Browsing by Subject "Familjesocialtarbete"

Antalet barnskyddsanmälningar har fördubblats de senaste 10 åren samtidigt som behovet för förebyggande åtgärder ökar. Under de senaste åren har det gjorts omfattande förändringar för att förbättra situationen för barnfamiljer. Dessa förändringar omfattar ibruktagandet av familjesocialarbete år 2015 och en klientdimensionering i barnskyddet år 2022 och 2024. Har dessa insatser förebyggt det växande behovet för barnskydd? Är socialarbetarna mindre överbelastade än tidigare? Har familjesocialarbete lyckats med dess förebyggande syfte? Syftet med denna avhandling är att utreda hur yrkesverksamma inom familjesocialarbete upplever att klientdimensioneringen i barnskyddet har inverkat på familjesocialarbetets verksamhet. Syftet är att utreda ifall klientdimensioneringen har inverkat i frågor kring familjesocialarbetets arbetsbelastning, arbetets kvalitet och barnets rättigheter enligt socialvårdslagen. Tidigare forskning indikerar att familjesocialarbete har överbelastats till följd av barnskyddets klientdimensionering sedan det första ibruktagandet år 2022. Tidigare forskning indikerar även att allt mer klienter i behov av barnskydd placeras i familjesocialarbete. Därtill har mängden barn som blivit brådskande omplacerade rakt ur familjesocialarbetets klientskap uppskattats ökat. I denna forskning har jag intervjuat familjesocialarbetets socialarbetare, socialhandledare och ledande socialarbetare genom semi-strukturerade gruppintervjuer. Materialet analyserades med en abduktiv kvalitativ innehållsanalys, med systemteori som teoretisk referensram. Resultaten indikerar att klientdimensioneringen har inverkat på familjesocialarbete inom följande områden: (1) klientprofilen (2) förväntningar på klientarbetet (3) arbetsbörda (4) arbetets kvalitet och (5) systemets omformatering. Sedan införandet av klientdimensioneringen har klientprofilen inom familjesocialarbetet kommit att bli allt mer mångfacetterad, med ökat krav på intensiva och snabba åtgärder. Klientarbetet beskrivs som reaktivt snarare än förebyggande, med ökade krav och förväntningar på klientarbetet. Klientdimensioneringen har även inverkat på arbetsvälmåendet i den omfattningen att klientprofilen uppskattas vara mer tidskrävande samtidigt som ledarskapet präglas av ökat klientarbete på sidan om förmansuppgifterna. Arbetets kvalitet uppskattas ha försämrats som resultat på ökad arbetsbörda. De anställda tacklar med känslor kring otilräcklighet, osäkerhet, orättvisa och etiska dilemman kring vilka klienter prioriteras över andra. Trots att den nya klientprofilen upplevs som mångfaceterad och tidskrävande, har denna utmanat de yrkesverksamma att utveckla deras kompetensområde. Samtidigt som klientdimensioneringen uppskattas ha utmanat familjesocialarbetets verksamhet, upplevs tanken vara god. Det omdiskuterades ett hopp för framtida klientdimensionering i familjesocialarbete. Resultaten belyser vikten i av att utvidga forskningen om familjesocialarbetets situation, som har en avgörande ställning för främjandet av barnfamiljers välmående. För framtida åtgärder bör samtliga områden beaktas i beslutstagande kring barnfamiljers trygghet och välmående. Fastän en klientdimensionering vore önskvärd i familjesocialarbete, bör samtliga konsekvenser för övriga förebyggande tjänster kartläggas.