Browsing by Subject "Jääskeläinen"

Målet med denna pro gradu -avhandling är att beskriva krisen mellan statsminister Juha Sipilä och det finländska public service bolaget Yle. Krisen, som i medierna döptes till Sipilä-gate och Ylegate, fick sin början av en nyhet i tidningen Kansan Uutiset 25.11.2016. Krisen beskrivs i denna avhandling genom en analys av artiklar i Helsingin Sanomat. Föremålet för analysen är Helsingin Sanomats beskrivning av Sipiläs, Yles och Yle-direktören Atte Jääskeläinens rykten och kriskommunikation. De centrala teorierna för denna avhandling är Aulas och Manteres teorier om ryktesarenor och -strategier samt Coombs Situational Crisis Communication Theory. Ryktesarenorna beskriver kampen mellan aktörerna Sipilä, Yle och Jääskeläinen samt Helsingin Sanomat så som den beskrivs i Helsingin Sanomats artiklar. Kampen gäller Sipiläs, Yles och Jääskeläinens rykten och hur de med sina kommunikativa ryktesstrategier ser ut att försöka påverka dem. Coombs teori används i denna avhandling för att analysera hur Helsingin Sanomat beskriver aktörernas delaktighet till krisen: beskrivs de som offer eller avsiktliga orsakare till krisen. Coombs teori erbjuder också ett antal krisresponsstrategier, som handlar om de kommunikationsstrategier aktörerna ser ut att använda sig av. Denna avhandling är en kvalitativ fallstudie. Materialet består av webbartiklar som publicerats på Helsingin Sanomats webbplats hs.fi under tidsperioden 25.11.2016–7.10.2017. Artiklarna har analyserats med metoden kvantitativ innehållsanalys och analysen stöder sig starkt på de ovan nämnda teorierna av Aula och Mantere samt Coombs. Resultaten av studien visar att Helsingin Sanomat för det mesta utmanade aktörerna Sipiläs, Yles och Jääskeläinens rykten genom att rapportera kritiskt om deras handlingar. Sipilä, Yle och Jääskeläinen deltog aktivt genom att med sina uttalanden försöka hantera krisen och sina rykten. Resultaten visar också hur fokuset i Helsingin Sanomats artiklar om krisen växlade under den undersökta tidsperioden mellan att gälla Sipiläs misstänkta jäv och försök att påverka Yles journalistik samt den interna kris fallet orsakade inom Yle. Helsingin Sanomats kritiska förhållande till aktörerna Sipilä, Yle och Jääskeläinen kom också fram i studien av hur Helsingin Sanomat beskrev dem som antingen offer eller oavsiktliga respektive avsiktliga parter i krisen. För det mesta inramade Helsingin Sanomat aktörerna som avsiktliga parter i krisen. Aktörernas krisresponsstrategier verkade enlig analysen för det mesta vara sådana strategier, som strävade efter att minimera skadorna krisen orsakat.