografiskt inspirerade forskningsmetoder. I ett barnskyddsteam genomfördes två möten där familjers kultursensitiva släktträd ritades. Jag bedrev deltagande observation vid mötena. Senare gjorde jag två semi-strukturerade intervjuer. Informanterna i dessa var två vårdnadshavare vars kultursensitiva släktträd hade ritats. Jag gjorde också en fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare i barnskyddet, som hade deltagit vid ritandet av sina klienters kultursensitiva släktträd. Genom intervjuerna samlade jag in erfarenheter och åsikter från mötena. Min forskning är induktiv och den framskrider med hjälp av grundad teori. På så sätt utgår jag inte från en färdig teori. Min ambition har varit att komma fram till forskningsresultat som utmynnar i rekommendationer för det praktiska arbetet i barnskyddet. Med hjälp av reflexiv tematisk analys ordnade jag mina insamlade data i fem teman: 1) Det kultursensitiva släktträdets plats i barnskyddsarbetet, 2) facilitatorns roll, 3) socialarbetarens olika positioner, 4) klienten i strålkastarljuset och 5) den gemensamma förståelsen. Inom ramen för dessa teman diskuterar jag mina observationer och intervjusvar. Jag har använt mig av rekommendationer från andra forskare samt mina egna resultat för att utforma en kort och koncis lista med rekommendationer för lyckade strategier i bemötandet av klienter från invandrargrupper. Min avsikt är att socialarbetare ska känna sig trygga med att bemöta invandrarklienter, och att rekommendationerna bidrar till att göra socialarbetet i barnskyddet mer kultursensitivt.

De språkliga rättigheterna och socialservicens förverkligande på svenska och finska är tryggade genom lag i Finland. Syftet med avhandlingen är att granska hur individens rättigheter till svenskspråkig service förverkligas inom barnskyddet i Helsingfors. Utöver det utreds det vad för konsekvenser språket av servicen kan ha för klienten, den unga, och vad den unga som har fått service tänker i efterhand på servicen samt om språket hade en betydelse. Den kunskapsteoretiska referensramen för avhandlingen är socialkonstruktionism och den teoretiska referensramen för materialet är Millers (1996) tankeskola om jämlikhet och behovsprincipen. I avhandlingen har jag använt mig av metodkombination. Materialet för avhandlingen består av både dokument och intervjuer. Dokumentmaterialet består av sex olika klienters specifikt utvalda klientdokument över en viss tidsperiod, som jag har fått ta del av via forskningstillstånd. Intervjuer bestod av intervjuer med socialarbetare (5st) och unga (3st). Intervjuerna var personliga och semi-strukturerade intervjuer som hölls i mars och april 2021. Materialet är analyserat med hjälp av teoristyrd innehållsanalys. Efter analysen kan det konstateras att det finns ett behov av att få service på svenska inom barnskyddet i Helsingfors och att service på svenska förverkligas till en viss del, men inte på alla plan. Man får bl.a. socialt arbete på svenska, då socialarbetarna talar svenska men när det handlar om brådskande placeringar är det mera osannolikt att personalen på placerings stället talar svenska. Socialarbetare i intervjuerna samt det skriftliga materialet ger även en insyn i arbetet socialarbetaren gör för att försöka förverkliga de språkliga rättigheterna. De intervjuade i forskningen ser service på modersmålet som mycket viktigt och att ifall detta inte förverkligas kan det ha konsekvenser. I resultaten kommer konsekvenser som missförstånd, bristfällighet och kvaliteten i servicen som mest upprepade konsekvenser, men utöver det tangeras det effektivitet, samhörighet, samarbete och även fel service. De unga reflekterade retrospektivt på servicen de har fått samt språkets inverkan. Unga ser hjälpen som mycket viktig men anser språket vara betydelsefullt. Samtidigt diskuterade de över språkets betydelse i servicen och att det skall vara på hens modersmål bl.a. för att det påverkar delaktigheten och för att kommunikationen på eget modersmål känns lättare.